Carl Bildt (1850–1931)
| Carl Bildt | |
 | |
| Född | 15 mars 1850[1] Klara församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 26 januari 1931 (80 år) Rom[1] |
| Medborgarskap | Svensk |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Historiker, diplomat |
| Make/maka | Hedvig Alexandra Keiller |
| Barn | Harald Bildt (f. 1876) Didrik Bildt (f. 1879) |
| Föräldrar | Gillis Bildt |
| Släktingar | Knut Gillis Bildt (syskon) |
| Utmärkelser | Kungliga Nordstjärneorden[3] |
| Redigera Wikidata | |
Carl Nils Daniel Bildt, född 15 mars 1850 i Stockholm, död 26 januari 1931, var en svensk friherre, diplomat, författare, kammarherre och ledamot av Svenska Akademien från och med 1901.
Innehåll
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Carl Bildt var son till den svenske statsministern Gillis Bildt. Bildt var friherre och huvudman för ätten Bildt efter faderns död 1894, med ättenummer 404 i Riddarhuset. Bildt studerade i Uppsala från 1866 och blev juris utriusque kandidat 1870. Han var notarie vid Svea hovrätt 1870 och attaché i Paris och London 1870-1871 och i Washington 1875. Han utsågs 1877 till tillförordnad legationssekreterare i Berlin, och senare samma år till legationssekreterare i Washington, där han 1879 utsågs till chargé d'affaires i Washington. Han utsågs 1884 till legationssekreterare i Wien och tjänstgjorde från samma år i Utrikesdepartementet från 1886 som kabinettssekreterare.
Bildt utsågs 1889 till envoyé extraordinarie och ministre plènipotentiaire i Rom och som kännare av denna stad, har fått en gata uppkallad efter sig – Via Carlo de Bildt. Han var historiskt intresserad, bedrev omfattande forskningar i italienska arkiv och utgav ett flertal skrifter - främst om drottning Kristinas vistelse i Italien. Bland dessa märks Christine de Suède et le cardinal Azzolino (1899), Svenska minnen och märken i Rom (1900) och Christine de Suède et le conclave de Clément X (1906).
1889 utsågs Bildt till svensk-norskt sändebud i Rom 1889. Hösten 1902 utsågs Bildt till svenskt-norskt sändebud i London. Han vantrivdes dock i London och hösten 1905 blev han åter svensk minister i Rom och fanns kvar på den posten till 1920.[4] Han var 1898 och 1899 ledamot av antianarkistkonferensen i Rom samt fredskonferensen i Haag
Efter sin tid i Rom som envoyé extraordinarie och ministre plènipotentiaire och som kännare av denna stad, har han fått en gata uppkallad efter sig – Via Carlo de Bildt. Han var historiskt intresserad, bedrev omfattande forskningar i italienska arkiv och utgav ett flertal skrifter - främst om drottning Kristinas vistelse i Italien. Bland dessa märks Christine de Suède et le cardinal Azzolino (1899), Svenska minnen och märken i Rom (1900) och Christine de Suède et le conclave de Clément X (1906).
Han blev 1872 utsedd till kammarherre vid svenska hovet, blev 1900 filosofie hedersdoktor, 1901 ledamot av Svenska akademien, 1902 ledamot av Unionella kommittén, 1903 hedersledamot av kejserliga tyska arkeologiska institutet och medlem av den permanenta skiljedomstolen i Haag.
Bildt var gift (1 oktober 1874–15 november 1887) med Lillian Augusta Stuart Moore och (från och med 15 september 1890) med Hedvig Alexandra Keiller.
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 18 september 1897.[5]- Ledamot av Svenska Akademien (Stol nr 1), 1901.[6]
- Hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 1900.[7]
- Ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1898.[8]
Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Riddare av storkorset av Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden, senast 1910.[9]
Storkorset av Portugisiska Kristusorden, senast 1910.[9]
Riddare av första klassen av Ryska Sankt Annas orden, senast 1910.[9]
Storkorset av Spanska Karl III:s orden, senast 1910.[9]
Storkorset av Brittiska Victoriaorden, senast 1910.[9]
Riddare av andra klassen med kraschan av Preussiska Röda örns orden, senast 1910.[9]
Andra klassen Osmanska rikets Meschidie-orden, senast 1910.[9]
Kommendör av Franska Hederslegionen, senast 1910.[9]
Kommendör av Portugisiska orden da Conceiçao, senast 1910.[9]
Kommendör av andra klassen av Sachsiska Albrektsorden, senast 1910.[9]
Riddare av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, senast 1910.[9]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Carl N D Bildt, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 18207
- ^ Sveriges dödbok, omnämnd som: 18500315 Bildt, Carl Nils Daniel, läst: 25 augusti 2019
- ^ Sveriges statskalender 1925, 1925
- ^ Jangfeldt, Bengt (2003). En osalig ande. Berättelsen om Axel Munthe. sid. 380. ISBN 91-46-18183-0
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Svenska akademien. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien. i Sveriges statskalender 1925
- ^ K. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. i Sveriges statskalender 1925
- ^ [a b c d e f g h i j k] Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 133
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1925
- Karl Karlsson Leijonhufvud, Svensk Adelskalender – 1900, Norstedts Förlag (år 1900)
- Gustaf Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor (1925)
- Nationalencyklopedin
- Sveriges ridderskap och adel
- Svenska Akademien
| Företrädare: Frans Theodor Lindstrand |
Sveriges envoyé i Rom 1889-1902 |
Efterträdare: Thor von Ditten |
| Företrädare: Thor von Ditten |
Sveriges envoyé i Rom 1905-1920 |
Efterträdare: Augustin Beck-Friis |
| ||||||||
|
- Svenska jurister
- Sveriges ambassadörer i Italien
- Kabinettssekreterare
- Ledamöter av Svenska Akademien
- Svenskspråkiga författare
- Alumner från Uppsala universitet
- Ledamöter av Vitterhetsakademien
- Hedersdoktorer
- Sveriges generalkonsuler i Rom
- Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden
- Ledamöter av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia
- Riddare av storkorset av Sankt Mauritius- och Lazarusorden
- Storkorset av Portugisiska Kristusorden
- Mottagare av Sankt Annas ordens första klass
- Storkorset av Karl III:s orden
- Storkorset av Victoriaorden
- Mottagare av Röda örns ordens andra klass
- Mottagare av Meschidie-ordens andra klass
- Kommendörer av Hederslegionen
- Storkorset av Obefläckade avlelsens orden
- Kommendörer av andra klassen av Albrektsorden
- Riddare av första klassen av Sankt Olavs orden
- Bildt (ätt nummer 404)
- Svenska diplomater under 1800-talet
- Svenska diplomater under 1900-talet
- Födda 1850
- Avlidna 1931
- Män
- Diplomater från Stockholm
- Jurister från Stockholm
