Permakultur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Permakultur

Claire Gregorys Permaculture garden.jpg En permakulturträdgård i Sheffield, England, 2009.


  • Vad är Permakultur – Ett designsystem.
  • Grundare – Bill Mollison och David Holmgren, Australien.
  • Timeline
    – Start i Australien 1973.

– 1991 Permakultur i Sverige.
– 1993 Internationell PK-konferens i Köpenhamn.

Permakultur är en hopdragning av PERMAnent agroKULTUR, vilket kan översättas med hållbar odling. Begreppet myntades av Bill Mollison och David Holmgren i Australien 1978. Under årens lopp har permakultur börjat användas i många länder och inom olika samhällssektorer. Målet för permakultur är ett hållbart samhälle, som skapar meningsfullt arbete, bättre miljö, hälsa, solidaritet och säkerhet.

Kärnan i permakultur är design. Begreppet design används inom permakultur som ett ord för planering av ett samhälle i ordets ursprungliga bemärkelse. Det kan röra sig om en lokal, en trädgård, en stad eller en skog. Det är baserat på platsens förutsättningar. Permakultur är kunskapsintensivt och visar hur man kan samverka med de komplexa dynamiska system som ekosystemen utgör.

Design används för att planera mänskliga aktiviteter bättre, för att tänka igenom hur man kan fånga och lagra den energi som flödar genom ett system i form av sol, vind och vatten. Hur man kan sträva efter att bygga nätverk och hur man sluter kretslopp. Permakultur är ett samarbete med naturen, med omsorg om människorna och om jorden för att skapa miljöer som bygger på ömsesidigt positivt beroende i kvarter, byar och företag.

År 1981 belönades Bill Mollison med Right Livelihood Award[1] för sina idéer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bill mollison (January 12, 2008)

Bill Mollison, född 1928 växte upp i en fiskeby på Tasmanien, den stora ön söder om östra Australien. Vid 26 års ålder anställdes han på ett forskningsinstitut i huvudstaden Hobart. Hans arbete i regnskogar och kontakten med aboriginer gav honom en grund ur vilken han utvecklade konceptet Permakultur. År 1966 studerade han vid Universitetet i Tasmanien och tog en examen i Biogeografi.[2]

År 1974 började David Holmgren studera ekologi, naturbruk och landskapsarkitektur vid Tasmanian College of Advanced Education, En av lärarna var Bill Mollison och tillsammans utvecklade de konceptet ”Permakultur”.[3]

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Filosofin vilar på tre etiska grundprinciper som genomsyrar allt arbete inom permakultur:

  • Omsorg om jorden: Förståelse för att man är en del av jorden och att man måste värna om den.
  • Omsorg om människor: Stödja och hjälpa varandra att leva och utveckla hälsosamma samhällen.
  • Rättvis fördelning: Försäkra sig om att jordens begränsade resurser används på ett rättvist och vist sätt.

Naturen som förebild[redigera | redigera wikitext]

Vid odling har man naturens växtsätt och mångfald som förebild. Det ger möjlighet till en viss grad av självförsörjning genom att träd, buskar, örter och smådjur, exempelvis höns, samverkar och drar fördel av varandra.

Det är särskilt viktigt att tänka på mikroklimat och vattenförsörjningen. Man kan vidta åtgärder för att fördröja regnvattnets avrinning och ta det tillvara för växternas och djurens behov. Ett sätt är att göra vattendammar. En damm påverkar odlingens mikroklimat genom att öka luftfuktigheten och kan dessutom mildra de första frostnätterna på hösten genom sin värmebuffrande förmåga. I en damm finns livsrum för många olika arter. Förutom att kunna föda fiskar, salamandrar, grodor mm, kan den bli ett vattenhål för olika insekter, sländor och fjärilar, men även vilda som tama fåglar. Detta vatten är dessutom ofta lämpligare än det kallare renade kranvattnet att använda till bevattning då det innehåller små mängder näring, mineraler och organiska ämnen som buffrar vattnets pH-värde.

Man kan odla effektivt på små ytor med täckodling, dvs jorden ska aldrig ligga bar utan täckas med gräsklipp, löv eller råkompost beroende på säsong. Täckodlingen medför mindre ogräsrensning och bevattning vilket sparar arbete.

I permakultur används perenna och självsående växter så mycket som möjligt och man planterar fruktträd, vinbärsbuskar och örter tillsammans. På det sättet kan man utnyttja växternas olika höjder, olika rotsystem och kvävefixerande växter ger näring till omgivningen.

I en skogsträdgård utnyttjas denna teknik maximalt. Träden skapar ett för de flesta lägre växter gynnsamt mikroklimat genom att de mildrar effekterna av kraftiga regn, stark sol och vind och höjer luftfuktigheten när lövverket avdunstar en del av sitt vatteninnehåll.

