Carl August Ehrensvärd (1745–1800)
Carl August Ehrensvärd | ||
---|---|---|
![]() | ||
Enhrensvärd i uniform för en generalamiral med epåletter, med Svärdsordens kraschan på bröstet. Avporträtterad ca 1795 av J. Juel. | ||
Titlar
| ||
Företrädare | Henrik af Trolle | |
Yrke | Militär, konstnär och arkitekt | |
Övrigt arbete | ledamot nr 254 av Kungliga Vetenskapsakademien | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | ![]() | |
Försvarsgren | Flottan | |
Land | ![]() | |
Tjänstetid | 1761 - 1794 | |
Grad | Generalamiral | |
Slag/krig | Pommerska kriget Gustav III:s ryska krig | |
Utmärkelser | Svärdsorden | |
Publicist
| ||
Debutverk | Fem dagars resa för att hämta rörelse och förargelse | |
Noterbara verk | De fria konsters philosophi Resa till Italien 1780, 1781, 1782 Lustens förvandlingar : Transmutations of desire | |
Konstnärskap
| ||
Aktiv | 1760-1800 | |
Fält | {{{Fält}}} | |
Motiv | porträtt, karikatyr | |
Verk | karikatyr av Rutger Maclean Nidbild av hur "Muncken" assisterar Gustav III vid dennes första samlag med Sofia Magdalena Målning av Johannishus slott | |
Mecenater | Lärare: Elias Martin | |
Arkitekt
| ||
Betydande byggnader | Sveaborg (assistent) | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 5 maj 1745 Stockholm, Sverige | |
Utbildning | Arkitektur | |
Död | 21 maj 1800 (55 år) Örebro, Sverige | |
Frälse/adelsätt | Ehrensvärd | |
Sätesgård | Dömestorp i Halland | |
Far | Augustin Ehrensvärd | |
Mor | Catharina Elisabeth Adlerheim | |
Släktingar | farfar till Albert Ehrensvärd | |
Familj
| ||
Make/maka | grevinnan Sophia Sparre af Söfdeborg | |
Barn | översten Gustaf Carl Albert August Ehrensvärd | |
Carl August Ehrensvärd, född 5 maj 1745 i Stockholm, död 21 maj 1800 i Örebro, var en svensk greve, sjömilitär, konstteoretiker, konstnär och arkitekt.
Innehåll
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Ehrensvärd var son till Augustin Ehrensvärd och Catharina Elisabeth Adlerheim som var Bureättling och ättling till Urban Hjärne. Som son till Sveaborgs arkitekt växte han upp på denna fästningsö utanför Helsingfors i Finland, där han i samband med sin militärutbildning även undervisades av fadern samt av konstnären Elias Martin.
Redan åtta år gammal inskrevs han som kadett vid artilleriet och befordrades 1760 till fänrik vid Åbo läns lätta infanteri och löjtnant vid arméns flotta. Under faderns överbefäl deltog han 1761–1762 som löjtnant i arméns flotta i pommerska kriget. Efter freden i Hamburg återvände han till Finland, där han tjänstgjorde under befälhavande majoren Henrik af Trolle, och de båda utvecklade en livslång vänskap. Under de närmast följande åren biträdde Ehrensvärd sin far vid nybyggnadsarbetena på Sveaborg. 1766–1767 reste han tillsammans med Henrik af Trolle på en resa till Brest och andra franska krigshamnar för sjövetenskapliga studier. Ehrensvärd befordrades 1770 till kapten, deltog 1772 under Sprengtporten i Gustav III:s statskupp och avancerade 1777 till överste och sekundchef för arméns flottas finska eskader.[1]
Ehrensvärd reste 1780 till 1782 via Danmark och Frankrike till Italien tillsammans med sin släkting Lars Augustin Mannerheim för att studera konst och publicerade två böcker, Resa till Italien 1780, 1781, 1782 (1786) och De fria konsters filosofi (1786)[2] där han med entusiasm skrev om antikens konst, i anslutning till Winckelmann,[3] vars tankar han till stora delar bibragts via Louis Masreliez. Han författade även en ett aldrig överlämnat Underdånig p.m. till Gustaf III.[2]
