Datummärkning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Bäst före leder hit. För filmen med samma namn, se Bäst före (film).
Datummärkning längst ner

Datummärkning innebär att det på olika förbrukningsvaror anges ett datum som talar om hur länge produktens normala kvalitet förväntas vara bibehållen, under förutsättning att eventuella förvaringsanvisningar efterföljs. Exempel på varor med datummärkning är livsmedel, läkemedel och hygienartiklar.

Datummärkning[redigera | redigera wikitext]

Datummärkningen sätts av den som ansvarar för produkten, vanligtvis tillverkaren eller förpackaren.[1][2]

Man skiljer på två typer av datummärkning.

  • Sista förbrukningsdag används för exempelvis färsk fisk, rå kyckling och köttfärs och är mycket viktig att följa. Förtäring efter angivet datum kan vara förenad med hälsofara, till exempel botulism. Efter datumet råder försäljningsförbud.[3][4]
  • Bäst före talar om hur länge tillverkaren anser att produkten är bäst. Produkter håller ofta längre än "bäst före"-datumet. Undantaget är känsliga livsmedel som vakuumförpackad lax.[3]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Livsmedelsverket har beslutat att förpackade livsmedel, med vissa undantag, skall vara märkta med bäst före-datum eller sista förbrukningsdag. Undantag finns för till exempel hela frukter och grönsaker, vin, salt, socker, tuggummi och portionsförpackad glass.[1]

Bäst före-märkning

Standard för hur märkningen anges är i ordningen dag månad år[2]:

  • "Bäst före 29 02 2012"
  • "Bäst före 29 02 12"
  • "Bäst före 29 februari 2012"
  • "Bäst före 29 FEB 12"

Formatet kan te sig förvirrande och omvänt då det skiljer sig från den antagna, och oftast använda, ISO-standarden för format på datum som lyder år - månad - dag. Anledningen till detta är enligt Livsmedelsverket att datummärkning på livsmedel beslutades innan ISO-standarden antogs.

För varor som håller kortare än tre månader räcker det med att ange dag månad.[4] På varor som håller längre än 18 månader räcker det att ange enbart årtal.[2] Till exempel betyder "Bäst före utgången av 2012" att 31 december 2012 är det datum då produkten går ut.[4]

Ofta anges även förpackningsdag.[2]

Märkning och försäljning av datummärkta livsmedel i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det är tillåtet att sälja livsmedel som passerat bäst före-datum under förutsättning att varan är tjänlig.[1] Det är alltid säljaren som gör bedömningen och som har ansvaret.[1]

Det är förbjudet att sälja livsmedel som passerat sista förbrukningsdag.[1] Säljaren går i god för att livsmedlet kan förtäras den sista förbrukningsdagen utan att det innebär en hälsorisk.[1]

I normalfallet är det förbjudet att ändra produktens datum.[1]

Förtäring av datummärkta livsmedel[redigera | redigera wikitext]

Produkter med bäst före-datum är avsedda att hålla längre än datumet, under förutsättning att produkterna förvaras och hanteras korrekt. Ofta finns förvaringsanvisningar på förpackningarna. Hållbarhetstiden beror ofta på flera faktorer, därför finns det inga exakta gränser för hur länge man kan förvara varorna i tjänligt skick. Ofta kan man använda syn, lukt och smak för att avgöra om livsmedel är användbara. Många livsmedel går även frysa in och på så sätt kan man förlänga hållbarheten ytterligare för färska livsmedel.

Rökt- och gravad fisk ska förtäras i stort sett omedelbart efter att förpackningen är öppnad.[4] Det är särskilt viktigt för riskgrupper, som kan råka ut för till exempel listeriaförgiftning, såsom gravida.[4] Andra mycket känsliga livsmedel är kyckling, köttfärs, organ och rå korv som har den mer strikta märkningen sista förbrukningsdag.[4] Öppnande av vakuumförpackningar påverkar i hög grad hållbarheten.[4]

I mögligt bröd sprider sig möglets mycel så mycket att det är förenat med hälsofara att förtära överhuvudtaget.

