Tromsø

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tromsø
"Stad"/Tätortskomplex
Tromsø view.jpg
Land Norge Norge
Fylke Troms fylke
Kommun Tromsø kommun
Koordinater 69°39′7″N 18°57′12″Ö / 69.65194°N 18.95333°Ö / 69.65194; 18.95333
Area
 - tätort 21,36 km²[1][2]
 - kommun 2 520,59 km²[3]
Folkmängd
 - tätort 63 376 (2016-01-01)[4][5]
 - kommun 73 480 (2016-01-01)[6]
Befolkningstäthet
 - tätort 2 967 invånare/km²
 - kommun 29 invånare/km²
Ortkod 8011 (Tromsø),
8020 (Hamna),
8261 (Tromsdalen),
8262 (Kvaløysletta)
GeoNames 3133895
Tromsøs läge i Troms fylke, Norge.
Red pog.svg
Tromsøs läge i Troms fylke, Norge.
Troms fylke i Norge.
Troms fylke i Norge.

Tromsø[7] (samiska Romssa) är en stad i norra Norge. På svenska kan ortens namn även skrivas Tromsö. Tromsø är centralort i Tromsø kommun, residensstad i Troms fylke samt säte för biskopen i Nord-Hålogalands stift. Sedan 1968, då Universitetet i Tromsø[8] öppnades är Tromsø också universitetsstad.

Tromsø är huvudsäte för Arktiska rådet. Tromsø är också ett kommersiellt centrum med en rad affärsbanker och sparbanker. Tromsø hör till Troms politidistrikt, Nord-Troms tingrett och Hålogaland Lagmannsrett.

Tromsø kallas ofta "Nordens Paris" och "Porten till Ishavet". Namnen kommer av stadens internationella historia som handelsstad, nöjesstad och startplats för expeditioner av olika slag. På flera områden är också forskningsmiljön nationellt ledande.[9][10]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Tromsø ligger vid Norges nordkust omkring 300 km norr om norra polcirkeln och cirka 2 100 km söder om geografiska Nordpolen."Værvarslinga" för Nord-Norge ligger på toppen av Tromsøya och strax utanför Tromsdalen ligger EISCAT:s radaranläggningar.[11]

Staden ligger till större delen på ön Tromsøya. Tromsøya är en avlång, låg ö, i nord/sydlig riktning, med högsta delen av ön liggande på cirka 160 meter bara. Till staden brukar förutom själva tätorten Tromsø på ön, även inräknas tätorten Tromsdalen, mittemot på fastlandet, (som också inkluderar stadsdelarna Kroken, Lunheim, Tomasjord och Solligården), tätorten Hamna som ligger på norra delen av ön och tätorten Kvaløysletta som ligger på ön Kvaløya, väster om Tromsø. I dessa tätorter fanns 1 januari 2016 cirka 63 400 invånare[12] vilka utgör huvuddelen av kommunens invånare som samma tidpunkt var cirka 73 500.

Stadens centrum ligger på östsidan av ön Tromsøya. Från början var bebyggelsen koncentrerad till detta område. De andra delarna av ön användes då bland annat till sommarstugor (hytter) till stadens invånare. Staden har sedan expanderat och 2017 var stort sett hela ön bebyggd med hus, bostadsområden och handel/industriområden.

Några kilometer norr om centrum ligger Universitetet i Tromsø och Universitetssjukhuset Nord-Norge.

Västra sidan av ön består av bostadsområden, flygplatsen och Tromsøs stora område för handel av olika slag. Området, som heter Langnes Handelspark, innehåller bland annat de två stora köpcentrumen K1 och Jekta.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta bosättningen i området runt Tromsø dateras till cirka 11 000 år sedan. Den första kyrkan byggdes kring 1250 av Håkon Håkonsson. 1609 var det häxprocesser i Tromsø. 3 personer blev brända[13]. En ny kyrka byggdes 1708–1710.[14] Tromsø var från 1700-talet ett viktigt centrum för Pomorhandeln och blev stad år 1794.

