Permakultur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En mandala inom rörelsen.

Permakultur är en hopdragning av PERMAnent agroKULTUR, vilket kan översättas med hållbar odling. Begreppet myntades av Bill Mollison och David Holmgren i Australien 1978. Under årens lopp har permakultur börjat användas i många länder och inom olika samhällssektorer. Målet för permakultur är ett hållbart samhälle, som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet.

Kärnan i permakultur är ett designverktyg[a]. Det är baserat på platsens förutsättningar, ekologi, energieffektivitet och ett etiskt förhållningssätt.

Design används för att planera mänskliga aktiviteter bättre, för att tänka igenom energiflöden och om möjligt bygga upp energi på platsen. Permakultur är ett samarbete med naturen, med omsorg om människorna och om jorden för att skapa miljöer som bygger på ömsesidigt positivt beroende i kvarter, byar och företag. 1981 belönades Bill Mollison med Right Livelihood Award[1] för sina idéer.

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Filosofin vilar på tre etiska grundprinciper som genomsyrar allt arbete inom permakultur:

  • Omsorg om jorden: Förståelse för att vi är en del av jorden och att vi måste värna om den.
  • Omsorg om människor: Stödja och hjälpa varandra att leva och utveckla hälsosamma samhällen.
  • Rättvis fördelning: Försäkra sig om att jordens begränsade resurser används på ett rättvist och vist sätt.

Permakulturdesign kan ses som ett system som organiserar allt vi behöver: mat, boende, energi och vattenförsörjning. Även sociala värderingar ingår i en design som rätten till utbildning och meningsfullt arbete. Permakultur är inte en isolerad metod för odling, utan erbjuder en helhetssyn på hur människan kan fungera som en del av naturen, utan att förstöra den. Och det ger konkreta verktyg för hur man kan göra det.

Principer för en permakulturdesign[redigera | redigera wikitext]

  • Arbeta med naturen och inte mot den.
  • Varje element skall tillgodose flera funktioner. Till exempel ett äppelträd kan vara vackert, dofta gott, ge goda frukter och till slut virke eller bränsle.
  • Varje funktion ska tillgodoses av flera element. Till exempel för uppvärmning av en lokal bör man ha flera möjligheter, värmepanna, el eller fjärrvärme.
  • Sektorsindelning – ta hänsyn till maximal solinstrålning, kalla vindar och andra faktorer såsom topografi och utsikt.
  • Zonindelning – omedelbara närområdet är zon 0, sedan följer zon 1-4. Vildmarken, som sällan behöver besökas, är zon 5.

David Holmgren har systematiserat flera principer i boken Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability: [se bibliografi]

Naturen som förebild[redigera | redigera wikitext]

Vid odling har man naturens växtsätt och mångfald som förebild. Det ger möjlighet till en viss grad av självförsörjning genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra.

Det är särskilt viktigt att tänka på mikroklimat och vattenförsörjningen. Man kan vidta åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Ett sätt är att göra vattendammar. En damm påverkar odlingens mikroklimat genom att öka luftfuktigheten och kan dessutom mildra de första frostnätterna på hösten genom sin värmebuffrande förmåga. I en damm finns livsrum för många olika arter. Förutom att kunna föda fiskar, salamandrar, grodor mm, kan den bli ett vattenhål för olika insekter, sländor och fjärilar, men även vilda som tama fåglar. Detta vatten är dessutom ofta lämpligare än det kallare renade kranvattnet att använda till bevattning då det innehåller små mängder näring, mineraler och organiska ämnen som buffrar vattnets pH-värde.

Man kan odla effektivt på små ytor med täckodling, dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täckas med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning vilket sparar arbete.

I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. På det sättet kan man utnyttja växternas olika höjder, olika rotsystem och kvävefixerande växter ger näring till omgivningen.

I en skogsträdgård utnyttjas denna teknik maximalt. Träden skapar ett för de flesta lägre växter gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind och höjer luftfuktigheten när lövverket avdunstar en del av sitt vatteninnehåll.

Naturnära skogsbruk[2][redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Hyggesfritt skogsbruk

Grundtesen är att det är effektivare att arbeta med naturen än att betvinga den. De naturliga skogarna har utvecklats under miljarder år och har stabila ekosystem. I ett naturnära skogsbruk strävar man efter att minimera sina insatser hellre än att maximera den volym virke som skördas. Målet är också att tillgodose flera nyttigheter, till exempel bevara den biologiska mångfalden och tillgodose sociala behov som jakt, rekreation och utbildning för barn och vuxna. Med ett varsamt och genomtänkt brukande kan skogen bidra med en mängd ekosystemtjänster och hålla skogens kolförråd på en hög nivå.

Man minimerar insatserna och låter skogens inneboende dynamik göra merparten av arbetet. Man arbetar med trädgrupper och gör manuella trädval före avverkning.

Detta skogsbruk ger bättre ekonomiska resultat genom:

  • Låga skötselkostnader och sund företagsekonomi för skogsägaren.
  • Överlägsen avkastning – träd väljs ut och avverkas när de ger bra betalt. Naturlig föryngring – närhelst förutsättningarna är gynnsamma.
  • Ökad flexibilitet – lättare att anpassa avkastning till rådande konjunktur¬läge.

Ytterligare fördelar:

  • En artrik skog som är robust och skadetålig.
  • Biologisk mångfald ökar.
  • Klimatsmart – skogen binder upp kol samtidigt som organiskt materialinds i marken.

Några praktiska projekt i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Design används inom permakultur för planering av ett samhälle i ordets ursprungliga bemärkelse. Det kan röra sig om en lokal, en trädgård, en stad eller en skog.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Right Livelihood Award
  2. ^ Jentzen sid 80
  3. ^ http://www.skogstradgardensvanner.se
  • Jentzen, Martin; Kullgren Erik, Hultén Eva Lotta (2014). Skogspraktikan - varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk (1. uppl.). Lerum: Visto. Libris 17120322. ISBN 9789187523137 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Mollison, Bill: Introduction to permaculture (olika upplagor finns)
  • Holmgren, David: Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability, Holmgren Design Services, 2002
  • Patrick Whitefield, Permakultur i ett nötskal, nyutgåva Stockholm
  • Patrick Whitefield, The Earth Care Manual. Permanent Publications (UK) (2004), ISBN 1-85623-021-X.
  • Aranya: Permaculture Design: A Step-by-Step Guide, Permanent Publications, 2012
  • Robert Hart, Forest Gardening. Green Books (UK) ISBN 1-900322-02-1.
  • Helena och Stefan v Bothmer, Kosters trädgårdar, ISBN 9789170033070 Stockholm, 2013

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]