Aneby

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Aneby (olika betydelser).
Aneby
Tätort
Centralort
Högst upp: fredstorget. Mitten/vänster: ett av Aneby centrums senaste arkitekturella inslag. Mitten/höger: gravplatsen för Malte Liewen Stierngranat. Botten/vänster: konserthuset. Botten/höger: svartån.
Högst upp: fredstorget. Mitten/vänster: ett av Aneby centrums senaste arkitekturella inslag. Mitten/höger: gravplatsen för Malte Liewen Stierngranat. Botten/vänster: konserthuset. Botten/höger: svartån.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Aneby kommun
Distrikt Bredestads distrikt,
Bälaryds distrikt,
Marbäcks distrikt,
Lommaryds distrikt
Koordinater 57°50′6″N 14°48′31″Ö / 57.83500°N 14.80861°Ö / 57.83500; 14.80861
Area
 - tätort 404 hektar (2015)[4]
 - kommun 553,9 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 3 687 (2018)[3]
 - kommun 6 849 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 9,126 inv./hektar
 - kommun 12 inv./km²
Grundad 1924
(som municipalsamhälle)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Aneby
Postnummer 578 XX
Riktnummer 0380
Tätortskod T1404[5]
GeoNames 8132618
Ortens läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Ortens läge i Jönköpings län
Wikimedia Commons: Aneby
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Aneby är en tätort i Småland och centralort i Aneby kommun i Jönköpings län. Av kommunens cirka 6 500 invånare bor ungefär hälften i centralorten. Orten ligger på Småländska höglandet, 45 km öster om Jönköping, mellan Eksjö och Tranås nära Riksväg 32. Aneby är känt för sin vackra natur och kallas ibland för "lilla Norrland" på grund av områdets många höga kullar och bergdalar. Genom tätorter rinner Svartån, vilket i orten bildar södra Sveriges högsta vattenfall, Stalpets vattenfall, som är 20 meter högt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Arkeologiska fynd gjorda runtomkring Aneby (däribland Lommaryd, Askeryd och Frinnaryd) indikerar att samhället har befolkats redan under stenåldern. Gravar från bronsåldern och järnåldern har även identifierats i området.[6] Dock anses bebyggelsen före 1906 att vara högst begränsad, med undantag för järnvägen som kom till 1873-1874. 1907 räknas allmänt som året då Aneby grundades.[7].

Samhället grundas[redigera | redigera wikitext]

1874, året då järnvägssträckan Aneby-Nässjö kom till fanns en mindre socken kring Bredestads kyrka. Här fanns även en skola, ett fattighus och ett antal gårdar, däribland Aneby gård. 1906 blev gården såld till godsägaren Anders Petter Andersson, som anses ha tillfört mycket till Anebys utveckling. Markområdet som följde med Aneby gård styckade nämligen Andersson upp i mindre delar som han sålde av, något som den tidigare ägaren Johan Axel Schreiber vägrade göra. A P Andersson stakade också upp kvarter och gator. Fram till 1920 byggdes 140 lägenheter och fyra år senare blev Aneby klassat som ett municipalsamhälle.[8]. Från år 1920 och framåt fortsätter utvecklingen stadigt och varje år startas minst ett nytt företag fram till 1950-talet, däribland ett slakteri, bilverkstad och bryggeri. Bland dessa nya byggnationer tillkommer även ortens första vattenverk år 1934, men 1937 säger kommunens beslutande organ temporärt nej till fler byggnader. Vid denna tidpunkt har Aneby cirka 40 bostadslägenheter och ett antal affärslokaler.[9]

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

Året var 1966 då Hullaryds och Bredestads kommuner valde att gå samman för att bilda Aneby kommun, vilket innebar slutet för Anebys municipalsamhälle.[9] Under 1960-talet blev Aneby känt som platsen där doktor Elis Sandberg startade en klinik för cancerpatienter som han behandlade med naturmedlet THX. Kliniken stängde år 2000, elva år efter Sandbergs död.