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

En ny kyrka invigdes 1803 och Tromsø blev biskopsdöme 1804, men biskopen bosatte sig inte där förrän 1834.[15] 1807 hade staden bara knappt 100 invånare. Så småningom fick Tromsø en del administrativa uppgifter. Staden växte på 1820–1830-talen bland annat på grund av ishavsfångst och blev ett centrum för Troms. 1830 hade Tromsø 1 200 invånare. Kyrkan blev flyttad 1861[16] (nuvarande Elverhøy kyrka) och Tromsø domkyrka invigdes, som är en långhuskyrka i trä i nygotisk stil.[17] I Tromsø finns fortfarande kvar lite gammal trähusbebyggelse, från cirka 1820, i centrum av staden. 1867 startades fasta lokala båtlinjer mellan Tromsø och alla småplatser runt staden. Staden fick en starkare position som centrum i de mellersta delarna av Troms. Tromsø Museum öppnade 1872 och Macks Ølbryggeri startades 1877 och var fram till 2000 världens nordligaste bryggeri. Första Hurtigruten kom till Tromsø 5 juli 1893.[18]

Början på 1900-talet och andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Tromsø hade 7 100 invånare år 1900.[19] 1902 startade tidningen Nordlys. 1902 var det också en stor brand i centrum där många bryggor brann ner [20].1907 byggdes två vågbrytare för att skydda hamnen. 1918 kom "Værvarslinga" igång och Nordlysobservatoriet öppnade 1928.[21] Staden fick fast flygförbindelse 1938.

Tromsø Radio och Simavik kraftstation bombades i april. I maj sändes 20 ton guld från Tromsø till England.[22] Från 1 maj till 7 juni 1940 var Tromsø Norges huvudstad eftersom Oslo och södra Norge var ockuperat. I Tromsø blev det etablerat 3 större fångläger under andra världskriget. Det var "Sydspissen", "Krøkebærsletta" och "Isrenna". "Sydspissen" blev etablerat 1941 och var en läger för politiska fångar. Bland de första som kom dit var alla manliga judar i Tromsø. Ingen av de arresterade hade gjort nåt utan det var bara i förebyggande syfte. I lägret var det cirka 100-120 man. 1942 blev det byggt ett större läger, Krøkebærsletta". Denna var både för politiska fångar och de som hade varit med om militärt motståndsarbete. Här var det en del fångar som blev utsatt för en fruktansvärd behandling. 20 oktober 1943 blev 8 fångar dömt till döden och avrättade den 23 oktober. Antal fångar var runt 250. Cirka 2 500 fångar passerade genom "Krøkebærsletta" på sin väg mot större läger. Det var inga kvinnliga fångar. På "Isrenna" blev det 1942 etablerat ett läger för ryska krigsfångar. Här satt 735 fångar när kriget var slut. Både "Krøkebærsletta" och "Isrenna" användes efter kriget till bland annat landssvikare och gestapomedlemmar.[23]

Slagskeppet Tirpitz sänktes utanför Tromsø den 12 november 1944. Tirpitz var det störste tyske slagskepp som någonsin byggts, något större än Bismarck. Efter flera skador på skeppet blev det liggande vid Håkøya straxt utanför Tromsø. Det var brittiska Lancaster bombflyg, som stod för bombningen. Över 1000 man omkom. När kriget var slut höggs skeppet upp.[24]

1945-2000[redigera | redigera wikitext]

1948 brann en del av de centrala bryggorna och affärsgårdarna ned[25]. Efter kriget hade Tromsø några svåra år men från 1960-talet har staden utvecklats raskt. 1950 hade Tromsø 15 492 invånare.[26] 1960 öppnades Tromsøbrua, bron mellan fastlandet och Tromsøya. 1961 invigdes Fjellheisen, linbana till ett berg, Storsteinen, i Tromsdalen. 1964 var året för den stora kommunsammanslagningen och samma år öppnades också Tromsø flygplats, Tromsø Lufthavn Langnes.[27] Tromsdalen kyrka, Ishavskatedralen invigs 1965. 1969 var storbranden i Tromsø. Alla träbryggor och 25 hus blev totalskadat i branden.[28]

