Carl Johan Thyselius

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carl Johan Thyselius


Ämbetsperiod
13 juni 1883–16 maj 1884
Monark Oscar II
Företrädare Arvid Posse
Efterträdare Robert Themptander

Född 8 juni 1811
Österhaninge socken, Södermanlands län
Död 11 januari 1891 (79 år)
Stockholm, Stockholms län
Gravplats Norra begravningsplatsen[1][2]
kartor
Politiskt parti Obunden konservativ
Maka Charlotta Melart
Ministär Regeringen Thyselius

Carl Johan Thyselius, född 8 juni 1811 i Österhaninge socken, död 11 januari 1891 i Stockholm, var en svensk politiker och ämbetsman. Han var justitieråd 1856–1860, ecklesiastikminister 1860–1863, civilminister 1875–1880 och statsminister 1883–1884.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

På tidstypiskt sätt kombinerade Thyselius, efter kansliexamen vid Uppsala universitet, en framgångsrik ämbetsmannakarriär med tunga politiska uppdrag. Han var bland annat justitieråd 1856–1860, ecklesiastikminister 1860–1863, president i Kammarkollegium 1864–1875 och civilminister 1875–1880. Efter Arvid Posses avgång 1883 åtog sig den 72-årige Thyselius motvilligt statsministerämbetet på Oscar II:s begäran för ett år. Han blev därmed Sveriges förste ofrälse statsminister.[3]

Thyselius var son till biskopen Pehr Thyselius och Christina Margareta Bergsten. Han gifte sig 1848 med Charlotta Melart (född 1828) från Finland. De fick fyra barn: Hedvig Christina (född 1849) som blev mor till konsertpianisten och tonsättaren Manulita de Anduaga, Augusta Louise (Lovisa) Ulrika (1850–1931) gift 1880 med kammarherren friherre Henric Ramel (1848–1928) och som kom att bli farmor till artisten Povel Ramel[4], Per Gustaf Ferdinand (född 1851) och Siri Maria (född 1854) gift med den norske diktaren Nils Collett Vogt. Hon ärvde Thyselius gods, Finnåker, strax utanför Fellingsbro.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Norra begravningsplatsen: Kändisarna, läs online, läst: 24 december 2016, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Thyselius, CARL JOHAN, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 27 februari 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Carl Johan Thyselius i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  4. ^ Ramel 1. Henric Alexander i Sveriges ridderskaps och adels kalender (1923)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Henning Hamilton
Sveriges ecklesiastikminister
1860–1863
Efterträdare:
Fredrik Ferdinand Carlson
Företrädare:
Carl Mörner
Landshövding i Kronobergs län
1863–1864
Efterträdare:
Gustaf Munthe
Företrädare:
Axel Bergström
Sveriges civilminister
1875–1880
Efterträdare:
Fredrik Hederstierna
Företrädare:
Fredrik Hederstierna
Sveriges civilminister
1883
Efterträdare:
Edvard von Krusenstjerna
Företrädare:
Arvid Posse
Sveriges statsminister
1883–1884
Efterträdare:
Robert Themptander