SDSS J102915+172927
| SDSS J102915+172927 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 10t 29m 15,1490 s[1] |
| Deklination | +17° 29′ 27,9246 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | 16,92 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | sdA[1] |
| B–V | +0,03 ± 0,06[2] |
| Astrometri | |
| Egenrörelse (µ) | RA: -10,720 ± 0,063[1] mas/år Dek.: -3,921 ± 0,549[1] mas/år |
| Parallax () | 0,734 ± 0,073[2] |
| Avstånd | ca 4 500 lå (1 370 +150−120[2] pc) |
| Detaljer | |
| Massa | ≤0,8[3] M☉ |
| Temperatur | 5 811[2] K |
| Metallicitet | ≤6,9 + 10-07 [2] |
| Ålder | ca 13[4] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| UCAC3 215-112497, 2MASS J10291514+1729278, SDSS J102915.15+172927.9, SDSS J102915.14+172927.9, UCAC4 538-051259, USNO-B1.0 1074-00222082, WISEA J102915.22+172928.1, WISE J102915.21+172928.1, Gaia DR2 3890626773968983296, Gaia DR3 3890626773968983296[1] | |
SDSS J102915+172927 eller Caffaus stjärna, är en ensam stjärna i den galaktiska halon i mellersta delen av stjärnbilden Lejonet.[5] Den har en skenbar magnitud av ca 16,92[4] och kräver ett mycket kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,734 mas,[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 4 500 ljusår (ca 1 370 parsek)[2] från solen.
Stjärnan beskrevs av Elisabetta Caffau et al. i en artikel publicerad av tidskriften Nature i september 2011. Caffau hade letat efter extremt metallfattiga stjärnor de senaste tio åren.[6] Den identifierades av automatiserad programvara som analyserade data från Sloan Digital Sky Survey. Detta följdes upp av observationer med X-shooter och UVES-instrument på ESO - Very Large Telescope i Chile.[7] Caffau och hennes team förväntar sig att hitta mellan fem och femtio liknande stjärnor med teleskopet i framtiden.[8]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
SDSS J102915+172927 är en orange till gul dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass sdA.[1] Data från Gaias DR2 som släpptes 2018 bekräftar att SDSS J102915+172927 är en dvärgstjärna.[2] Den har en massa som är ca 0,8[2] solmassa och har en effektiv temperatur av ca 5 800 K.[2] Stjärnan är cirka 13 miljarder år gammal, vilket gör den till en av de äldsta stjärnorna i Vintergatan.[4] Vid tiden för upptäckten hade den den lägsta metalliciteten hos någon känd stjärna.[7] Den är liten,[3] har underskott av kol, kväve, syre och saknar helt litium. Eftersom kol och syre ger en fin strukturkylningsmekanism som är avgörande för bildandet av lågmassestjärnor, är ursprunget till Caffaus stjärna något mystisk. Det har föreslagits, både av teoretiska och observationsmässiga skäl, att bildandet av lågmassestjärnor i det interstellära mediet kräver en kritisk metallicitet någonstans mellan 1,5×10−8 och 1,5×10−6.[5] Metalliciteten hos Caffaus stjärna är mindre än 6,9×10−7.[5] Enligt Schneider et al. kan kylning av stoft snarare än de fina strukturlinjerna i CII och OI ha möjliggjort skapandet av sådana metallfattiga lågmassestjärnor i det tidiga universum.[3][8] Frånvaron av litium innebär tidigare temperaturer på minst två miljoner kelvin.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, SDSS J102915+172927, 30 januari 2023..
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] UCAC3 215-112497 (unistra.fr). Hämtad 2023-06-06.
- ^ [a b c d e f g h i j] Bonifacio, P.; Caffau, E.; Spite, M.; Spite, F.; François, P.; Zaggia, S.; Arenou, F.; Haigron, R.; Leclerc, N.; Marchal, O.; Panuzzo, P.; Plum, G.; Sartoretti, P. (2 May 2018). "Gaia Confirms that SDSS J102915+172927 is a Dwarf Star". Research Notes of the AAS. 2 (2): 19. arXiv:1804.10419. Bibcode:2018RNAAS...2...19B. doi:10.3847/2515-5172/aac0f4. S2CID 85449621.
- ^ [a b c] Schneider, Raffaella; et al. (2012-03-19). "The formation of the extremely primitive star SDSS J102915+172927 relies on dust". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society: Letters. 423 (1): L60–L64. arXiv:1203.4234. Bibcode:2012MNRAS.423L..60S. doi:10.1111/j.1745-3933.2012.01257.x. S2CID 119248436.
- ^ [a b c] Lemonick, Michael D. (2011-09-06). "Cosmic Anomaly: The Star That Shouldn't Exist". TIME. Archived from the original on September 7, 2011. Hämtad 2012-08-20.
- ^ [a b c d] Caffau, Elisabetta; Bonifacio, Piercarlo; François, Patrick; Sbordone, Luca; et al. (1 September 2011). "An extremely primitive star in the Galactic halo". Nature. 477 (7362): 67–69. arXiv:1203.2612. Bibcode:2011Natur.477...67C. doi:10.1038/nature10377. PMID 21886158. S2CID 118554326.
- ^ Redd, Nola Taylor (2011-08-31). "Impossible Star Defies Astronomers' Theories". Space.com. Hämtad 2012-08-20.
- ^ [a b] "The Star That Should Not Exist". ESO. 2011-08-31. Hämtad 2012-08-20.
- ^ [a b] Doyle, Amanda (2011-09-01). "A forbidden star". Astronomynow.com. Archived from the original on 2012-10-19. Hämtad 2012-08-20.
