Carl Bildt (1850–1931)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Bildt (1850–1931)
Carl Nils Daniel Bildt.jpg
Född 15 mars 1850
Stockholm
Död 26 januari 1931
Nationalitet Svensk
Alma mater Uppsala universitet
Sysselsättning Historiker och diplomat
Barn Harald Bildt (f. 1876)
Didrik Bildt (f. 1879)
Föräldrar Gillis Bildt
Släktingar Knut Gillis Bildt (bror)
Utmärkelser Nordstjärneorden[1]
Redigera Wikidata

Carl Nils Daniel Bildt, född 15 mars 1850 i Stockholm, död 26 januari 1931, var en svensk friherre, diplomat, författare, kammarherre och ledamot av Svenska Akademien från och med 1901.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Bildt var son till den svenske statsministern Gillis Bildt. Bildt var friherre och huvudman för ätten Bildt efter faderns död 1894, med ättenummer 404 i Riddarhuset. Bildt studerade i Uppsala från 1866 och blev juris utriusque kandidat 1870. Han var notarie vid Svea hovrätt 1870 och attaché i Paris och London 1870-1871 och i Washington 1875. Han utsågs 1877 till tillförordnad legationssekreterare i Berlin, och senare samma år till legationssekreterare i Washington, där han 1879 utsågs till chargé d'affaires i Washington. Han utsågs 1884 till legationssekreterare i Wien och tjänstgjorde från samma år i Utrikesdepartementet från 1886 som kabinettssekreterare.

Bildt utsågs 1889 till envoyé extraordinarie och ministre plènipotentiaire i Rom och som kännare av denna stad, har fått en gata uppkallad efter sig – Via Carlo de Bildt. Han var historiskt intresserad, bedrev omfattande forskningar i italienska arkiv och utgav ett flertal skrifter - främst om drottning Kristinas vistelse i Italien. Bland dessa märks Christine de Suède et le cardinal Azzolino (1899), Svenska minnen och märken i Rom (1900) och Christine de Suède et le conclave de Clément X (1906).

1889 utsågs Bildt till svensk-norskt sändebud i Rom 1889. Hösten 1902 utsågs Bildt till svenskt-norskt sändebud i London. Han vantrivdes dock i London och hösten 1905 blev han åter svensk minister i Rom och fanns kvar på den posten till 1920.[2] Han var 1898 och 1899 ledamot av antianarkistkonferensen i Rom samt fredskonferensen i Haag

Efter sin tid i Rom som envoyé extraordinarie och ministre plènipotentiaire och som kännare av denna stad, har han fått en gata uppkallad efter sig – Via Carlo de Bildt. Han var historiskt intresserad, bedrev omfattande forskningar i italienska arkiv och utgav ett flertal skrifter - främst om drottning Kristinas vistelse i Italien. Bland dessa märks Christine de Suède et le cardinal Azzolino (1899), Svenska minnen och märken i Rom (1900) och Christine de Suède et le conclave de Clément X (1906).

Han blev 1872 utsedd till kammarherre vid svenska hovet, blev 1900 filosofie hedersdoktor, 1901 ledamot av Svenska akademien, 1902 ledamot av Unionella kommittén, 1903 hedersledamot av kejserliga tyska arkeologiska institutet och medlem av den permanenta skiljedomstolen i Haag.

Bildt var gift (1 oktober 1874–15 november 1887) med Lillian Augusta Stuart Moore och (från och med 15 september 1890) med Hedvig Alexandra Keiller.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online,
  2. ^ Jangfeldt, Bengt (2003). En osalig ande. Berättelsen om Axel Munthe. sid. 380. ISBN 91-46-18183-0 
  3. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
  4. ^ Svenska akademien. i Sveriges statskalender 1925
  5. ^ Kungl. Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien. i Sveriges statskalender 1925
  6. ^ K. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. i Sveriges statskalender 1925
  7. ^ [a b c d e f g h i j k] Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 133 

Källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Hans Forssell
Svenska Akademien,
Stol nr 1

1901–1931
Efterträdare:
Birger Wedberg
Företrädare:
Frans Theodor Lindstrand
Sveriges envoyé i Rom
1889-1902
Efterträdare:
Thor von Ditten
Företrädare:
Thor von Ditten
Sveriges envoyé i Rom
1905-1920
Efterträdare:
Augustin Beck-Friis