Anders Lindhielm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Anders Grelsson Lindhielm, (skrev själv namnet Lindehielm, före adlandet Lindbergh)[1] 14 september 1634 i Stockholm, död 14 september 1705 på Viborgs slott[2], blev adlad Lindhielm och upphöjd till friherre och introducerad som friherrlig ätt nr 93, var ett svenskt kammarråd, landshövding och ambassadör.[3] Han var far till hovmarskalken Axel Lindhielm.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Anders Grelsson var son till referendarien i kammarkollegiet Grels Gustafsson. Han studerade från 1641 vid Uppsala universitet och blev därefter 1660 kanslist hos sin morbror Harald Appelbom i Haag. Han arbetade därefter från 1662 hos guvernören i Pommern Carl Gustaf Wrangel. Lindhielm blev 1663 utnämnd till sekreterare vid pommerska staten[4], och följaktligen 14 mars 1665 sekreterare i kammarkollegiet. Den 1 oktober 1666 adlades han Lindhielm, dock först introducerad 1693 jämte sin bror. 17 november 1675 utsågs Lindhielm till kammarråd, och slutligen 24 juli 1689 landshövding i Viborgs län. Jämte sin bror Mårten Grelsson Lindhielm, upphöjdes han till friherre den 12 februari 1692 och introducerades året efter i svenska riddarhuset under nr 93. 1699 skickades Lindhielm till Ryssland som ambassadör för utväxling av bekräftelser för freden i Kardis varifrån han återvände året efter.[5][6][7]

Anders Grelsson Lindhielm dog 14 september 1704 och ligger begravd tillsammans med sin fru och flera av sina barn i Salems kyrka. Där kan man även finna hans vapen till vänster om altaret. [3]

Anders Grelsson Lindehielm närvarade vid riksdagarna 1668, 1675, 1680, 1682-1683, 1693 och 1697.[8]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Anders Grelsson Lindhielm var son till Grels Gustafsson, referendarie i kammarkollegium, och Ellika Appelbom till Högtorp, dotter av häradshövdingen Anders Haraldsson Appelbom. [3]

1667 gifte sig Lindhielm med Anna Engel Skyttehielm (död 19 maj 1726), dotter av kammarrådet Joakim Skyttehielm och hans fru Catharina Riese. Tillsammans fick de tretton barn, av de stupade fem av hans söner i olika slag under den svenska stormaktstiden, och tre dog som barn[3]:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ [2]
  3. ^ [a b c d] Elgenstierna, Gustaf (1925-36). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 
  4. ^ [3]
  5. ^ ”Etusivu” (på en). kansallisbiografia.fi. https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/3888. Läst 22 januari 2018. 
  6. ^ Göran., Rystad, (2001). Karl XI : en biografi. Historiska Media. ISBN 9789189442276. OCLC 49840353. https://www.worldcat.org/oclc/49840353 
  7. ^ ”Göthe, släkter - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=13459. Läst 22 januari 2018. 
  8. ^ [4]