Gamlestaden, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Gammelstaden (Helsingfors). För andra betydelser, se Gamlestaden.
Helikopterbild med Artillerigatan till höger, Brahegatan i mitten och Skaragatan upp till vänster.
Vy över Gamlestaden.
Vy längs med Artillerigatan österut, SKF syns till höger

Gamlestaden (i folkmun "Gamlestan") är en stadsdel och primärområde i Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg, med 7 273 invånare (2009).[1][2][3] Stadsdelen har en areal på 432 hektar.[4]

Gamlestaden ligger på Säveåns norra brink vid åns utlopp i Göta Älv. Närmast älven ligger industriområdet Marieholm som i sin tur delas på längden av Marieholmsleden, E45. Öster därom ligger själva stadsbebyggelsen och SKF:s fabriksområde. SKF-området breder även ut sig på Säveåns södra brink.

I och omkring stadsdelen finns det en hel del industrier. Mest känd är SKF:s huvudanläggning med dess vackra tegelsilhuett som pryder Gamlestadens centrum, vars spårvagnshållplats heter SKF. Stadsdelen präglades också av textilindustrin Gamlestadens Fabrikers AB. Bland övriga, nu försvunna, industrier kan nämnas Säfveåns AB som startade 1872. Man förädlade trävaror, främst lådämnen för export, men verksamheten gick sämre när modernare förpackninsmaterial tog över marknaden och företaget övertogs av SKF 1947. Vidare fanns bland annat repslagerier, stenindustri och en tvål- och såpfabrik.[5]

De bostadshus som idag präglar stadsbilden i Gamlestaden är byggda från 1910 och fram till 1960, det mesta enligt stadsplaneingengör Albert Lilienbergs stadsplan.[6] De ursprungliga landshövdingehusen i området byggdes när textilindustrin i Gamlestadens Fabriker och SKF etablerade sig, och behovet av arbetarbostäder ökade.[7]1950-talet kom de första utländska gästarbetarna till SKF och bosatte sig i stor utsträckning i Gamlestaden.

Under 1960- och 70-talens stora rivningsvåg var de gamla trähusen nära att rivas, men många räddades och restaurerades. De nyare husen i området har samma låghuskaraktär som de äldre och smälter på så vis in i miljön. Den gamla atmosfären har dröjt sig kvar, och stadsdelen utmärks idag av små butiker, kaféer och utsmyckade träfasader på de tidstypiska landshövdingehusen.[7]

I början av 1970-talet byggdes trafikmotet vid Gamlestadstorget, vilket då hade kostat cirka 40 miljoner kronor, och omfattade även delar av Alingsåsleden samt Gustavsplatsen. Trafikmotet är placerat på platsen för kyrkan i Nya Lödöse.[8] I anslutning till Gamlestaden byggs idag den nya Partihallsförbindelsen som ska förbinda E45 med E20 och avlasta E6:an.[9]

Gamlestadens närhet till Göteborgs centrum och karaktären på bebyggelsen, med dess landshövdingehus och stadsmässiga gatumiljö gör att stadsdelen anses ha en god potential. En rad nya projekt är planerade för området med bland annat nybyggnation av bostäder i Kvibergsstaden.[10][11][12]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Föregångaren till den nuvarande stadsdelen anlades 1473. Den gick då under namnet Nya Lödöse. Gamla Lödöse ligger i det som i dag är Lilla Edets kommun. Senare blev denna stadsbildning handelspartner till Lidköping.

När Göteborg grundades flyttades staden från Gamlestaden. En bit sydväst om stadsdelen ligger Skansen Lejonet som är ett försvarsverk som uppfördes samtidigt med Skansen Kronan i Haga.

Gamlestadens bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Redan 1930 skrev Gamlestadens arbetarkommun till stadens myndigheter och påtalade behovet av ett bibliotek. Man tyckte att det var för långt att bege sig till Redbergslid efter arbetets slut. Året därpå kom en ny framställan, där SKF erbjöd sig att betala en grundplåt på 10.000 kr. Gamlestadsborna återkom sedan med flera förslag. Men ingen av dessa propåer ledde till något resultat. Sedan 30-talet drev man även frågan om ett Medborgarhus i Gamlestaden och när principbeslut om Medborgarhus äntligen fattades av stadsfullmäktige 1952 ingick även ett folkbibliotek i planerna. Men det kom att dröja ända till 1960 innan Medborgarhuset inklusive Gamlestadens bibliotek stod klart.