I förhoppning att bli Carl Fredrik Adelcrantz' efterträdare som överintendent gjorde Ehrensvärd ingående studier i arkitekturen. 1782 återinträdde Adelcrantz vid flottan. I samband med sin utländska resa hade Gustaf III kvarlämnat ett förseglat konvolut, som skulle öppnas i den händelse Ehrensvärds gamle vän Henrik af Trolle, numera general-amiral, skulle avlida. Då han avled 1784 öppnades visade det sig innehålla en fullmakt för överamiralsämbetet utställt till Ehrensvärd. Han bosatte sig nu i Karlskrona och arbetade intensivt med planer på att reformera flottan. Då han motsatte sig Gustav III:s krigsplaner fråntogs han 1788 överbefälet. 1789 fick han dock befälet över finska skärgårdsflottan. Med klok beräkning av de svenska och ryska skärgårdsflottornas styrkeförhållanden vägrade Ehrensvärd att följa Gustaf III:s önskan om ett omedelbart anfall. 24 augusti gick mellertid ryssarna till attack utanför Fredrikshamn och lyckades trots en tapper insats från svensk sida tillfoga Ehrensvärd ett svårt nederlag i första slaget vid Svensksund.[2] Ehrensvärds yttrande efter slaget, om än obekräftat, har blivit ryktbart: Eders majestät har ingen skärgårdsflotta mer.[1]
Härigenom förlorade han definitivt kungens ynnest och inlämnade 1790 sina avskedansökan. Han var därefter under de följande åren bosatt på sina gods Vedeby i Blekinge och Tosterup i Skåne. Efter kungens död förmåddes han av Gustav Adolf Reuterholm att motta utnämningen till generalamiral. Sitt intresse för denna uppgift dokumenterade Ehrensvärd bland annat genom ett memorial OM styrelseverket i Karlskrona och om styrelseverket vid Amiralietet häruppifrån. Ehrensvärd kände sig dock tyngd av uppdragets många krav och hamnade också i politiska tvister med sin gamle vän Reuterholm, och begärde 1794 avsked. 1796 inköpte Ehrensvärd godset Dömestorp i Halland, där liksom som på Tosterup ägnade sig åt allehanda jordbruksexperiement, som dock orsakade honom svåra ekonomiska förluster. På grund av sina naturvetenskapliga studier, som han alltifrån ungdomens lärotid hos Torbern Bergman tillägnat sig, invaldes Ehrensvärd 1790 som ledamot nummer 254 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1795 författade Ehrensvärd Fem dagars resa för att hämta rörelse och förargelse, som dock kom att tryckas först 1871.[2]
Under sina sista tio år var han flitig verksam som tecknare och utvecklade en egen personlig, drastisk stil och var en flitig brevskrivare. Hans teckningar finns bevarade på bland annat Nationalmuseum[4], Göteborgs konstmuseum[5] och Teckningsmuseet i Laholm. Han hade kontakter med bland annat arkitekten Olof Tempelman, skulptören Johan Tobias Sergel, poeten Johan Gabriel Oxenstierna och skeppsbyggaren Fredric Henric af Chapman.[6] Han var även upphovsman till en satirisk nidteckning om kung Gustav III och dennes barnalstring med sin drottning.
Ehrensvärd var gift med grevinnan Sophia Sparre af Söfdeborg och genom deras enda barn översten Gustaf Carl Albert August Ehrensvärd farfar till Albert Ehrensvärd den äldre.
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Carl August Ehrensvärd "mellan Italiens vinberg och Nordens granbackar", tecknad av Johan Tobias Sergel.
Målning av Johannishus slott, datum okänt.
Elak karikatyr av Rutger Maclean från Ehrensvärds penna.