1970 hade invånarantalet stigit till 28 882.[29] Världens nordligaste universitet, Universitetet i Tromsø, öppnades 1968 och invigdes 1972 av kung Olav V. 1974 invigdes bron mellan Tromsøya och Kvaløya, Sandnessundbrua. Parkeringen inne i berget i Tromsø centrum öppnades 1987. 1988 öppnades Nordlysplanetariet. [30] Samma år öppnades Langnestunnelen, en tunnel mellan centrum och västra sidan av ön där flygplatsen och Langnes handelspark ligger.[31] Den 2-3 juni 1989 besöktes Tromsø av påve Johannes Paulus II som höll mässa.[32] VM på skridskor, sprint, arrangerades i Tromsdalen den 24–25 februari 1990.[33][34] 1991 invigdes Universitetssjukhuset Nord-Norge (UNN). 1994 fick Tromsø tunnel mellan fastlandet och Tromsøya, Tromsøysundtunnelen. 1998 öppnades Polaria, Polarmiljøsenteret och Norsk Polarinstitutt efter det flyttats från Oslo. 1999 öppnades Sentrumstangenten, en tunnel mellan stadens södra och norra del.[35]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

2005 besökte Nelson Mandela staden för en 46664-konsert,[36] Hålogaland teater öppnade en ny teater och Fokuskvarteret öppnades. Ett kvarter mitt i centrum med rådhus, bibliotek och bio.[37] Ärkebiskop Desmond Tutu, som är hedersdoktor vid Universitetet i Tromsø och varit i staden flera gånger, var på nytt i Tromsø i samband med en miljömarkering 2007.[38] Samma år var tidigare president i USA, Bill Clinton, på besök. Han var på besök i landsdelen för att hålla ett föredrag i Tromsø.[39] Dåvarande utrikesminister i USA, Hillary Clinton, var på besök i Tromsø 2012, i samband med nordområdediskussioner.[40]Den 41:a schackolympiaden blev arrangerad i Tromsø 1-14 augusti 2014.[41][42]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Ön har tre fasta förbindelser: från fastlandet går Tromsøbrua, ett av stadens mest kända landmärken. Mellan fastlandet och ön går också Tromsøysundtunnelen. Till ön Kvaløya väster om Tromsøya tar man sig via Sandnessundbrua. Marken under staden är genomborrad av ett effektivt tunnelsystem för biltrafik mellan centrum, stadens södra och norra delar och flygplatsen. Tunneln genom Tromsøya samt undervattenstunneln från Futrikelv på Kvaløya till Skulgam på Ringvassøya invigdes 1988.[43] 2011 öppnades också tunneln mellan Larseng på Kvaløya och Balsnes på Malangshalvøya.[44]

Europaväg E8 startar i Tromsø och möter Europavägen E6 strax utanför Tromsø vilket förbinder staden med andra städer i Norge och Europa. Hurtigruten anlöper Tromsø 2 gånger varje dygn. En gång från söder, och en gång från norr. Hurtigruten har fast kajplats mitt i centrum av Tromsø. Tromsø är också startplatsen för ett stort antal båt och bussförbindelser.[45]

På västra sidan av ön, cirka 5 km från Tromsø centrum, ligger Tromsø flygplats, Tromsø Lufthavn Langnes, med många bolag och destinationer både inom Norge och utomlands. Flygplatsen ligger centralt, bara ett par hundra meter från Langnes Handelspark och industriområde. På grund av att Tromsø ligger så långt norrut, så långt från Oslo och inte minst på grund av att Tromsø inte har järnväg, så är flygplatsen en mycket viktig del av utvecklingen av Tromsø. Flygplatsen fick en ny terminal 1977. 1998 gjordes igen en omfattande ombyggnad och terminalen blev betydligt större med gångbroar direkt mellan flygplanen och terminalbyggnaden. Flygplatsen hade i 2014 cirka två miljoner resande. Det planläggs också vidare utbyggnad.[46]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Tromsø är för sin nordliga latitud en ganska varm tätort året runt tack vare Golfströmmen, men klimatet är ändå att betrakta som ett subarktiskt kustklimat med ganska långa vintrar och korta, relativt kyliga somrar.