Prognosen som utkom år 1978 för befolkningsutvecklingen pekade på att kommunen skulle nå 6975 invånare år 1990, vilket visade sig vara en underskattning då kommunen nådde en folkmängd på 7159 människor.[9] Denna trend i befolkningsökning visade sig dock vända och år 2015 har kommunen 6521 invånare.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Aneby 1960–2015[10]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 974
1965
  
2 327
1970
  
2 540
1975
  
2 931
1980
  
3 362
1990
  
3 720 337
1995
  
3 755 337
2000
  
3 412 339
2005
  
3 374 339
2010
  
3 367 337
2015
  
3 496 404

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vattenfallet Stalpet, Aneby kommun

Området ligger i Småländska höglandets norra sluttning och vilar på berggrund av urberg och sandsten,[11]. Svartån är det viktigaste vattendraget i området, dels för att det anses bidragit till Anebys tillväxt[11] dels för att det bildar det lokalt kända vattenfallet Stalpets vattenfall med en fallhöjd på 20 meter, vilket är södra Sveriges högsta.[12] Aneby kallas ibland för "lilla Norrland" på grund hur högt orten är belägen och dess många bergknallar som försvinner i dalgångar och upp igen. Kommunens högsta punkt finns vid Rödjestugan och ligger 343 meter över havet [13].

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Aneby buss- och järnvägsstation, Aneby kommun

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Aneby ligger intill där länsväg 132 möter riksväg 32. Körtiden till Jönköping är cirka 35 minuter och 25 minuter till Tranås, Eksjö och Nässjö.

Buss[redigera | redigera wikitext]

Aneby har ett flertal bussavgångar om dagen som tar de resande runtom i regionen.

Linje Sträckning
124 Aneby - Jönköping
150 Tranås - Sunhultsbrunn - Aneby - Eksjö
160 Aneby - Hullaryd - Frinnaryd - Sunhultsbrunn - Tranås

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

1874 byggdes Södra stambanan genom Aneby. Idag trafikeras Aneby Resecentrum av Krösatågen och linjen som stannar i Aneby erbjuder en direkt förbindelse till Tranås, Nässjö och Jönköping, samt med byten till andra lokaltåg och fjärrtåg i framförallt Nässjö.[14]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Aneby har sedan dess tillkomst haft en lång historia av företagsamhet. Historiskt förknippas företagsamheten i Aneby med trähustillverkning. Anebyhus grundades 1945 och dominerade länge näringslivet i kommunen. Hags, som tillverkar lekplatsutrustning och möbler för utemiljö, är också ett genuint Anebyföretag. På 2000-talet har Attends Healthcare (inkontinensprodukter) tagit över som den största privata arbetsgivaren. Under många år var också Lindahls slakteri, Sveriges största privatslakteri, en dominerande arbetsgivare, men det lades ner på 1980-talet.

Kommunen ligger väl över rikssnittet när det gäller andelen företagare – 9.0%, jämfört med rikets 6.3%[15] (2017) och har cirka 800 näringsverksamheter (varav ungefär 200 aktiebolag). Kommunen har stadigt legat i den övre tredjedelen i den rapport som utges av Svenskt Näringsliv angående vilka kommuner som erbjuder bäst företagsklimat.[16] I tätorten finns en filial till Science Park i Jönköping där lokalbefolkningen kan få råd, stöd och erbjudas lokaler för att driva sina företag framåt.[17]

Företag i Aneby[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Trots sin blygsamma storlek så fanns redan under början av 1800-talet viss skolverksamhet inom socknens gränser vilken då drevs av kyrkan i Bredestad. Officiellt började dock inte skolverksamheten förrän 1847, fem år efter föreskriften att alla församlingar skulle ha var sin folkskola och inhystes då på andra våningen i sockenstugan[18]. I själva Aneby fanns dock inte en skola förrän 1913, vilken står kvar än idag vid Storgatan och används som kulturskola. Det skulle dock dröja till början av 1960-talet innan Aneby fick en högstadieskola, Furulidskolan, vilket än idag är den enda högstadieskolan i kommunen [19]. Furulidskolan blev år 2013 utsedd av Skolverket till Smålands bästa skola för kunskap med avseende till betygssnittet och antalet elever med godkänt i alla ämnen.[20] Kommunen har för närvarande ingen egen gymnasieskola, utan hänvisar till de utbildningsplatser som finns i närliggande Jönköping, Tranås, Eksjö och Nässjö.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Anebys kulturliv cirkulerar i stor del omkring det anrika konserthuset som färdigställdes 1929 under en tid när Aneby hade cirka 600 invånare[21] och blev då landets andra konserthus. Endast Stockholms konserthus är äldre.[22] Trots att konserthuset blev den huvudsakliga källan för kultur i tätorten var ekonomin under många år svår att få ihop, men har lyckats klara sig tack vare diverse statliga myndigheters bidrag och kommunens stöd. Konserthuset användes ursprungligen som en sal för musik och teater, men idag huvudsakligen för biografvisningar, samt Aneby jazzklubb vilken har funnits i orten i över 50 år (första konserten inträffade 1968).[21] Klubben har haft storheter så som Roland Hanna, Ernie Wilkins och Scott Hamilton på besök under åren.[22]

