Gamlestaden, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Gammelstaden (Helsingfors). För andra betydelser, se Gamlestaden.
Gamlestaden, nr 40
Stadsdel
Helikopterbild med Artillerigatan till höger, Brahegatan i mitten och Skaragatan upp till vänster.
Helikopterbild med Artillerigatan till höger, Brahegatan i mitten och Skaragatan upp till vänster.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Östra Göteborg
Församling Nylöse
Koordinater 57°43′40″N 12°0′23″Ö / 57.72778°N 12.00639°Ö / 57.72778; 12.00639
Area 432 hektar
Statistikkod primärområde 301, stadsdelsnummer 40
Vy över Gamlestaden.
Vy längs med Artillerigatan österut, SKF syns till höger

Gamlestaden (i folkmun "Gamlestan") är en stadsdel och primärområde i Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg.[1] Stadsdelen har en areal på 432 hektar.[2]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Gamlestaden ligger på Säveåns norra brink vid åns utlopp i Göta Älv. Närmast älven ligger industriområdet Marieholm som i sin tur delas på längden av Marieholmsleden, E45. Öster därom ligger själva stadsbebyggelsen och SKF:s fabriksområde. SKF-området breder även ut sig på Säveåns södra brink.

De tre bergen som omger de ursprungliga delarna av Gamlestaden (läs Nya Lödöse), heter från söder räknat: Tingsberget (direkt öster om SKF:s anläggning), Forsaberget (direkt norr om SKF) och Spetalberget (direkt norr om Gamlestadsskolan).[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Föregångaren till den nuvarande stadsdelen anlades 1473. Den gick då under namnet Nya Lödöse. Gamla Lödöse ligger i det som i dag är Lilla Edets kommun. Senare blev denna stadsbildning handelspartner till Lidköping.

När Göteborg grundades flyttades staden från Gamlestaden. En bit sydväst om stadsdelen ligger Skansen Lejonet som är ett försvarsverk som uppfördes samtidigt med Skansen Kronan i Haga.

Industrier och urbanisering[redigera | redigera wikitext]

I och omkring stadsdelen finns det en hel del industrier. Mest känd är SKF:s huvudanläggning med dess vackra tegelsilhuett som pryder Gamlestadens centrum, vars spårvagnshållplats heter SKF. Stadsdelen präglades också av textilindustrin Gamlestadens Fabrikers AB. Bland övriga, nu försvunna, industrier kan nämnas Säfveåns AB som startade 1872. Man förädlade trävaror, främst lådämnen för export, men verksamheten gick sämre när modernare förpackninsmaterial tog över marknaden och företaget övertogs av SKF 1947. Vidare fanns bland annat repslagerier, stenindustri och en tvål- och såpfabrik.[4]

De bostadshus som idag präglar stadsbilden i Gamlestaden är byggda från 1910 och fram till 1960, det mesta enligt stadsplaneingengör Albert Lilienbergs stadsplan.[5] De ursprungliga landshövdingehusen i området byggdes när textilindustrin i Gamlestadens Fabriker och SKF etablerade sig, och behovet av arbetarbostäder ökade.[6]1950-talet kom de första utländska gästarbetarna till SKF och bosatte sig i stor utsträckning i Gamlestaden.

Under 1960- och 70-talens stora rivningsvåg var de gamla trähusen nära att rivas, men många räddades och restaurerades. De nyare husen i området har samma låghuskaraktär som de äldre och smälter på så vis in i miljön. Den gamla atmosfären har dröjt sig kvar, och stadsdelen utmärks idag av små butiker, kaféer och utsmyckade träfasader på de tidstypiska landshövdingehusen.[6]

I början av 1970-talet byggdes trafikmotet vid Gamlestadstorget, vilket då hade kostat cirka 40 miljoner kronor, och omfattade även delar av Alingsåsleden samt Gustavsplatsen. Trafikmotet är placerat på platsen för kyrkan i Nya Lödöse.[7] I anslutning till Gamlestaden byggs idag den nya Partihallsförbindelsen som ska förbinda E45 med E20 och avlasta E6:an.[8]

Planer[redigera | redigera wikitext]

Gamlestadens närhet till Göteborgs centrum och karaktären på bebyggelsen, med dess landshövdingehus och stadsmässiga gatumiljö gör att stadsdelen anses ha en god potential. En rad nya projekt är planerade för området med bland annat nybyggnation av bostäder i Kviberg.[9][10][11]

Institutioner och platser[redigera | redigera wikitext]

Bibliotek och museum[redigera | redigera wikitext]

Redan 1930 skrev Gamlestadens arbetarkommun till stadens myndigheter och påtalade behovet av ett bibliotek. Man tyckte att det var för långt att bege sig till Redbergslid efter arbetets slut. Året därpå kom en ny framställan, där SKF erbjöd sig att betala en grundplåt på 10.000 kr. Gamlestadsborna återkom sedan med flera förslag. Men ingen av dessa propåer ledde till något resultat. Sedan 30-talet drev man även frågan om ett Medborgarhus i Gamlestaden och när principbeslut om Medborgarhus äntligen fattades av stadsfullmäktige 1952 ingick även ett folkbibliotek i planerna. Men det kom att dröja ända till 1960 innan Medborgarhuset inklusive Gamlestadens bibliotek stod klart.

