Ekomodernism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ekomodernism är en gren inom miljövetenskapen som under de senare årtiondena fått stort stöd bland akademiker och beslutsfattare runt om i världen [1]. Ekomodernism är en analytisk approach, men också en policystrategi och en miljöinriktad diskurs [2].

Teorin utvecklades på 1980-talet[redigera | redigera wikitext]

Ekomodernismen, som teori, grundades i början av 1980-talet av en grupp akademiker vid Free University och Social Science Research Centre i Berlin, bland dessa Joseph Huber, Martin Jänicke och Udo E. Simonis. Andra som vid samma tid uttryckte liknande hållning i miljöfrågorna var Arthur Rosenfeld, Amory Lovins, Donald Huisingh, René Kemp, Ernst Ulrich von Weizsäcker, Arthur P.J. Mol, Gert Spaargaren samt David A Sonnenfeld. [3]

Teorin[redigera | redigera wikitext]

Ett grundantagande i ekomodernismen är att ekonomisk utveckling (det vill säga tillväxt) kan förenas med miljömässigt hållbar utveckling. Naturresurser som luft, vatten, jord och ekosystem kan, enligt ekomodernismen, vara en källa till framtida tillväxt och utveckling på samma sätt som arbete och kapital. Energianvändningen och resursanvändningen kan också bli mer effektiv, vilket bidrar till att hålla nere kostnaderna och öka möjligheten för tillväxt. Dessutom menar de att grön teknisk utveckling också kan bidra till tillväxten.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Kritiker hävdar att ekomodernismen tror för mycket på tekniken och beskyller ekomodernisterna för att inte vilja ändra på något i det kapitalistiska systemet. De menar att ekomodernism bara är så kallad "green-washing"[4].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Spaargaren, Mol and Buttel, 2000; Mol, Sonnenfeld and Spaargaren 2009; Redclift och Woodgate, 2005, 1997; Dickens, 2004
  2. ^ Hajer, 1995
  3. ^ Mol and Sonnenfeld, 2000; Mol, 2001
  4. ^ Foster, 2002

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ayres, R. U. and Simonis, U. E., 1994, Industrial Metabolism. Restructuring for Sustainable Development, Tokyo, UN University Press.
  • Beck, U., 1999, World Risk Society, Cambridge, UK, Polity Press, ISBN 0-7456-2221-6.
  • Braungart, M., and McDonough, W., 2002, Cradle to Cradle. Remaking the way we make things, New York, N.Y., North Point Press.
  • Christoff, P., 1996, "Ecological modernisation, ecological modernities", Environmental Politics, 5(3), pp. 476–500.
  • Bullard, R., (ed.) 1993, Confronting Environmental Racism: Voices from the Grassroots, Boston, South End Press.
  • Dickens, P. 2004, Society & Nature: Changing Our Environment, Changing Ourselves, Cambridge, UK, Polity, ISBN 0-7456-2796-X.
  • Fisher, D.R., and Freudenburg, W.R., 2001, "Ecological modernization and its critics: Assessing the past and looking toward the future", Society and Natural Resources, 14, pp. 701–709.
  • Foster, J.B., 2002, Ecology Against Capitalism, New York, Monthly Review Press.
  • Gleeson, B. and Low, N. (eds.) 1999, Global Ethics and Environment, London, Routledge.
  • Hajer, M.A., 1995, The Politics of Environmental Discourse: Ecological Modernization and the Policy Process, Oxford, UK, Oxford University Press, ISBN 0198279698.
  • Harvey, D., 1996, Justice, Nature and the Geography of Difference, Malden, Ma., Blackwell, p. 377-402.
  • Huber, J., 2004, New Technologies and Environmental Innovation, Cheltenham, UK, Edward Elgar.
  • Klemmer, P., et al., 1999, Environmental Innovations. Incentives and Barriers, Berlin, Analytica.
  • Mol, A.P.J., 2001, Globalization and Environmental Reform: The Ecological Modernization of the Global Economy, Cambridge, Ma., MIT Press, ISBN 0-262-13395-4.
  • Mol, A.P.J., and Sonnenfeld, D.A., (eds.) 2000, Ecological Modernisation around the World: Perspectives and Critical Debates, London and Portland, OR, Frank Cass/ Routledge, ISBN 978-0-7146-8113-9.
  • Mol, A.P.J., Sonnenfeld, D.A., and Spaargaren, G., (eds.) 2009, The Ecological Modernisation Reader: Environmental Reform in Theory and Practice, London and New York, Routledge, ISBN 978-0-415-45370-7 hardback, ISBN 978-0-415-45371-4 paperback.
  • OECD (ed.), Towards Sustainable Household Consumption? Trends and Policies in OECD Countries, Paris, OECD Publ., 2002.
  • Olsthoorn, X., and Wieczorek, A., (eds.) 2006, Understanding Industrial Transformation. Views from Different Disciplines, Dordrecht: Springer.
  • Redclift, M. R., and Woodgate, G. (eds.) 1997, The International Handbook of Environmental Sociology, Chletenham, UK, Edward Elgar, ISBN 1-85898-405-X.
  • Redclift, M. R., and Woodgate, G., (eds.) 2005, New Developments in Environmental Sociology, Cheltenham, Edward Elgar, ISBN 1843761157.
  • Socolow, R. et al., (eds.) 1994, Industrial Ecology and Global Change, Cambridge University Press.
  • Spaargaren, G., Mol, A.P.J., and Buttel, F.H., (eds.) 2000, Environment and Global Modernity, London, Sage Publications.
  • Vergragt, Ph., Strategies Towards the Sustainable Household, SusHouse Project Final Report, Delft University of Technology, NL, 2000.
  • York, R., and Rosa, E.A., 2003, "Key challenges to ecological modernization theory", Organization and Environment, 16(3), pp. 273–288.
  • Young, S.C., 2000, The Emergence of Ecological Modernisation: Integrating the Environment and the Economy?, London, Routledge, ISBN 0-415-14173-7.