Permakulturdesign[redigera | redigera wikitext]

Permakultur handlar om att ta fram en plan, en design för att objektet ska vara bärkraftigt och hållbart.[4] Mollison och Holmgren har tagit fram ett antal designprinciper varav de viktigaste följer nedan:[5]

  • IAKTTA OCH SAMSPELA, God design är beroende av ett fritt och harmoniskt förhållande mellan naturen och människan.
  • ANVÄND OCH VÄRDESÄTT FÖRNYBARA RESURSER OCH TJÄNSTER
  • SKAPA INGET AVFALL, Fogar samman traditionella värden rörande sparsamhet och vården av materiella ting.
  • INTEGRERA HELLRE ÄN SEGREGERA, ”Många händer gör arbetet lätt”.
  • TILLÄMPA SMÅ OCH LÅNGSAMMA LÖSNINGAR, “Sakta vind för skeppet säkrast i hamn”.
  • FRÄMJA OCH VÄRDESÄTT MÅNGFALD. ”Lägg inte alla ägg i samma korg”.

Zoner[redigera | redigera wikitext]

Permaculture Zones 0-5.

Zoner är en serie koncentriska cirklar där den innersta cirkeln omsluter den plats där man vistas mest och den yttersta cirkeln ett område som inte behöver tillsyn. Detta är användbart i en större trädgård eller ett jordbruk och sparar energi och tid. Det som behöver daglig tillsyn, bör ligga inom zon 1 och 2. Veckovis tillsyn kan ligga inom zon 2 och 3. Längst bort på den egna marken har man zon 4. Och omgivande skog eller vildmark ligger i zon 5. Dessa zoner är sällan cirkulära utan definieras utifrån hur ofta platsen besöks för drift eller underhåll.[6][7]

Kanteffekter[redigera | redigera wikitext]

I ett naturligt ekosystem är övergången från ett ekosystem till ett annat det mest produktiva området. Detta kallas för kanteffekten och där sker maximal biologisk produktion.[7] Detta kan användas i en permakulturdesign, till exempel för att anlägga en örtspiral.[8]

Naturnära skogsbruk[9][redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Hyggesfritt skogsbruk

Grundtesen är att det är effektivare att arbeta med naturen än att betvinga den. De naturliga skogarna har utvecklats under miljarder år och har stabila ekosystem. I ett naturnära skogsbruk strävar man efter att minimera sina insatser hellre än att maximera den volym virke som skördas. Målet är också att tillgodose flera nyttigheter, till exempel bevara den biologiska mångfalden och tillgodose sociala behov som jakt, rekreation och utbildning för barn och vuxna. Med ett varsamt och genomtänkt brukande kan skogen bidra med en mängd ekosystemtjänster och hålla skogens kolförråd på en hög nivå.

Man minimerar insatserna och låter skogens inneboende dynamik göra merparten av arbetet. Man arbetar med trädgrupper och gör manuella trädval före avverkning.

Detta skogsbruk ger bättre ekonomiska resultat genom:

  • Låga skötselkostnader och sund företagsekonomi för skogsägaren.
  • Överlägsen avkastning – träd väljs ut och avverkas när de ger bra betalt. Naturlig föryngring – närhelst förutsättningarna är gynnsamma.
  • Ökad flexibilitet – lättare att anpassa avkastning till rådande konjunktur¬läge.

Ytterligare fördelar:

  • En artrik skog som är robust och skadetålig.
  • Biologisk mångfald ökar.
  • Klimatsmart – skogen binder upp kol samtidigt som organiskt materialinds i marken.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Right Livelihood Award
  2. ^ ”Bruce Charles Mollison”. Läst 8 februari 2017.
  3. ^ ”The History of Permaculture”. Läst 26 mars 2017.
  4. ^ ”Vad är permakultur”. Läst 26 mars 2017.
  5. ^ ”Holmgrens Designprinciper”, Läst 26 mars 2017.
  6. ^ Mollison 1988, s. 49-50.
  7. ^ [a b] Whitefield 2016, s. 24-28.
  8. ^ "Örtspiral". Läst 26 mars 2017.
  9. ^ Jentzen sid 80

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jentzen, Martin; Kullgren Erik, Hultén Eva Lotta (2014). Skogspraktikan - varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk (1. uppl.). Lerum: Visto. Libris 17120322. ISBN 9789187523137 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Mollison, Bill: Introduction to permaculture (olika upplagor finns)
  • Holmgren, David: Permaculture: Principles and Pathways Beyond Sustainability, Holmgren Design Services, 2002
  • Patrick Whitefield, Permakultur i ett nötskal, nyutgåva Stockholm
  • Patrick Whitefield, The Earth Care Manual. Permanent Publications (UK) (2004), ISBN 1-85623-021-X.
  • Aranya: Permaculture Design: A Step-by-Step Guide, Permanent Publications, 2012
  • Robert Hart, Forest Gardening. Green Books (UK) ISBN 1-900322-02-1.
  • Helena och Stefan v Bothmer, Kosters trädgårdar, ISBN 9789170033070 Stockholm, 2013