Under juni och juli när solen står som högst kan temperaturen i vissa fall nå upp till runt 30 grader Celsius. Rekordet är från 1972 och lyder på 30,2[47] grader. På fina somrar kan man uppleva relativt långa perioder med 20–25 grader, medan man andra somrar knappt kommer över 20. Det genomsnittliga dygnsmaximumet ligger dock på runt 15 grader Celsius eller mindre i juli.

Den lägsta temperaturerna som uppmätts i Tromsø är minus 18,4[48] grader Celsius. Medeltemperaturen under februari ligger vanligtvis på runt 2 minusgrader[49] Celsius, betydligt varmare än orter på samma breddgrad i Kanada, på Grönland och i Ryssland och även varmare än många orter betydligt längre söderut vid samma årstid.

Tromsø har ganska exakt tre månader av sommar då dygnsmedeltemperaturen är över 10 grader Celsius och – i och med närheten till havet som ger ett jämnare och mildare kustklimat – ganska långa vårar och höstar då medeltemperaturen kanske inte överstiger 10 grader, men ändå kan komma över 15 grader vid vissa tillfällen på dygnet. Vintern är ganska lång vanligtvis med mycket snö. Den 29 april 1997 sattes det senaste snörekordet i Tromsø på 240 cm.[50] Ofta kommer snön sent på vintern. Hamnen är isfri året runt.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet har tidigare varit mest jordbruk, fiske och fångst/jakt. Näringar som alltid har varit viktiga för hela Nordnorge. Jordbruket har bra förutsättningar vad gäller jorden men mindre bra vad gäller klimatet. Fisket har alltid varit den viktigaste av primärnäringarna. Allt från de små fiskebåtarna (sjarkarna) till de stora fabrikstrålarna. Den störste delen av fångsten är torsk, sill och räkor. Fångsterna går till både export och till bearbetning i kommunens egen fiskeförädlingsindustri.

I takt med att staden har utvecklats så har också näringslivet förändrat sig och numera arbetar en stor del av Tromsøs befolkning i offentlig och privat serviceverksamhet eller affärsverksamhet. Universitetet, sjukhuset, kommunen och fylkeskommunen är stora arbetsgivare. Andra viktiga sysselsättningsområden är livsmedelsindustrin, verkstadsindustrin, grafisk industri och yrken som har att göra med kommunikationen.[51][52]

Universitetet Nord-Norge hade år 2016 16 000 studenter och cirka 3 400 anställda och var därmed Norges 4;e största Universitet.[53] Universitetssjukhuset Nord-Norge har cirka 6300 anställda (2017) och är Nord-Norges största arbetsplats. [54]

Fiskodling har också blivit en viktig näring och i många av fjordarna utanför Tromsø ser man dessa runda "merder" i havet. Här odlas lax, som har blivit en av Norges största exportnäringar.[55]

Turismen har också blivit en mer och mer viktig näring för Tromsø. Sommaren har alltid lockat en del turister till landsdelen, men numera har vinterturismen till Tromsø blivit minst lika viktig som sommarturismen[56][57].Valar och inte minst nordlysets (polarskenets) stiganda popularitet gör Tromsø intressant hela året.[58][59]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

  • Polaria – akvarium och informationscentrum om polarregionen och Barents hav. Här finns bland annat panoramabio och arktiska akvarium med storsäl och många kända fiskarter från Barents hav.[60] Polaria ligger i centrum av Tromsø.
  • Ishavskatedralen i Tromsdalen.
  • Polarmuseet – utställningar om expeditioner till Arktis och Antarktis.
  • Tromsø Museum – med bland annat utställning om samisk kultur
  • Fjellheisen – linbana i Tromsdalen på fastlandet. Den går upp till Storsteinen (421 m.ö.h.), på Fløyfjellet. Där har man utsikt över staden och de omkringliggande öarna.
  • Tromsdalstinden - bergstopp nära centrum, populärt utflyktsmål för lokalbefolkning och turister.
  • Tromsø botaniska trädgård.
  • Valskådning ("hvalsafari") - Från 2012 har det kommit stora mängder med val in till kusten utanför Tromsø runt 1 november varje år. Valen stannar tre till fyra månader innan den fortsätter sin vandring.[61]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Tromsø har et rikt och stort kulturliv med bland annat de stora kulturinstitutionerne Hålogaland Teater, Nordnorsk symfoniorkester, Norsk Polarmuseum och Nordnorsk Konstmuseum[62][63]. Staden har också ett levande musikmiljö, gallerier och många amatörteatergrupper.[64] [65]. Man har flera årliga festivaler, här kan nämnas bland annat Tromsø internationella filmfestival, Buktafestivalen, Ordkalotten och Nordlysfestivalen[66].