Marmelad och salsasåser har ofta lång hållbarhet, även efter att förpackningen öppnats.[5] salsasåser som utvecklat mögel ska däremot kasseras direkt. Är det lite mögel i sylt med sockerhalt över 50 procent kan man skrapa bort möglet och äta resten, eftersom den höga sockerhalten gör mögelbildningen ytlig.

hårdost kan man bara skära bort det mögliga med någon centimeters marginal och använda resten. Det finns ingen risk för akut toxicitet om man äter möglig ost.[6]

Hållbarhetstiden på mjölk och många andra mejeriprodukter beror på förvaringstemperatur och årstid. Viktigast för hållbarheten är att mjölken förvaras svalt och då håller den ofta längre än bäst före.[4] Mjölk som stått i rumstemperatur flera timmar riskerar däremot att bli dålig före angivet datum. Mjölk kan användas så länge smak och doft är bra.[5]

Frukt och grönsaker saknar ofta datummärkning. Dessa förvaras helst i sina respektive förpackningar, som skydd mot skrumpning och påskyndat mognande. Frukt eller grönsaker som skrumpnat eller vissnat något kan förtäras utan risk. De flesta grönsaker och en del frukter håller bäst när de förvaras svalt, exempelvis i en grönsakslåda i kylskåpet. Förpackningar som förvaras svalt kan med fördel vara något öppnade eller innehålla lufthål i syfte att undvika kondens. Banan, ananas, gurka och aubergine ska däremot inte förvaras i kylskåp, med risk för köldskador.[5]

Potatis ska hanteras varsamt och förvaras mörkt och helst svalt. Förvaras den svalt tar det längre tid innan den gror och mjuknar.[5] Potatis som skadas och utsätts för ljus kan utveckla det giftiga ämnet solanin. Livsmedelsverket rekommenderar att potatisens gröna fläckar skärs bort med god marginal för att minimera riskerna. För skadefri potatis med groddar räcker det med att avlägsna groddarna. Har det gröna spridit sig i hela potatisen, ska den slängas.[7]

Oljor kan förvaras i rumstemperatur, men fettet riskerar då att härskna. Oljor som förvaras svalt får förlängd hållbarhet. Vissa oljor stelnar i kylskåp men återfår sin flytande form i rumstemperatur.[5]

Bäst före-datum på ägg avser förvaring i rumstemperatur, vilket är vanligt i många länder. Förvaras äggen svalt i affären och hemmet förlängs hållbarheten med flera veckor efter angivet bäst före-datumet.[5]

För frysta livsmedel beror hållbarheten på typ av livsmedel. För maximal hållbarhet bör man förpacka i lufttäta förpackningar. I frysen växer inga bakterier och det är ofarligt att äta livsmedel som varit frysta länge, däremot kan produkterna bli torra och smaka illa. Feta livsmedel såsom charkprodukter med hög fetthalt kan försämras efter någon månad, medan exempelvis grönsaker vanligtvis håller sig i ett år eller längre.[5]

Oskalade nötter har en hållbarhetstid på flera år. Skalade nötter har kortare hållbarhet och bör hellre förvaras i kylskåp än i rumstemperatur. Nötter med mögel ska inte ätas på grund av risk för mögelgifter.[5]

Konserver har vanligen ett eller flera års hållbarhetstid. Bäst före-datumet på konserver gäller oöppnad konserv. Innehållet i öppnade konserver förvaras i kylskåp och hållbarhetstiden beror då mycket på vad det är för något. Ibland framgår på etiketten hur länge innehållet i den öppnade konserven är hållbart. Svenska Livsmedelsverket avråder från förvaring av livsmedel i öppnade konservburkar på grund av att det då finns risk att tenn sprider sig.[8] Istället kan man föra över innehållet till ett annat förvaringskärl.[8]

Torrvaror som förvaras torrt och svalare än rumstemperatur håller oftast längre än datumet. Det är ofarligt att äta utgångna torrvaror men vissa kan härskna, vilket gör att det smakar illa.