År 1994 fick Medborgarhuset och biblioteket en ny entré, med en vacker foajé som även fungerar som tidningsrum för det numera mycket trångbodda biblioteket.

Biblioteket har idag omkring 30 000 böcker, språkkurser, ljudböcker, barnfilmer. Man prenumererar på 200 tidningar och tidskrifter. Det finns böcker på många språk. Det finns även tillgång till datorer med internetuppkoppling, skrivare, scanner samt ett trådlöst nätverk med internetuppkoppling.[13]

Museum i Gamlestaden[redigera | redigera wikitext]

I Gamlestaden finns sedan maj 2009 ett museum som heter Nostalgicum, den permanenta utställningen skildrar 1950- och 1960-talen.

Topografi[redigera | redigera wikitext]

De tre bergen som omger de ursprungliga delarna av Gamlestaden (läs Nya Lödöse), heter från söder räknat; Tingsberget (direkt öster om SKF's anläggning), Forsaberget (direkt norr om SKF) och Spetalberget (direkt norr om Gamlestadsskolan).[14]

Gatunamn, torg med mera[redigera | redigera wikitext]

  • Gamlestads Torg (2013)
  • Gamlestads Brygga (2013)[15]
  • Kvibergs Port (2013)
  • Kvibergs Bäckväg (2013)[16]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10
  2. ^ Statistisk Årsbok Göteborg 2009
  3. ^ Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-23.
  4. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  5. ^ Redbergslid med omnejd genom tiderna.. Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597  s. 137-146.
  6. ^ www.lundin.se/locations/gamlestaden1.pdf
  7. ^ [a b] http://www.poseidon.goteborg.se/sv/Soka_bostad/Bostadsomraden/Gamlestaden/
  8. ^ Det nya Gamlestadstorget, Göteborgs Gatukontor & Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1971
  9. ^ http://www.trafikverket.se/partihall
  10. ^ http://www.kvibergsstaden.se/
  11. ^ http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/dalis20.nsf/535e371e7fd657aec1256a5c0045675f/16c63ebdb6a104aec12570930040ce94!OpenDocument
  12. ^ http://www.gp.se/nyheter/1.111359-gamlestadstorget-kan-ta-ny-form
  13. ^ http://www.goteborg.se/wps/portal/gamlestadensbibliotek
  14. ^ Göteborg förr och nu, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie V, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1968, s. 10
  15. ^ Göteborgs stad, Kulturnämnden 2013-05-29.
  16. ^ Göteborgs stad, Kulturnämnden 2013-09-26.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Hans; Attman Artur (1973). Nya Lödöse - Gamlestaden femhundra år. Göteborg: Göteborg-Gamlestadens rotaryklubb. Libris 792303 
  • Atlestam, Ingrid; Caldenby Claes, Tiselius Mårten (1993). Gamlestaden: historik och arkitekturguide. ByACTH : Byggnadsplanering, Arkitektur, Chalmers tekniska högskola, 0281-2215 ; 1993:6. Göteborg: Göteborgs stad, Kortedala, Chalmers tekn. högsk. Libris 1716849 
  • Bonander Jan, red (1987). Brinn så länge du lever!: en projektbeskrivning av och för Gamlestadsbor. Göteborg: Jan Bonander. Libris 649542 
  • Jonsson, Oscar (1980). ”Hagahedens gamla skolor och Gamlestadens.”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1980 (14),: sid. 98-132 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 3178628
  • Nyblom, Per-Olof; Nyblom Åke, Forser Tomas (1978). "Djävla tonfiskare": samtal om våra liv. Liv i Sverige, 99-0139769-3. Stockholm: Författarförl. Libris 7596078. ISBN 91-7054-267-8 (inb.) 
  • Redbergslid med omnejd genom tiderna.. Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597 
  • Hansson Einar, red (2006). Upptäck nordost: Gamlestaden, Kviberg, Utby, Kortedala, Bergsjön. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. Libris 10234157. ISBN 91-85488-90-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°43′40″N 12°0′23″Ö / 57.72778°N 12.00639°Ö / 57.72778; 12.00639