Det finns många artister, band och grupper av olika slag som kommer från Tromsø. Här är några av de allra mest berömda:

  • The Pussycats, rockband, som med den svenska managern Sten Ekroth fick sitt genombrott i Sverige 1965, mycket beroende på ett uppträdande i "Hylands hörna". Betraktas som det första fenomenet i norsk rock.[67]
  • Sverre Kjeldsberg, vokalist, basist, gitarrist, komponist och skådespelare. Medlem av "The Pussycats". Representerade Norge i Melodischlagerfestivalen 1980 med låten "Sámiid Ædnan".[68]
  • Tobben & Ero, duo och Norges svar på Simon & Garfunkel. Startade sin karriär i Sverige 1969 men det var nog först när de vände tillbaka till Norge, 1972, som karriären verkligen sköt fart. Samarbetade också med sin goda vänn Cornelis Vreeswijk.[69]
  • Kirsti Sparboe, sångare och skådespelare. Har deltagit i den internationella Schlagerfestivalen 3 gånger.[70]
  • Steinar Albrigtsen, född i Hammerfest men uppväxt i Tromsdalen. Sångare, gitarrist och komponist, speciellt i blues och country. Har bland annat samarbetat med Levon Helm og Rick Danko från The Band.[71]
  • Jørn Hoel, vokalist, gitarrist och komponist. Mannen med den hesa stämman som gjort några av Norges mest kända och populära ballader. Klasskamrat med Steinar Albrigtsen. Har bland annat samarbetat med Billy Cross och Michael Ilbert.[72]
  • Bel Canto, gruppen med det arktiska soundet. Sång Anneli Drecker. Är nästan mer kända utanför Norge än i Norge.[73]
  • Espen Lind, uppväxt i Tromsø, sångare, gitarrist och komponist. Stor succe både i Norge och utomlands på 1990-talet. Har senare samarbetat med bland annat Sissel Kyrkjebø och varit en av medlemmarna i "De nya gitarkameratene". På 2000-talet har han från sin bas i New York skrivit och producerat låtar till bl.a. Beyonce, Lionel Richie, Leona Lewis, Jennifer Hudson.[74]
  • Lene Marlin, vokalist, gitarrist och låtskrivare. Stor succe runt 1999-2000. Fick bland annat pris vid MTV Awards som bästa nordiska artist 1999.[75]
  • Røyksopp, technoduo med stor succe på världsbasis. Har flera gånger samarbetat med Robyn.[76]
  • Biosphere, en av Norges största i elektronisk musik.[77]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Tromsø IL (fotboll)[78], BK Tromsø (volleyboll) och Tromsø Storm (basket) herrsidan samt Tromsø IBK (innebandy) och Tromsø Basket (basket) på damsidan har världens nordligaste lag i den högsta divisionen för sin sport.

I Kroken, som ligger i norra delen av Tromsdalen, ligger Tromsø Alpinsenter. Tromsø blev först av Norges idrettsforbund utsedd till norsk kandidat för att arrangera Vinter-OS 2018, men denna utnämning togs tillbaka under hösten 2008.