Nidbild av hur "Muncken" assisterar Gustav III vid dennes första samlag med Sofia Magdalena. Från vänster Sofia Magdalena, Gustav III och Adolf Fredrik Munck.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- De fria konsters philosophi. Stockholm: Sällskapet Bokvännerna. 1974[1786]. Libris länk. ISBN 91-7022-068-9. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/EhrensvardCA/titlar/DeFriaKonstersPhilosophi/info
- Resa till Italien 1780, 1781, 1782 : skrifven 1782 i Stralsund = Journey to Italy : written in 1782 in Stralsund. Suecica rediviva, 99-0117564-X ; 78 (Facs.-utg. med 30 tidigare ej publicerade avbildningar av Ehrensvärds akvarellerade teckningar från resan /efterskrift av Holger Frykenstedt). Stockholm: Rediviva. 1978[1786]. Libris länk. ISBN 91-7120-111-4. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/EhrensvardCA/titlar/ResaTilItalien/info - Har återutgivits ett stort antal gånger.
- Fem dagars resa i Skåne för att se, och hämta rörelse - och förargelse. Lund: Gleerup. 1959. Libris länk
- Lustens förvandlingar : Transmutations of desire. [Vertigoserien] (Folkuppl). Stockholm: Vertigo. 1997. Libris länk. ISBN 91-973099-3-1
Skrifter och urval[redigera | redigera wikitext]
- Skrifter ; utgivna av Gunhild Bergh. Svenska författare utgivna av Svenska vitterhetssamfundet, 0346-7864 ; 10. Stockholm: Bonnier. 1922-1925. Libris länk
- Del 1. 1922. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/EhrensvardCA/titlar/Skrifter1/info - Innehåll: Strödde anmärkningar. Sammelsurium på en resa. Resa til Italien. Varianter i Resan til Italien. Underdånigste promemoria. Philosophie om fria konster. Katekhismos. De fria konsters philosophie. Ährind-ringar vid Konsternas philosophie med svar. En nÿ philosophie. Om symetrien. Allmän landthushållning. Fem dagars resa i Skåne. Tal skrivet för Vetenskapsakademien 1796 (1922-1923; omtryckt 1994).
- Del 2. 1925. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/EhrensvardCA/titlar/Skrifter2/info - Innehåll: Utkast styckevis till en philosophie. Frontespice på en moralisk och politisk hand bok (1925; omtryckt 1994).
- Resa till Italien och andra skrifter / urval och inledning av Holger Frykenstedt. Levande litteratur, 99-0208799-X. Stockholm: Natur och kultur. 1962. Libris länk - Innehåll: De fria konsters filosofi; En ny filosofi; Fem dagars resa i Skåne.
- Resa til Italien och andra skrifter / med förord av Sten Åke Nilsson. Täby: Lind & Co. 1999. Libris länk. ISBN 91-973055-2-9
Brevutgåvor[redigera | redigera wikitext]
- Brev till Kickan [Sophia Lovisa Eleonora Sparre af Sövdeborg (1761-1832)]. Stockholm: Norstedt. 1971. Libris länk. ISBN 91-1-712512-X - Urval och inledning: Holger Frykenstedt ; textåtergivning och kommentarer: Sven G. Hansson.
- C. A. Ehrensvärds brev / utgivna av Gunhild Bergh. Stockholm: Bonnier. 1916-1917. Libris länk - 2 volymer.
