Bonnie Bernström

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bonnie Bernström på IdrottsgalanGloben i Stockholm 2013.

Bonnie Laila Ingemarsdotter Bernström, född 7 maj 1948 i Karlskoga, är en svensk konsult och politiker (folkpartist).

Bonnie Bernström är dotter till direktör Harald Bernström. Hon blev fil. kand. vid Stockholms universitet 1972 och var politisk skribent på Expressen 19741975 och ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund 19751977. Efter riksdagsåren var hon bland annat informationschef vid SJ 19831986 och därefter konsult, från 1989 i eget företag. Hon har drivit konsultverksamhet i samarbete med bland annat UNDP och Sida i Ukraina, Moldavien, Kirgizistan, Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Tadzjikistan, Filippinerna, Estland, Lettland, Litauen, Makedonien, Bosnien, Serbien och Egypten.

Hon tjänstgjorde som riksdagsledamot (statsrådsersättare) för Stockholms kommuns valkrets i omgångar 1976, 19771978 och 19781982. I riksdagen var hon bland annat ledamot i justitieutskottet 19791982. Hon var även ledamot i folkpartiets partistyrelse 19751977 och 19781987 samt adjungerad 2010-2012.

Bernström är främst engagerad i jämställdhetsfrågor och internationell politik. Hon var vid mitten av 1990-talet ordförande för Stiftelsen Kvinnor Kan och 2010–2012 för folkpartiets kvinnoförbund Liberala kvinnor. Hon är sedan 2013 styrelseledamot i SILC (Swedish International Liberal Centre) och vice ordförande i UN Women Nationell Kommitté Sverige.

Hon har givit ut böckerna Framtiden är Tvärtom, Kvinnor som Kan och Skål, tjejer! samt medverkat i olika debattböcker.

Hon var gift med Magnus Lagerkvist mellan 1975 och 2000 men är sambo med Bengt Westerberg sedan 2013. Hon har två barn, Fredrik Lagerkvist och Rebecca Lagerkvist.

Företrädare:
Billy Olsson
Folkpartiets ungdomsförbunds ordförande
1975–1977
Efterträdare:
Christer Nilsson
Företrädare:
Birgitta Ohlsson
Liberala kvinnors ordförande
2010–2012
Efterträdare:
Anna Steele

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94 (Sveriges riksdag 1996), band 1, s. 58-59