Zosma

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Delta Leonis)
Zosma (δ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLejonet
Rektascension11t 14m 06,50142s[1]
Deklination20° 31′ 25,3853″[1]
Skenbar magnitud ()2,56[2]
Stjärntyp
SpektraltypA4 V[3]
U–B+0,12 [4]
B–V+0,12[4]
VariabeltypPulserande variabel av Delta Scuti-typ
Astrometri
Radialhastighet ()-20,2[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +143,42[1] mas/år
Dek.: -129,88[1] mas/år
Parallax ()55,82 ± 0,25[1]
Avstånd58,4 ± 0,3  (17,91 ± 0,08 pc)
Detaljer
Massa2,2[5] M
Radie2,14 ± 0,040[6] R
Luminositet15,5 ± 1,8[6] L
Temperatur8 296[6] K
Vinkelhastighet180[7] km/s
Ålder0,60-0,75[5] miljarder år
Andra beteckningar
Zosma, Zozma, Zosca, Duhr, Zubra,[8] 68 Leonis, BD + 21° 2298, FK5 422, GC 15438, GCTP 2614,00, Gl 419, HD 97603, HIP 54872, HR 4357, SAO 81727.[9]

Zosma eller Delta Leonis (δ Leonis , förkortat Delta Leo, δ Leo) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den nordöstra delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en skenbar magnitud på 2,56[2] och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 55,8 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 58 ljusår (18 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Delta Leonis har de traditionella namnen Zosma eller Zozma och Duhr (mera sällsynta stavningar är Zozca, Zosca, Zubra och Dhur). Zosma betyder "bälte" i antikens grekiska, med hänvisning till stjärnans plats på lejonets höft i stjärnbilden.[8]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[10] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin från juli 2016[11] innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN där namnet Zosma ingår för denna stjärna.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Delta Leonis är en relativt vanlig stjärna i huvudserien av spektralklass A4 V,[3] vilket gör den något större och varmare än solen. Den har en massa som är 2,2 gånger solens massa en radie som är 2,14 gånger solens radie. Den utsänder från dess fotosfär 15 gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på 8 296 K,[6] vilket ger den vita färg som är karakteristisk för en stjärna av typ A.

Delta Leonis roterar snabbt med en projicerad rotationshastighet på 180 km/s. Lutningen av rotationsaxeln i förhållande till siktlinjen från jorden uppskattas till 38,1°, vilket skulle innebära att den azimutala hastigheten längs ekvatorn är ca 280 km/s. Denna rotation skapar en ekvatorial svällning, vilket ger stjärnan en något tillplattad sfärisk form. Polarradien är ca 84% av radie längs ekvatorn.[7]

Med en större massa än solen kommer den att ha en kortare livslängd och efter ytterligare omkring 600 miljoner år kommer den att svälla till i en orange eller röd jättestjärna innan den förvandlas till en vit dvärg.[5] Baserat på denna stjärnas plats och bana genom rymden kan den vara medlem i Ursa Major Moving Group, en typ av stjärnkinematisk grupp som delar ett gemensamt ursprung och en gemensam rörelse genom rymden.[12] Åldern hos denna grupps är cirka 500 miljoner år.[13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] [van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:200783571]
  2. ^ [a b c] Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  3. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819
  4. ^ [a b] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  5. ^ [a b c] Kaler, James B., ZOSMA (Delta Leonis), University of Illinois, hämtad 2010-05-12
  6. ^ [a b c d] Akeson, R. L.; et al. (February 2009), "Dust in the inner regions of debris disks around a stars", The Astrophysical Journal, 691 (2): 1896–1908, Bibcode:2009ApJ...691.1896A, arXiv:0810.3701 Freely accessible, doi:10.1088/0004-637X/691/2/1896
  7. ^ [a b] Royer, F.; et al. (2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i in the northern hemisphere", Astronomy and Astrophysics, 393 (3): 897–911, Bibcode:2002A&A...393..897R, arXiv:astro-ph/0205255 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20020943
  8. ^ [a b] Allen, Richard Hinckley (1899), Star-names and their meanings, G. E. Stechert, p. 260
  9. ^ "del Leo -- Variable Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2010-05-12
  10. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  11. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  12. ^ Nakajima, Tadashi; Morino, Jun-Ichi; Fukagawa, Misato (September 2010), "Potential Members of Stellar Kinematical Groups within 20 pc of the Sun", The Astronomical Journal, 140 (3): 713–722, Bibcode:2010AJ....140..713N, doi:10.1088/0004-6256/140/3/713
  13. ^ King, Jeremy R.; et al. (April 2003), "Stellar Kinematic Groups. II. A Reexamination of the Membership, Activity, and Age of the Ursa Major Group", The Astronomical Journal, 125 (4): 1980–2017, Bibcode:2003AJ....125.1980K, doi:10.1086/368241

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]