- Carl August Ehrensvärd och Anders Jahan Retzius: ur en brefvexling. [Lund]. 1896. Libris länk
- Louis Masreliez' och Carl August Ehrensvärds brevväxling / Med orienterande inledning utgivna av Carl David Moselius. Sthlm. 1934. Libris länk
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Anrep, Gabriel, Svenska adelns Ättar-taflor
- ^ [a b] Svenskt biografiskt handlexikon, Herman Hofberg
- ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ Karl Warburg (1906). ”Karl August Ehrensvärd”. Svensk litteraturhistoria i sammandrag
- ^ Nationalmuseum
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Nationalencyklopedin, Uppslagsord: Carl August Ehrensvärd (elektronisk källa). Tillgänglig:ne.se Läst: 3 maj 2009
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Atterbom, Per Daniel Amadeus (1841). Svenska siare och skalder eller Grunddragen av svenska vitterhetens häfder intill och med Gustaf III :s tidehvarf / Första delen. Upsala: Lundequist. sid. 231. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#forfattare/AtterbomPDA/titlar/SvenskasiareochskalderI/sida/i/etext
- Bergh, Gunhild (1919). C. A. Ehrensvärd som Skåneskildrare. [S.l.]. Libris länk
- Bergh, Gunhild (1918). Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns. [Stockholm]. Libris länk
- Carl August Ehrensvärd : 1745-1800 : tecknaren och arkitekten. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 603. Stockholm: Nationalmuseum. 1997. Libris länk. ISBN 91-7100-546-3
- Franzén, Frans Michael (1860). Minnesteckningar öfver utmärkte svenske statsmän, hjeltar, lärde, konstnärer och skalder . 3. Stockholm: Norstedt. sid. 142-190. Libris länk. http://runeberg.org/fransmin/c0147.html
- Frykenstedt, Holger (1997). Carl August Ehrensvärd och Linnétraditionen. [Stockholm]: [H. Frykenstedt]. Libris länk
- Frykenstedt, Holger (1972). Fredric Henric af Chapmans relationer till Gustaf Johan och Carl August Ehrensvärd åren 1779-1784 : några marginalanteckningar till ett 250-årsminne. [Stockholm]: [förf.]. Libris länk
- Frykenstedt, Holger (1974). Idé och verklighet i C.A. Ehrensvärds karikatyrer. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar. Antikvariska serien, 0083-6761 ; 28. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris länk. ISBN 91-7192-206-7
- Frykenstedt, Holger (1969). Poetens historia : Carl August Ehrensvärd och Johan Gabriel Oxenstierna, konstellation i vänskapens och poesins tecken. Nationalmuseums skriftserie, 0081-5683 ; 16 Ur Nationalmusei teckningssamling, 99-0517590-3 ; 7. Stockholm: Nationalmuseum. Libris länk
- Frykenstedt, Holger (1965). Studier i Carl August Ehrensvärds författarskap. Stockholm studies in history of literature, 0491-0869 ; 7. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris länk. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91432
- Frykenstedt, Holger (1977). Två moralpolitiska serier av C.A. Ehrensvärd. Helsingfors. Libris länk
- Hildebrand, Bengt; Nikula, O, & Bergh, Gunhild: Carl August Ehrensvärd (1745–1800) i Svenskt biografiskt lexikon
- Josephson, Ragnar (1963). Carl August Ehrensvärd. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361. Stockholm: Norstedt. Libris länk
- Nilsson, Sten Åke (1996). 1700-talets ansikte : Carl August Ehrensvärd. Stockholm: Norstedt. Libris länk. ISBN 91-1-953022-6
- ”Ehrensvärd, Carl August”. Svenskt biografiskt handlexikon. 1906
- Warburg, Karl (1893). Karl August Ehrensvärd : en lefnadsbild från gustavianska tiden. Stockholm: Beijer. Libris länk
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Carl August Ehrensvärd (1745–1800).
- ”Carl August Ehrensvärd”. Lexikonett Amanda. http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=14806.
- ”Resa til Italien, 1780, 1781, 1782. Av Carl August Ehrensvärd”. Kungliga biblioteket. http://www.kb.se/samlingarna/digitala/resor-tiderna/sverige/bildningsresor/italien/?tab=0&mode=0&page=1#content.
- Carl August Ehrensvärd (1745-1800) hos Litteraturbanken
|
- Svenska militärer under 1700-talet
- Svenska tecknare under 1700-talet
- Svenska amiraler
- Svenska grevar
- Svenska serieskapare
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Militärer från Stockholm
- Födda 1745
- Avlidna 1800
- Personer under gustavianska tiden
- Konstteoretiker
- Bureätten
- Män
- Kommendörer med stora korset av Svärdsorden
- Representerade vid Göteborgs konstmuseum
- Arkitekter från Stockholm
- Konstnärer från Stockholm
- Representerade vid Nationalmuseum
- Ätten Ehrensvärd