Arktiska rådet

Från Wikipedia
Arktiska rådet
  Medlemsländer
  Observatörsländer
Bildad19 september 1996 (27 år sedan) (Ottawa-deklarationen)
Syfte/fokusSkydda arktisk miljö, hållbar utveckling och förbättra arktiska invånares välstånd
SäteTromsø, Norge (sedan 2012)
PlatsArktis
Webbplatsarctic-council.org
USA:s utrikesminister John Kerry håller tal under mötet i Kiruna 2013

Arktiska rådet (Arctic Council) är ett internationellt forum för samarbete mellan regeringarna i de åtta arktiska länderna och sex organisationer för ursprungsfolk. Verksamheten är inriktad på skydd av den arktiska miljön, hållbar utveckling och förbättring av de arktiska invånarnas ekonomiska, sociala och kulturella välstånd.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rådet har sitt ursprung i Arctic Environmental Protection Strategy (AEPS, även kallad Rovaniemiprocessen), som signerades av länderna på finskt initiativ år 1991. Arktiska rådet bildades på basis av 1996 års Ottawadeklaration.

Administration[redigera | redigera wikitext]

Verksamhet och möten[redigera | redigera wikitext]

Ordförandeskapet roterar mellan de åtta arktiska staterna vartannat år. Senast Sverige var ordförandeland var under perioden 2011–2013. I slutet av varje ordförandeperiod möts rådet – med närvaro av utrikesministrarna – i en arktisk stad.

Mellan dessa möten leds verksamheten av en ämbetsmannakommitté (Senior Arctic Officials, SAO) bestående av representanter för de åtta arktiska staterna och de sex ursprungsfolken (Senior Arctic Officials och permanent participants).

Platser för ministermöten[redigera | redigera wikitext]

Sekretariatet[redigera | redigera wikitext]

Inledningsvis fick ordförandelandet även ansvar för rådets sekretariat. Från 2007 till 2013 sköttes det av Norska Polarinstitutet. Ett permanent sekretariat upprättades 2013 i Tromsø i Norge. Dess förste ordförande är Magnús Jóhannesson, Island.

Arbetsgrupper[redigera | redigera wikitext]

Verksamheten bedrivs i sex arbetsgrupper som bemannas på expertnivå av fackdepartement, myndigheter och forskare. Arbetsgrupperna är:

  • Arctic Monitoring and Assessment Programme, AMAP
  • Conservation of Arctic Flora and Fauna, CAFF
  • Protection of Arctic Marine Environment, PAME
  • Emergency Prevention, Protection and Response, EPPR
  • Sustainable Development Working Group, SDWG
  • Arctic Council Action Plan, ACAP
  • Dessutom finns fyra program:
  • Arctic Biodiversity Assessment
  • Circumpolar Biodiversity Monitoring Program
  • Arctic Climate Impact Assessment (ACIA)
  • Arctic Human Development Report

Medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Medlemsstater[redigera | redigera wikitext]

(Inom parentes vilka år länderna varit ordförandeland)

Ursprungsfolk[redigera | redigera wikitext]

(Med status som permanenta deltagare)

Icke-statliga organisationer[redigera | redigera wikitext]

Länder med observatörsstatus[redigera | redigera wikitext]

Frankrike, Indien, Italien, Japan, Kina (2013), Nederländerna, Polen, Singapore, Spanien, Storbritannien, Sydkorea, Tyskland

Länder med särskild observatörsstatus[redigera | redigera wikitext]

EU, Turkiet

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

En beskrivning av Arktiska rådets arbete under svenska ordförandeskapet finns i boken: The Changing Arctic, Creating a Framework for Consensus Building and Governance within the Arctic Council, av Douglas C. Nord (2016).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]