Durrës

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Durrës (Durrësi)
Stad
Stema e Bashkisë Durrës.jpg
Stadsvapen
Officiellt namn: Durrës
Land Albanien Albanien
Prefektur Durrës prefektur
Distrikt Durrës distrikt
Läge 41°19′N 19°27′Ö / 41.317°N 19.450°Ö / 41.317; 19.450
 - höjdläge m ö.h.
Folkmängd 115 550 (2011)
 - storstadsområde 265 330 (2011)
Grundad 627 f.Kr.
Borgmästare Vangjush Dako (PS)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 2001-2009
Riktnummer 052
GeoNames 3185728
Webbplats: durres.gov.al

Durrës (kallas i folkmun på albanska för Durr's, även Durrësi, italienska: Durazzo, latin: Dyrrhachium, turkiska: Dıraç), stad i mellersta Albanien; 130 300 invånare (2008). Den är centralort i distriktet Durrës och residensstad för Durrësprefekturen.

Durrës, som är beläget vid Adriatiska havet, är Albaniens viktigaste import- och exporthamn. Durrës är en mångsidig industristad med textil-, livsmedels-, metall- och varvsindustri. Durrës är även en bad- och semesterort.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Enligt Appianos namngavs platsen av den icke-grekiske kungen Epidamnos, vars sonson Dyrrhachos grundade och gav namn till stadens hamn, Dyrrachion, vilket är ursprunget till stadens nuvarande namn.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Durrës grundades 627 f.Kr. som den grekiska kolonin Epidamnos. Under den romerska tiden hette staden Dyrrhachium.

Durrës blev en del av det romerska riket efter det första illyriska kriget 229-228 f.Kr.

Romarna som styrde över staden mellan 200-talet f.Kr. och 300-talet e.Kr. kallade den Dyrrhachium. Den blev en romersk militärbas. Den romerska härvägen Via Egnatia till Konstantinopel (känd för att knyta samman väst och öst) började i staden. På 300-talet inrättades den som huvudstad i den romerska provinsen Epirus Nova och blev säte för en ärkebiskop samma århundrade.

Vid det romerska rikets delning 395 e.Kr. tillföll Durrës den östra rikshälften.

Durrës var 1392-1501 en del av stadsstaten Venedig, därefter en del av Osmanska riket 1501-1912. Durrës intogs av serberna 1912 men inlämnades till det nyskapade Albanien. Under första världskriget ockuperades staden av österrikiska och italienska styrkor. Även grekerna gjorde anspråk på staden.

Durrës drabbades av kraftiga jordbävningar och sjönk i havet och byggdes åter upp. Staden utsattes under andra världskriget för ett våldsamt bombardemang av det brittiska flygvapnet.

Enligt legenden ska den kristne aposteln Paulus en gång ha besökt staden. Anastasios I, som senare blev Bysans kejsare, och Jan Kukuzeli, som blev en framstående sångare och musiker i Konstantinopel under 1100-talet, föddes i Durrës.

Det kungliga huset av Anjou-Durazzo och familjen Durazzo i Republiken Genua härstammade från staden Durrës.

Durrës var under en kort tid huvudstad i Albanien.

Durrës är säte för en grekisk-ortodox metropolit och en romersk-katolsk ärkebiskop.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Flera av Romarrikets mäktiga och rika män, till exempel Cicero och Caesar, sägs ha tillbringat somrarna här. Den välkände romerske talaren Cicero beskrev Durrës som en förtjusande stad, medan poeten Catullus kallade Durrës för värdshuset vid Adriatiska havet.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Ett fåtal lämningar finns kvar från den antika tiden. Det viktigaste byggnadsminnet är den stora amfiteatern från den romerska epoken. Rester av befästningar från Venedigs glanstid finns bevarad.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Durrës har följande vänorter:

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]