Carl Benedicks

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carl Benedicks
Benedicks, Carl (i Hvar 8 dag no 13 1910).jpg
Carl Benedicks vid tiden för sin utnämning till professor 1910.
Född27 maj 1875[1][2][3]
Jakobs församling
Död16 juli 1958[4] (83 år)
Adolf Fredriks församling[2]Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[5]
kartor Blue pencil.svg
NationalitetSvensk
SysselsättningMetallurg, fysiker[2], kemist[2]
ArbetsgivareStockholms universitet[2] Blue pencil.svg
SläktingarGustaf Benedicks (syskon)[6]
Carolina Benedicks-Bruce (syskon)[7] Blue pencil.svg

Carl Axel Fredrik Benedicks, född den 27 maj 1875 i Stockholm, död 1958, var en svensk metallograf och fysiker av släkten Benedicks. Han var halvbror till Gustaf Benedicks.

Benedicks blev 1893 student, 1904 filosofie doktor och samma år docent i fysikalisk kemi – allt i Uppsala. Han var 1910-1922 till professor i fysik vid Stockholms högskola och var 1920-1935 föreståndare för Metallografiska institutet i Stockholm, för vilket han var initiativtagare. Han utförde arbeten i geologi, mineralogi, kemi, fysik, astronomi och matematik. Han torde vara den förste, som påvisade möjligheten av ultramikroskopiska metallstrukturer och deras betydelse i teoretiskt och praktiskt hänseende. Han kunde även fullständigt återskapa naturligt meteorjärn. Från 1916 utförde han en serie undersökningar inom termoelektricitet. Han blev 1919 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin, blev 1922 ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala och blev 1924 ledamot av Vetenskapsakademien.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Thalénit, ein neues Mineral aus Österby in Dalekarlien (i "Bulletin of the Geological Institution of Uppsala", volume 4, 1898-99)
  • Bidrag till kännedomen om gadolinium (i Vetenskapsakademiens öfversigt, 1898)
  • De sällsynta jordmetallernas atomvolymer och deras betydelse för det periodiska systemet (i "Svensk kemisk tidskrift", 15, 1903)
  • Recherches physiques et physico-chimiques sur l'acier au carbone (gradualavhandling, 1904)
  • The Nature of Troostite (i "Journal of the Iron and Steel Institute", 68, 1905)
  • Über das Acetatkupfer, das sogenannte allotrope Kupfer (1906)
  • Experimentella undersökningar öfver vätskors afkylningsförmåga, afkylningshastighet vid härdning och öfver mikrostrukturbeståndsdelarna troostit och austenit (i "Jernkontorets annaler", årgång 63, 1908)
  • Synthèse du fer météorique (1910)
  • Die Natur der elektrischen Kolloidsynthese (1912)
  • Om elektrisk metallförstoftning och dess användande inom metallografien (i "Jernkontorets annaler", årgång 67, 1912)
  • Experimentella undersökningar över järnets allotropi etc. (ibid., årgång 69, 1914)
  • Ein für Thermoelektrizität und metallische Wärmeleitung fundamentaler Effekt (i "Annalen der Physik", band 55, 1918)
  • Kritische Studien der Literatur betreffend Thermospannungen im einmetallischen Kreise (i Vetenskapsakademiens "Arkiv för matematik", band 14, n:o 20, 1919)
  • The Homogeneous Electrothermic Effect (i "Ingenjörsvetenskapakademiens handlingar", 1921), belönad med franska Vetenskapsakademiens "Prix Wilde" 1922

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  2. ^ [a b c d e f] The Svedberg, Carl A F Benedicks, s. 163, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18467, läst: 3 februari 2017
  3. ^ Carl A F Benedicks, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18467
  4. ^ Sveriges dödbok, omnämnd som: 18750527-049 Benedicks, Carl Axel Fredrik, läst: 2 oktober 2019
  5. ^ Benedicks, Carl Axel Fredrik, SvenskaGravar.se, läst: 1 juli 2017
  6. ^ Carolina M Benedicks-Bruce, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18472, läst: 1 juli 2017
  7. ^ Carl A F Benedicks, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18467, läst: 1 juli 2017

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]