Våren 2010 öppnades Tromsøs första ishall. Det är den första ishallen i Nord-Norge och har bidragit till en ökande intresse för ishockey i Tromsø.[79]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tettsteder. Folkemengde og areal, etter kommune. 1.januar 2016.”. Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/286024/tettsteder.folkemengde-og-areal-etter-kommune.1.januar-2016. Läst 9 juli 2017. 
  2. ^ Summan av arean för tätorterna Tromsø, Hamna, Tromsdalen och Kvaløysletta.
  3. ^ ”Areal av land og ferskvatn, 1. januar 2013”. Statistisk sentralbyrå. 28 maj 2013. https://www.ssb.no/natur-og-miljo/statistikker/arealdekke/aar/2013-05-28. Läst 13 juli 2013. 
  4. ^ ”Tettsteder. Folkemengde og areal, etter kommune. 1.januar 2016.”. Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/286024/tettsteder.folkemengde-og-areal-etter-kommune.1.januar-2016. Läst 9 juli 2017. 
  5. ^ Summan av befolkningen i tätorterna Tromsø, Hamna, Tromsdalen och Kvaløysletta.
  6. ^ ”Folkemengde og befolkningsendringar, 1. januar 2016”. Statistisk sentralbyrå. 1 januari 2016. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkemengde/aar-per-1-januar/2016-02-19?fane=tabell&sort=nummer&tabell=256001. Läst 23 april 2016. 
  7. ^ ”Store Norske Leksikon - Tromsø”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 14 maj 2017. 
  8. ^ ”Universitetet i Tromsø”. https://uit.no/om/art?p_document_id=339793. Läst 14 maj 2017. 
  9. ^ ”UiT-Stad”. https://uit.no/utdanning/art?dim=182199&p_document_id=342142. Läst 29 maj 2017. 
  10. ^ ”ABC-Uteliv”. https://www.abcnyheter.no/livet/2002/07/22/41072/nordens-paris. Läst 29 maj 2017. 
  11. ^ ”Store Norske Leksikon - Bank”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 19 maj 2017. 
  12. ^ ”SSB - 2016”. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett/aar/2016-12-06?fane=tabell&sort=nummer&tabell=286024. Läst 24 maj 2017. 
  13. ^ Visit Tromsø-Häxor
  14. ^ ”Store Norske Leksikon - Kyrka”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  15. ^ ”Store Norske Leksikon - Biskop”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  16. ^ ”Store Norske Leksikon - Elverhøy”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  17. ^ ”Store Norske Leksikon - Trähus”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 19 maj 2017. 
  18. ^ ”Store Norske Leksikon - Hurtigruten”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  19. ^ ”Store Norske Leksikon - Invånare”. https://snl.no/Troms%C3%B8_-_bosetning. Läst 27 maj 2017. 
  20. ^ ”Lokalhistoriewiki - Brand”. https://lokalhistoriewiki.no/index.php/Bybrannen_i_Troms%C3%B8_1902. Läst 28 maj 2017. 
  21. ^ ”Store Norske Leksikon - Nordlysobservatoriet”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 20 maj 2017. 
  22. ^ Visit Tromsø-Guld
  23. ^ ”Lokalhistoriewiki - Kriget”. https://lokalhistoriewiki.no/index.php/Sydspissen,_Kr%C3%B8keb%C3%A6rsletta_og_Isrenna_fangeleire_i_Troms%C3%B8. Läst 31 maj 2017. 
  24. ^ ”Store Norske Leksikon - Tirpitz”. https://snl.no/Tirpitz. Läst 31 maj 2017. 