Museum[redigera | redigera wikitext]

Vid Stjärneborgs museer finns Sveriges enda pyramid att beskåda, konstruerad av ingenjören och adelsmannen Malte Liewen Stierngranat år 1915. Denna gravplats har med tiden blivit en turistattraktion dit besökare även lockats för att besöka Stjärneborg slott och ett hembygds- och järnvägsmuseum.[23]

Gravpyramiden.

Kulturreservat[redigera | redigera wikitext]

Åsens by är en samling välbevarade lantbyggnader från tidigt 1900-tal, men med rötter redan från 1500-talet. Byn blev ett kulturreservat år 2000 och därmed Sveriges första kulturreservat.

Sörgården

Bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Aneby har sedan ett antal år ett bibliotek i tätorten som erbjuder böcker på ett flertal språk, ungdoms- och barnlitteratur, facklitteratur samt andra medieformer för utlåning. Biblioteket i Aneby var ett av landets första att införa Meröppet (låntagarna har nyckelkort och kan besöka biblioteket när som helst). I grannorten Frinnaryd finns en filial till huvudbiblioteket i Aneby.

Medier[redigera | redigera wikitext]

Händelser i Aneby bevakas av lokala medier såsom Tranås Tidning, Höglandsnytt och public service-kanaler. Smålands-Tidningen har en lokalredaktion i tätorten.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hederström, Christine (1994). Värdefulla byggnader och miljöer i Aneby kommun. Jönköpings läns museum. ISSN 0349-7887 Libris 2009391 
  • Engström, Göran (1996). Aneby - Ett samhälle i förvandling. Aneby: Bredestads hembygdsförening 
  • Jönsson-Frej, Sjödin, Maud, Per-Erik. Förutsättningar för samhället Aneby och dess förändringar de senaste 130 åren. Aneby. BTJ 2370 
  • Engström, Göran (2011). Aneby Jazzklubb - De första 50 åren. Aneby 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  4. ^ [a b] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läst: 16 november 2016
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 14 september 2013
  6. ^ Hederström (1994), s.21-23
  7. ^ Engström (1996), s.5, 18
  8. ^ Engström (1996), s.31-33
  9. ^ [a b c] Jönsson-Frej, Sjödin, s.28-29
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  11. ^ [a b] Jönsson-Frej Sjödin, s.7
  12. ^ http://www2.visitsmaland.se/sv/se-gora/a474961/stalpets-vattenfall/detaljer?filter=c%3D19414%3Bsgid%3D69115
  13. ^ Engström (1996), s.8-13
  14. ^ http://www.krosatagen.se/assets/img/krosatag_2015-05-22_original.jpg
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119163430/http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Oversikt-for-region/?region=0604. Läst 18 november 2015. 
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119013841/http://www.aneby.se/Naeringsliv. Läst 18 november 2015. 
  17. ^ http://www.anebynaringsliv.se/om-oss/science-park-25313584
  18. ^ Engström (1996), s.52
  19. ^ Engström (1996), s.55-57
  20. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=5711184
  21. ^ [a b] Engström (1996), s.41-42
  22. ^ [a b] Engström (2011)
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119042049/http://www.aneby.se/Uppleva-och-goera/Turism/Goera/Stjaerneborg. Läst 18 november 2015. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]