The Svedberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Theodor Svedberg (politiker).
The Svedberg Nobel prize medal.svg
The Svedberg
Född 30 augusti 1884
Fleräng, Valbo socken, Gävleborgs län
Död 26 februari 1971 (86 år)
Kopparberg, Örebro län
Nationalitet Svensk
Institutioner Uppsala universitet
Nämnvärda priser Nobelpriset i kemi (1926)

Theodor (The) Svedberg, född 30 augusti 1884 i Fleräng, Valbo socken, Gävleborgs län, död 26 februari 1971 i Kopparberg, Örebro län, var en svensk kemist professor, målare och tecknare.

Han var professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet 1912–1949, föreståndare för Gustaf Werners institut för kärnkemi i Uppsala 1949–1967, och mottog Nobelpriset i kemi 1926 för sina studier av dispersa system med hjälp av sin analytiska ultracentrifug.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till bruksdisponenten Elias Svedberg och Märta Augusta Maria Alstermark och gift första gången 1909–1915 med med. dr. Ellinor Andrea Andreen och blev i det äktenskapet far till Elias Svedberg och Hillevi Svedberg.och andra gången 1916–1938 med fil. mag. Jane Charlotte Frodi och tredje gången 1938–1947 med Ingrid Anna Karolina Blomquist och slutligen från 1948 med fil. mag. Karin Margit Hallén. Han blev far till ytterligare fem söner och fem döttrar i sina äktenskap med sina andra fruar och en sondotter till Svedberg är författaren Karolina Ramqvist. Efter skolgång i Köping, Örebro och Göteborg, där han avlade mogenhetsexamen i december 1903, skrevs han in vid Uppsala universitet i januari 1904. Han blev filosofie kandidat 1905, filosofie licentiat 1907 och filosofie doktor 1908 på avhandlingen Studien zur Lehre von den kolloiden Lösungen ("Studier över läran om kolloidala lösningar").[1] Han var amanuens i kemi i Uppsala 1905–1909 och tillförordnades som docent 1907. Från 1909 hade han en särskild lärartjänst i fysikalisk kemi, och 1912 utsågs han till professor i detta ämne.[2]

Svedbergs arbete med kolloider stödde de teorier om Brownsk rörelse som Albert Einstein och den polske geofysikern Marian Smoluchowski hade lagt fram. Under arbetet utvecklade han även analytisk ultracentrifugering och demonstrerade metodens användbarhet för att separera renade proteiner från varandra. Enheten svedberg, med beteckning S, är uppkallad efter honom. Det är ett mått på sedimentationshastighet som motsvarar 10-13 sekunder eller 100 femtosekunder.

Svedberg invaldes 1913 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien,[2] 1921 som ledamot av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala och 1922 som ledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.[3] Han utsågs till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1944.[4]

Svedberg var professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet 1912–1949 och därefter ledare för Gustaf Werners institut för kärnkemi i Uppsala. Som hobby utförde han från ungdomsåren ett konstnärskap där han målade motiv från platser i Sverige och platser han besökte i utlandet. Han medverkade i studenttidningen Ergos konstutställning i Uppsala 1925 och 1948 visade han ett antal målningar med sydamerikanska motiv på studentsalongen i Uppsala. Vid utställningen Signerad textil som visades på Nordiska kompaniet och Röhsska konstslöjdmuseet ställde han ut med två tryckta tyger som inspirerats av hans arbete inom atom- och kromosomforskningen. Hans temperamålning med ett Uppsalamotiv återutgavs i Allhems Ett bildverk om Uppsala[5] som utgavs 1954. Hans konst består av landskapsskildringar utförda i olja, tempera eller akvarell.

The Svedberg-priset är uppkallat efter honom.

Partikelaccelerator-anläggningen The Svedberg-laboratoriet, f.d. Gustaf Werners Institut, i Uppsala är grundat av och uppkallat efter Svedberg.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Studien zur Lehre von den kolloiden Lösungen (1907), doktorsavhandling, Libris 1841295
  • Die Existenz der Moleküle (1912)
  • Materien (1912)
  • Arbetets dekadens (1915)
  • Forskning och industri (1918)
  • Strindberg som kemist (1918)
  • The Ultracentrifuge (1940)
  • Fragment. Urval och inledning av Carl Frängsmyr, Acta universitatis upsaliensis, serie B. Inbjudningar, 169 (2012).

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Svedberg - Biography”. Nobel Foundation. http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1926/svedberg-bio.html. Läst 12 april 2009.  (engelska)
  2. ^ [a b] Svedberg, The i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  3. ^ Svedberg, The i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  4. ^ ”Hedersdoktorer 1944-2009”. Kungliga Tekniska Högskolan. Arkiverad från originalet den 24 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100324033630/http://www.kth.se/om/fame/hedersdoktorer/1.3974. Läst 20 oktober 2011. 
  5. ^ Libris

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]