  25. ^ ”Lokalhistoriewiki - Brand”. https://lokalhistoriewiki.no/index.php/Sj%C3%B8gata_(Troms%C3%B8). Läst 28 maj 2017. 
  26. ^ ”Store Norske Leksikon - Invånare”. https://snl.no/Troms%C3%B8_-_bosetning. Läst 27 maj 2017. 
  27. ^ ”Store Norske Leksikon - Flygplats”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 21 maj 2017. 
  28. ^ ”Lokalhistoriewiki - Brand”. https://lokalhistoriewiki.no/index.php/Sj%C3%B8gata_(Troms%C3%B8). Läst 28 maj 2017. 
  29. ^ ”Store Norske Leksikon - Invånare”. https://snl.no/Troms%C3%B8_-_bosetning. Läst 27 maj 2017. 
  30. ^ ”Store Norske Leksikon - Nordlysplanetariet”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 25 maj 2017. 
  31. ^ ”Visit Tromsø - Vägar”. https://www.visittromso.no/en/History_Tromso. Läst 25 maj 2017. 
  32. ^ ”Lokalhistoriewiki - Påven”. https://lokalhistoriewiki.no/index.php/Pavebes%C3%B8ket_i_1989. Läst 25 maj 2017. 
  33. ^ ”Wikipedia - Skridskor”. https://no.wikipedia.org/wiki/Sprint-VM_p%C3%A5_sk%C3%B8yter_1990. Läst 18 maj 2017. 
  34. ^ ”NSF - Sprint”. http://www.n-s-f.no/filarkiv/wc2012/norge_sprint-vm.pdf. Läst 22 maj 2017. 
  35. ^ ”Store Norske Leksikon - Sentrumstangenten”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 25 maj 2017. 
  36. ^ ”Tromsø's history” (på engelska). Visit Tromsø. https://www.visittromso.no/en/History_Tromso. Läst 14 maj 2017. 
  37. ^ ”Store Norske Leksikon - Bibliotek”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 19 maj 2017. 
  38. ^ ”NRK - Desmond Tutu”. https://www.nrk.no/troms/erkebiskop-i-lante-klaer-1.2598547. Läst 23 maj 2017. 
  39. ^ ”VG - Bill Clinton”. http://www.vg.no/nyheter/innenriks/bill-clinton/jeg-har-sovet-litt-men-ikke-saa-mye/a/188070/. Läst 23 maj 2017. 
  40. ^ ”NRK - Hillary Clinton”. https://www.nrk.no/troms/streng-sikkerhet-om-clinton-besok-1.8173926. Läst 23 maj 2017. 
  41. ^ ”Wikipedia - Schack”. https://en.wikipedia.org/wiki/41st_Chess_Olympiad. Läst 18 maj 2017. 
  42. ^ ”Store Norske Leksikon - Schack”. https://snl.no/sjakk-OL_2014. Läst 22 maj 2017. 
  43. ^ ”Visit Tromsø, eng - Vägar”. https://www.visittromso.no/en/History_Tromso. Läst 20 maj 2017. 
  44. ^ ”Ryaförbindelsen”. http://www.ryaforbindelsen.no/. Läst 25 maj 2017. 
  45. ^ ”Store Norske Leksikon - Kommunikationer”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 19 maj 2017. 
  46. ^ ”Nordlys - Flygplatsen”. https://www.nordlys.no/flyplass/fly/langnes/dette-er-planen-for-nye-tromso-lufthavn/s/5-34-435970. Läst 27 maj 2017. 
  47. ^ ”NRK - Värmerekord”. https://www.nrk.no/troms/i-dag-kan-det-bli-varmerekord_-1.11820183. Läst 14 maj 2017. 
  48. ^ ”NRK - Köldrekord”. https://www.nrk.no/troms/i-dag-kan-tromso-sette-kulderekord-1.7984533. Läst 14 maj 2017. 
  49. ^ ”Store Norske Leksikon - Temperatur”. https://snl.no/Troms_-_klima. Läst 14 maj 2017. 
  50. ^ ”NRK - Snörekord”. https://www.nrk.no/troms/husker-du-29.-april-1997_-1.12333839. Läst 14 maj 2017. 
  51. ^ ”Arbete”. https://snl.no/Troms%C3%B8_-_n%C3%A6ringsliv. Läst 28 maj 2017. 
  52. ^ ”UIT - Universitetet Nord-Norge”. https://uit.no/om. Läst 28 maj 2017. 