Kritik mot datummärkningen[redigera | redigera wikitext]

Under 2000-talet har kritik riktats mot datummärkningen "bäst före". Främsta skäl till kritiken handlar om hur konsumenterna som ett resultat av märkningen felaktigt tolkar "bäst före"-datumet som "sista hållbarhetdag" och i onödan slänger maten vilket därmed skapar stora mängder onödigt matsvinn. Dels kritiseras den eftersom många konsumenterna inte luktar och smakar på varor utan stirrar sig blinda på ett datum, som egentligen bara är en indikator om när varan beräknas hålla högsta kvalitet. Det skapar stort matsvinn i onödan[9]. Hur länge maten faktiskt klarar sig beror slutligen dels på hur maten transporterats och förvarats mellan kyl/fryskedjor, dels temperaturen den förvaras vid, hur den därefter hanteras vid öppning och annat[10]. Livsmedelsverket menar att datumet är tilltaget med god marginal och manar till att man ska lukta och smaka innan man slänger [11]. Bäst-före datumet bör ses som en viktig indikator på hur länge maten är att betrakta som bäst kvalitetsmässigt, men inte hur länge den är tjänlig som människoföda, eller ens hur länge den håller hög kvalitet. I Danmark används benämningen "mindst holdbar til" (minst hållbar till) istället för "bäst före".[12] Enligt Livsmedelsverket har Danmark inte lägre matsvinn än Sverige.[13]

År 2016 beslutade sig Ica för att ändra texten "Bäst före" till "Minst hållbar till" på förpackningarna till några yoghurtprodukter i syfte att uppmärksamma kunderna på märkningens egentliga betydelse och minska matsvinnet.[14] Reglerna kring märkningen styrs dock av EU-lagstiftning och därför kan inte ett enskilt land, som Sverige, ändra märkningen utan att EU-lagstiftningen ändras.[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”Frågor och svar om märkning med bäst före-dag eller sista förbrukningsdag”. Livsmedelsverket. 7 juni 2012. Arkiverad från originalet den 11 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130211213318/http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Markning-av-livsmedel/Mera-om-mast-fore-dag-och-sista-forbrukningsdag/. Läst 16 februari 2013. 
  2. ^ [a b c d] ”Hur länge håller varan?”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 1 november 2009. https://web.archive.org/web/20091101121851/http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Sa-marks-maten/Hur-lange-haller-varan/. Läst 16 februari 2013. 
  3. ^ [a b] ”Hur länge håller varan? - Livsmedelsverket”. slv.se. 21 maj 2012. Arkiverad från originalet den 1 november 2009. https://web.archive.org/web/20091101121851/http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Sa-marks-maten/Hur-lange-haller-varan/. Läst 16 februari 2013. 
  4. ^ [a b c d e f g h] svt.se - Hur gammal mat kan man äta?, 2012-01-18
  5. ^ [a b c d e f g h] ”Förvara maten rätt”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/forvara-maten-ratt. Läst 11 maj 2017. 
  6. ^ ”Jäst & Mögel - Svensk Mjölk”. Svensk Mjölk. http://www.svenskmjolk.se/Mjolkgarden/Mjolkkvalitet/Hygien-och-bakterier/Hygien-mejeri/Produktforstorande-bakterier/jast-och-mogel/. Läst 6 november 2012. 
  7. ^ ”Grön potatis kan skada hälsan - Nyheter - UNT.SE (Livsmedelsverket, Christer Andersson, presenterat av UNT)”. http://www.unt.se/nyheter/uppsala/gron-potatis-kan-skada-halsan-304211.aspx.  15 november 2009
  8. ^ [a b] ”Konservburkar”. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-hygien-forpackningar/forpackningar/konservburkar/. Läst 6 mars 2016. 
  9. ^ ”Matsvinnet - Bäst-före-tips”. http://www.matsvinnet.se/tips/bast-fore/. Läst 7 juli 2015. 
  10. ^ ”Matsvinnet - Förvara-tips”. http://www.matsvinnet.se/tips/forvara/. Läst 7 juli 2015. 
  11. ^ ”Livsmedelsverket - Vad betyder datummärkningen?”. http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/ta-hand-om-maten-minska-svinnet/vad-betyder-datummarkningen/. Läst 7 juli 2015. 
  12. ^ ”Faktaark: Mindst holdbar til” (på danska). Ministeriet for Fødevarer, Landbruk og Fiskeri. http://mfvm.dk/fileadmin/user_upload/FVM.dk/Dokumenter/Landbrug/Indsatser/Madspild/Faktaark/Faktaark_Mindst-holdbar-til-_juni-2011.pdf. Läst 6 mars 2016. 
  13. ^ [a b] https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/matsvinn-och-datummarkning/ Läst 12 maj 2017.
  14. ^ Minskat matsvinn.... Ica Gruppen. Läst 11 maj 2017.