Bärsärk

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bärsärkar)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bronsplåt från vendeltiden med relief för prägling av tunt bronsbleck, funnen på Öland. Figuren till vänster föreställer eventuellt Oden och figuren till höger en bärsärk eller ulvhedin.

Bärsärk (björn-särk) var under fornnordisk tid benämningen på en Odenskrigare, en stridskämpe som enligt legenden svurit trohet till Oden och som under striden angriper fienden under vrål och extatiskt raseri. Bärsärkarna bar björnskinn, var starka som björnar och vek inte för någonting. Uppträdandet kallas bärsärkagång.[1]

En annan variant av bärsärken är ulvhedin eller ulvhedning (ibland stavat ulfhedin och ulfhedning), som betyder ulv-huding (vargfäll), alternativt att 'hedin' står för hed (skogsbygd) eller heder (ed/ära). Ulvhednar beskrivs ibland som Odens särskilda krigare, klädda i vargskinn och med spjutet som kännetecken. Den norske kungen Harald Hårfager ska ha följts av en hird bestående av ulvhednar.[2]

Bärsärk kallades även en kringströvande våldsverkare som utmanade folk till tvekamp. Bärsärkarna var vid 1200-talet mycket mytologiserade och berättelserna om dem har i vissa fall tydliga likheter med senare berättelser om varulvar i Skandinavien.

Björnen som heligt djur[redigera | redigera wikitext]

Inom flera indoeuropeiska kulturer hade björnen en speciell status som heligt djur, och som sådan speciellt förknippad med guden Oden hos germanska stammar. Det var dessutom primärt ett djur som förknippades med högre stånd. De gotiska kungarna klädde sig gärna i björnskinnsdräkt, och i de isländska sagorna förekommer bärsärkarna som specifika krigare som bär björnklädsel, samt som hamnskiftare (skepnadsskiftare) – det vill säga som personer som försatta i trans materialiserar sig i striden som en osårbar björn.[2]

Brödraskap[redigera | redigera wikitext]

Många berättelser om bärsärkarna inkluderar brödraskap. Vanligen bytte en bärsärk namn, från sitt gamla namn till något som innehöll ordet Björn eller Varg, som till exempel Beowulf och Boddvar Bjarki (Bjarki betyder ”liten björn”).

Bärsärken i strid[redigera | redigera wikitext]

Bärsärkarna anses ha stått högt i klassamhället, inte sällan arbetade de åt en kung. Före en strid anses det att bärsärkarna eggade upp varandra och uppträdde i björnskinn eller vargskinn, därav ordet bärsärk. I stridens början uppträdde de som ovanligt duktiga, kallsinniga kämpar, men i närkamp så föll de in i den välkända bärsärkagången. Då tjöt de som vilddjur för att skrämma upp fienden och egga upp sina stridskamrater och sig själva, för att sedan komma in i raseriutbrott.[2] En bärsärk i strid sades inte bry sig om eventuella skador, och slogs därför tills fienden, eller de själva, dog.

Som en sjukdom[redigera | redigera wikitext]

Bärsärkagången betraktades också i forntiden som ett slags sjukdom.[3] I Egil Skallagrimssons saga berättas det om dennes farfar, Kvällulv, att han fått sitt namn för att "var dag, när det kvällades, blev han så argsint, att ej mången vågade tilltala honom". Hans son Skallagrim ärvde bärsärksnaturen. När han en gång i ett bollspel blev besegrad av sin tolvårige son Egil och dennes 20-årige lekkamrat Tord, rann sinnet på honom och han tog först tag i Tord, lyfte honom och satte honom i backen så hårt att han fullständigt krossades. Därefter grep han tag i sonen. Men en av hans trälkvinnor, Egils fostermor, stod och såg därpå och ropade hånfullt: "Går du nu bärsärkagång emot din egen son, Skallagrim?" Då dödade han även henne, enligt sagan.[3]

Om en annan islänning berättas att "varje halvmånad kom det över honom en skälvning i hela kroppen, så var tand i munnen skallrade, fastän folk försökte ge honom all den lindring, de kunde. Med denna skälvning följde stort raseri. Han skonade då ingenting, som fanns omkring honom, vare sig vägg, stock, stav eller människa; ja om det än var eld i vägen för honom, så gick han över den. Han slet brädfodringen och dörrkarmarna från huset, när han kom åt. Men när raseriet lämnat honom, var han åter blid och lugn."[4]

Myter och föråldrade teorier[redigera | redigera wikitext]

Det finns många myter om bärsärkarna, de flesta troligen orsakade av 1800-talets nationalromantik.

Bland annat ansåg man att bärsärk (berrserkr) betydde ”bar skjorta”. Detta har dels tolkats som barbröstad, naken, och att bärsärkarna således slogs med bar överkropp – vilket senare har visat sig vara en felaktighet, då uppgiften om nakna bärsärkar kom från en otillförlitlig romersk källa som troligen inte ens hade kontakt med bärsärkarna. Det har också tolkats som ”bara skjortan”, alltså krigare utan rustning eller brynja. Dessa teorier är idag huvudsakligen övergivna, då ulvhednarna (som ofta beskrivs som en slags bärsärk) har ett namn som är tydligt kopplat till bruket att bära ett djurskinn.

Den mest utspridda myten om bärsärkarna är dock att de skulle ha ätit små mängder röd flugsvamp innan strid, och att det var den som orsakade bärsärkagången. Numera anses att ruset efter förtäring av röd flugsvamp knappast kunnat vara fördelaktigt i ett slagsmål, då ruset ofta leder till eufori, dåsighet, sluddrande, obehag, illamående, huvudvärk, och kan i stora mängder även vara en fara för livet om inte personen får vård.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 28. Libris 7236542. ISBN 9129593956 
  2. ^ [a b c] Ström, Åke V, "Björnfällar och Oden-religion", Fornvännen 75, 1980, s. 266-270
  3. ^ [a b] Grimberg, Carl. ”74 (Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521)”. runeberg.org. http://runeberg.org/sfubon/1/0076.html. Läst 31 januari 2023. 
  4. ^ Grimberg, Carl. ”75 (Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521)”. runeberg.org. http://runeberg.org/sfubon/1/0077.html. Läst 31 januari 2023. 
  • Hultkrantz, Åke (1991). Vem är vem i nordisk mytologi : gestalter och äventyr i Eddans gudavärld. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7236542. ISBN 9129593956