  53. ^ ”SSB - Universitetet Nord-Norge”. https://www.ssb.no/utdanning/statistikker/utuvh. Läst 28 maj 2017. 
  54. ^ ”UNN - Anställda”. https://unn.no/. Läst 28 maj 2017. 
  55. ^ ”NRK - Lax”. https://www.nrk.no/ytring/gronnere-vekst-for-laksen-1.12268699. Läst 25 maj 2017. 
  56. ^ ”iTromsø - Vinterturismen”. http://www.itromso.no/nyheter/2016/06/14/Vinterturismen-har-skutt-i-v%C3%A6ret-12891412.ece. Läst 29 maj 2017. 
  57. ^ ”iTromsø - Norrskensturismen”. http://www.itromso.no/meninger/2017/01/18/M%C3%A5nelyst-for-nordlysturismen-14081568.ece. Läst 29 maj 2017. 
  58. ^ ”TV2 - Valar”. http://www.tv2.no/v/1067986/. Läst 29 maj 2017. 
  59. ^ ”VG - Turismen”. http://www.vg.no/forbruker/reise/reiseliv/nordlys-turismen-tar-fullstendig-av/a/10072373/. Läst 29 maj 2017. 
  60. ^ ”Polaria”. http://www.polaria.no. Läst 26 maj 2017. 
  61. ^ ”SVT - Val”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/rekordstort-antal-valar-i-norska-kaldfjorden. Läst 18 maj 2017. 
  62. ^ ”Nordlys - Kulturstad”. https://www.nordlys.no/egon/egon-kulturbyen-tromso/s/1-79-3391643. Läst 30 maj 2017. 
  63. ^ ”Store Norske Leksikon - Kulturstad”. https://snl.no/Troms%C3%B8. Läst 30 maj 2017. 
  64. ^ ”Tvibit - Drivkraft”. http://tvibit.net/om-tvibit/. Läst 30 maj 2017. 
  65. ^ ”Kofor - Band”. https://www.kofor.no/. Läst 30 maj 2017. 
  66. ^ ”Uit - Festivaler och museer”. https://uit.no/utdanning/art?dim=179016&p_document_id=346770. Läst 30 maj 2017. 
  67. ^ ”Rockipedia - The Pussycats”. https://www.rockipedia.no/artister/the_pussycats-15624/#. Läst 30 maj 2017. 
  68. ^ ”Rockipedia - Sverre Kjeldsberg”. https://www.rockipedia.no/artister/sverre_kjelsberg-39332/#. Läst 30 maj 2017. 
  69. ^ ”Rockipedia - Tobben & Ero”. https://www.rockipedia.no/artister/tobben_-_ero-46615/#. Läst 30 maj 2017. 
  70. ^ ”Rockipedia - Kirsti Sparboe”. https://www.rockipedia.no/artister/kirsti_sparboe-69484/#. Läst 30 maj 2017. 
  71. ^ ”Rockipedia - Steinar Albrigtsen”. https://www.rockipedia.no/artister/steinar_albrigtsen-41255/#. Läst 30 maj 2017. 
  72. ^ ”Rockipedia - Jørn Hoel”. https://www.rockipedia.no/artister/jorn_hoel-58143/. Läst 30 maj 2017. 
  73. ^ ”Rockipedia - Bel Canto”. https://www.rockipedia.no/artister/bel_canto-15456/#. Läst 30 maj 2017. 
  74. ^ ”Rockipedia - Espen Lind”. https://www.rockipedia.no/artister/espen_lind-1594/#. Läst 30 maj 2017. 
  75. ^ ”Rockipedia - Lene Marlin”. https://www.rockipedia.no/artister/lene_marlin-11925/#. Läst 30 maj 2017. 
  76. ^ ”Rockipedia - Røyksopp”. https://www.rockipedia.no/artister/röyksopp-17090/#. Läst 30 maj 2017. 
  77. ^ ”Rockipedia - Biosphere”. https://www.rockipedia.no/artister/biosphere-4405/#. Läst 30 maj 2017. 
  78. ^ ”Tromsø Idrettslag”. http://www.til.no/. Läst 14 maj 2017. 
  79. ^ ”Nordlys - Ishallen i Tromsø”. https://www.nordlys.no/nyheter/her-er-nord-norges-forste-ishall/s/1-79-5077872. Läst 29 maj 2017. 

OBS : Listan under visar bara antal invånare i centrum av Tromsø. Hela staden har 63 400 invånare 1 januari 2016. I staden ingår stadsdelarna Tromsø, Tromsdalen, Kvaløysletta och Hamna.