Thomas Hammarberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Thomas Hammarberg
Thomas Hammarberg 01.JPG
Thomas Hammarberg, .
Född2 januari 1942[1] (79 år)
ÖrnsköldsvikSverige
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningSkribent, diplomat, politiker
BefattningAmnesty Internationals generalsekreterare (1980–1986)
Ledamot av Sveriges riksdag
2018–2022 års mandatperiod i Sveriges riksdag (2018–2019)[2]
Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2019–)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
2018–2022 års mandatperiod i Sveriges riksdag (2019–)[2]
ArbetsgivareAmnesty International
Politiskt partiSocialdemokraterna
Utmärkelser
Stieg Larsson-priset (2014)[4]
Europeiska medborgarrättspriset för sinti och romer
Hedersdoktor vid Göteborgs universitet
Officerskors av Republiken Polens förtjänstorden
Redigera Wikidata
Presskonferens i samband med Amnesty Internationals kongress i Nederländerna, 1982. Från vänster: Thomas Hammarberg, Peter Baehr och José Zalaquett.
Thomas Hammarberg och Alexandra Pascalidou, 2015.

Thomas Viktor Asmund Hammarberg, född 2 januari 1942 i Örnsköldsvik, är en svensk riksdagsledamot (socialdemokrat)[5], diplomat, lärare och journalist. Han var mellan 1 april 2006 och 31 mars 2012 Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thomas Hammarberg engagerade sig tidigt i politiken och var åren 1966–1969 ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund. Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm arbetade han åren 1973–1976 som utrikeskommentator för Expressen och 1976–1978 för Dagens Eko.[6]

Från 1970 till 1974 var Hammarberg ordförande för Amnesty Internationals svenska sektion, och mottog å Amnesty Internationals vägnar Nobels Fredspris 1977. Efter flera internationella uppdrag blev han internationell generalsekreterare för Amnesty International åren 1980–1986.

Åren 1986–1992 var Hammarberg generalsekreterare för Rädda Barnen i Sverige. Han var svensk ambassadör för mänskliga rättigheter[förtydliga] 1994–2002 och fungerade 1996–2000 som FN:s generalsekreterare Kofi Annans speciella representant (SRSG) för mänskliga rättigheter i Kambodja samt FN-rådgivare för mänskliga rättigheter i Europa, Centralasien och Kaukasus 2001–2003. Hammarberg var generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center 2002–2005). Mellan 1 april 2006 och 31 mars 2012 var han Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

2013 var initiativtagare, tillsammans med Mats Åberg, tidigare Sveriges ambassadör i Rumänien, och artisten och människorättsaktivisten Hans Caldaras till: Nätverket för utsatta EU-medborgare.

Hammarberg var ordförande i regeringens utredningskommitté Kommissionen mot antiziganism 2014–2016.[7]:3–4

Hammarberg har också varit engagerad[källa behövs] i den multilaterala fredsprocessen i Mellanöstern, bland annat genom The Refugee Working Group. Han har varit aktiv för tillkomsten av FN:s Barnkonvention och under sex år satt han i den expertkommitté inom FN som övervakar att de stater som har ratificerat konventionen också lever upp till den.[källa behövs]

Hammarberg har skrivit ett stort antal böcker och artiklar om mänskliga rättigheter, speciellt om frågor som rör barn, flyktingar, minoriteter, xenofobi och romer, dödsstraff och tortyr samt om mänskliga rättigheter.[6]

Thomas Hammarberg nominerades till priset Årets kurdvän hedersutmärkelse 2008[8] och utsågs 2013 till hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.[9]

Böcker och skrifter[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Munzinger Personen, omnämnd som: Thomas Hammarberg, Munzinger person-ID: 00000015817, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Riksdagens person-id: 0227802801605, läst: 28 november 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.assembly.coe.int.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.stieglarssonfoundation.se, läst: 22 mars 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagen
  6. ^ [a b] Lars-Erik Edlund, red (1994). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [Gästr-Lantz]. "Band 2". Tore Frängsmyr. Umeå: Norrlands universitetsförlag. sid. 35. Libris 1610872. ISBN 91-972484-0-1 
  7. ^ Kommissionen mot antiziganism (2016) (PDF). Kraftsamling mot antiziganism : slutbetänkande av Kommissionen mot antiziganism. Statens offentliga utredningar. SOU 2016:44 Libris 19486780. ISBN 978-91-38-24463-0. http://www.regeringen.se/49e105/contentassets/b76e2b51299b42eba2c360c58f0754f7/kraftsamling-mot-antiziganism-sou-201644. Läst 7 augusti 2017 
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110812095825/http://beyan.net/nyheter-artikel.aspx?id=634. Läst 3 februari 2010.  Dags för Kurdgalan 2009
  9. ^ Hammarberg ny hedersdoktor i Göteborg”. Göteborgs-Posten. 29 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101202607/http://www.gp.se/ekonomi/1.1968280-hammarberg-ny-hedersdoktor-i-goteborg. Läst 20 oktober 2013. 

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Gustaf Lindencrona
Ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund
1966–1969
Efterträdare:
Per Gahrton
Företrädare:
Hans Göran Franck
Ordförande i svenska sektionen av Amnesty International
1970–1974
Efterträdare:
Bo Lindblom
Företrädare:
Martin Ennals
Generalsekreterare i Amnesty International
1980–1986
Efterträdare:
Ian Martin
Företrädare:
Álvaro Gil-Robles
Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter
2006–2012
Efterträdare:
Nils Muižnieks