Betelpalm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Betelpalm
Areca catechu - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-014.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Palmordningen
Arecales
Familj Palmer
Arecaceae
Släkte Areca
Art Betelpalm
A. catechu
Vetenskapligt namn
§ Areca catechu
Auktor Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Betelpalm (Areca catechu) är en växt inom släktet arekapalmer och familjen palmer. Betelpalm är en palm vars frukter används som stimulantia och medicinalväxt som odlas i Ostindien och på Söderhavsöarna för dess betelnötters skull.

Vildväxande betelpalmer kan bli 30 meter höga. Nötterna påminner om små kokosnötter och blir cirka 5 centimeter stora. Blommorna är vita och doftande, men dem får man ytterst sällan se hos krukodlade exemplar. Bladen är fjäderformade och kan bli upp till ett par meter långa. Som krukväxt var palmen vanligare för ganska länge sedan, varefter den försvann för att på senare år återkomma.

Det vetenskapliga namnet Areca kommer av det sydindiska ordet adekka, som är ett inhemskt växtnamn. Catechu är ett hinduiskt växtnamn.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Betelpalm härstammar ursprungligen från Filippinerna.

Betel[redigera | redigera wikitext]

Betel är ett milt stimulerande njutningsmedel som används i Syd- och Sydostasien och Taiwan. Betelpalmens nötter, betelnötter, hackas med kniv, blandas med lite kryddor och släckt kalk. Kalken hjälper till att frigöra de aktiva ämnena. Blandningen viks in i ett löv och tuggas, varvid alkaloiderna i nötternas oljiga saft, främst arekolin, löses ut i saliven, som får en rödaktig färg. Andhämtningen tilltar, och salivutsöndringen ökar. Beteltuggningen ger en relativt mild stimulans och har inom folkmedicinen fått en vidsträckt användning bland annat som uppiggande och sexualstimulerande medel.

Fysisk tillvänjning förekommer inte, och tillfällig användning är knappast skadlig för en frisk människa. Ett mer omfattande missbruk har dock rapporterats störa sexualdriften och förorsaka impotens. En ökad risk för munhålecancer har också rapporterats. Får man för mycket betelolja i sig ger arekolinet effekter som påminner om ett kraftigt alkoholrus: trötthet, kräkningar, diarré och skakningar. Munhålan och tänderna får också en mörkröd beläggning.

Krukväxt[redigera | redigera wikitext]

Betelpalm måste stå ljust men trivs inte alls med direkt sol. Den är känslig för torka i alla avseenden, och jorden får aldrig torka ut. Det gäller att vattna så att jorden verkligen är ordentligt genomvattnad och sedan vattna igen innan jorden är torr, bara det översta jordlagret får ha hunnit bli torrt. Likaså trivs den bäst med hög luftfuktighet, vilket gör att man bör duscha den så ofta det är möjligt. Torka orsakar lätt angrepp av spinnkvalster. Från tidig vår till sen höst vattnas plantan med växtnäring varje vecka, men under vintern endast varannan vecka. Bästa temperatur är 18-20 °C, och 16 °C är den absoluta nedre gränsen. Omplantering sker när det behövs, det vill säga när krukan är full av rötter och då lämpligast på våren. Betelpalm förökas med frö, men det är svårt att lyckas med det.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Världens 12 producenter av betelpalmnötter
Nr Område Produktion
(ton)
Andel (%)
1 Indien Indien &&&&&&&&&0622000.&&&&&0622 000 56,34 %
2 Taiwan Taiwan &&&&&&&&&0121435.&&&&&0121 435 11,00 %
3 Burma Burma &&&&&&&&&0118909.&&&&&0118 909 10,77 %
4 Bangladesh Bangladesh &&&&&&&&&0102000.&&&&&0102 000 9,24 %
5 Indonesien Indonesien &&&&&&&&&&047000.&&&&&047 000 4,26 %
6 Sri Lanka Sri Lanka &&&&&&&&&&041977.&&&&&041 977 3,80 %
7 Thailand Thailand &&&&&&&&&&036670.&&&&&036 670 3,32 %
8 Bhutan Bhutan &&&&&&&&&&&09490.&&&&&09 490 0,86 %
9 Nepal Nepal &&&&&&&&&&&04008.&&&&&04 008 0,36 %
10 Malaysia Malaysia &&&&&&&&&&&&0368.&&&&&0368 0,03 %
11 Kenya Kenya &&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113 0,01 %
12 Maldiverna Maldiverna &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 0,00 %
Total världsproduktion &&&&&&&&01103973.&&&&&01 103 973 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 17 februari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]