År 1994 fick Medborgarhuset och biblioteket en ny entré, med en vacker foajé som även fungerar som tidningsrum för det numera mycket trångbodda biblioteket.

Biblioteket har idag omkring 30 000 böcker, språkkurser, ljudböcker, barnfilmer. Man prenumererar på 200 tidningar och tidskrifter. Det finns böcker på många språk. Det finns även tillgång till datorer med internetuppkoppling, skrivare, scanner samt ett trådlöst nätverk med internetuppkoppling.[12]

I Gamlestaden finns sedan maj 2009 ett museum som heter Nostalgicum, den permanenta utställningen skildrar 1950- och 1960-talen.

Gator och torg[redigera | redigera wikitext]

Dessa ligger helt eller delvis inom stadsdelen

  • Alekärrsgatan
  • Alelyckegatan
  • Ambrosiusgatan
  • Arfvidssonsgatan
  • Artillerigatan
  • Banérsgatan
  • Bassänggatan
  • Batterigatan
  • Brahegatan
  • Gamlestads Brygga
  • Gamlestads Torg[13]
  • Gamlestadsvägen
  • Kvibergs Bäckväg
  • Kvibergs Port
  • Lilla Waterloogatan
  • Lärje Bangårdsgata
  • Slakthuset
  • Slakthusmotet

Befolkning (nyckeltal)[redigera | redigera wikitext]

Gamlestaden

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 301 Gamlestaden år 2014[14]
Gamlestaden Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&08698.&&&&&08 698 &&&&&&&&&0541145.&&&&&0541 145
Befolkningsförändring 2013–2014 &&&&&&&&&&&&0696.&&&&&0+ 696 &&&&&&&&&&&07874.&&&&&0+ 7 874
Andel födda i utlandet 30,3 % 24,0 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0203500.&&&&&0203 500 kr &&&&&&&&&0269400.&&&&&0269 400 kr
Arbetslöshet 7,0 % 6,6 %
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 31,2 % 33,9 %
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 73,6 % 79,2 %
Andel bostäder byggda 1941-1950 32,7 %
Andel bostäder i allmännyttan 30,8 % 26,9 %
Antal färdigställda bostäder 2014 &&&&&&&&&&&&0309.&&&&&0309
Andel bostäder i småhus 1,3 % 19,3 %


Kända personer från Gamlestaden[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 ,
  2. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  3. ^ Göteborg förr och nu, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie V, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1968, s. 10
  4. ^ Redbergslid med omnejd genom tiderna. (2., rev. och utök. uppl.). Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597  s. 137-146.
  5. ^ Välkommen till Gamlestaden lundin.se
  6. ^ [a b] http://www.poseidon.goteborg.se/sv/Soka_bostad/Bostadsomraden/Gamlestaden/
  7. ^ Det nya Gamlestadstorget, Göteborgs Gatukontor & Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1971
  8. ^ http://www.trafikverket.se/partihall
  9. ^ http://www.kvibergsstaden.se/
  10. ^ http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/dalis20.nsf/535e371e7fd657aec1256a5c0045675f/16c63ebdb6a104aec12570930040ce94!OpenDocument
  11. ^ http://www.gp.se/nyheter/1.111359-gamlestadstorget-kan-ta-ny-form
  12. ^ http://www.goteborg.se/wps/portal/gamlestadensbibliotek
  13. ^ "Inom det omfattande nybyggnadsprogrammet i västra delen av Gamlestaden. Ny torgbildning i anslutning till resecentrum." Källa: Bilaga Namnberedningen 2013-05-29
  14. ^ Göteborgsbladet 2015 <xlsx>

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Hans; Attman, Artur (1973). Nya Lödöse - Gamlestaden femhundra år. Göteborg: Göteborg-Gamlestadens rotaryklubb. Libris 792303 
  • Atlestam, Ingrid; Caldenby, Claes; Tiselius, Mårten (1993). Gamlestaden : historik och arkitekturguide. ByACTH : Byggnadsplanering, Arkitektur, Chalmers tekniska högskola, 0281-2215 ; 1993:6. Göteborg: Göteborgs stad, Kortedala, Chalmers tekn. högsk. Libris 1716849 
  • Brinn så länge du lever! : en projektbeskrivning av och för Gamlestadsbor. Göteborg: Jan Bonander. 1987. Libris 649542 
  • Jonsson, Oscar (1980). ”Hagahedens gamla skolor och Gamlestadens”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) "1980 (14),": sid. 98-132 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 3178628
  • Nyblom, Per-Olof; Nyblom, Åke; Forser, Tomas (1978). "Djävla tonfiskare" : samtal om våra liv. Liv i Sverige, 99-0139769-3 (1. uppl.). Stockholm: Författarförl. Libris 7596078. ISBN 91-7054-267-8 
  • Redbergslid med omnejd genom tiderna (2., rev. och utök. uppl.). Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597 
  • Upptäck nordost : Gamlestaden, Kviberg, Utby, Kortedala, Bergsjön. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2006. Libris 10234157. ISBN 91-85488-90-9 

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ninnisdotter, Gun (1993). Bakgårdsblues. Göteborg: Lindelöw. Libris 7769268. ISBN 91-88144-12-7  - Roman som utspelar sig i Gamlestaden på 1960-talet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]