Elineberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Elineberg
Stadsdel
Elinebergshusen.
Elinebergshusen.
Land Sverige
Kommun Helsingborgs kommun
Stad (tätort) Helsingborg
Koordinater 56°1′42″N 12°43′31″Ö / 56.02833°N 12.72528°Ö / 56.02833; 12.72528
Folkmängd 2 181 (2010)[1]
Statistikkod B062
Helsingborg stadtteil elineberg.svg
Portal: Helsingborgsportalen
Elinebergskyrkan.

Elineberg är en stadsdel i sydöstra Helsingborg som till största delen byggdes upp mellan åren 1957 och 1965. Till området hör en grundskola, Elinebergsskolan, och en kyrka, Elinebergskyrkan. Elineberg har även en egen fritidsgård, Elinebergs fritidsgård. Den 1 januari 2010 hade statistikområdet Elineberg 2 181 invånare.[1]

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen avgränsas i norr av Jordbodalen och i väster av Malmöleden (E4). I norr gränsar den mot stadsdelen Närlunda, i väster mot Eskilsminne och i söder mot Ramlösa.

Bebyggelsen är indelad i två områden, som avskiljs från varandra genom Ramlösavägen: Gamla Elineberg i norr och det nyare bostadsområdet i söder.

Gamla Elineberg uppfördes på 1950-talet och består av friliggande nyrealistiska flerbostadshus i gult tegel med röda sadeltak. Byggnaderna är arrangerade kring gatorna Liebäckskroken och Harlyckegatan och de nordligaste husen vetter ut mot Jordbodalens grönska. På grönytorna mellan femtiotalsbyggnaderna har tre hus i åtta och elva våningar byggts på 2010-talet, då även centrumbyggnaden i en våning med närbutik och samlingslokal revs.[2][3]

Området söder om Ramlösavägen består av två olika typer av bebyggelse. Större delen av byggnaderna utgörs av låghus arrangerade utmed de tre säckgatorna Luggudegatan, Häradsgatan och Domaregatan. Byggnaderna är utförda som smalhus där samtliga lägenheter är genomgående. Byggnaderna på gatorna södra sida är arrangerade i u-formade grupper, medan de på den norra sidan endast är placerade parallellt mot varandra med kortsidan mot gatan. Husen kring de två nordligaste gatorna är utförda genom att skivor i gult tegel synes dela av huset i enheter. Mellan skivorna ligger balkonger med räcken av korrugerad plast längs byggnadernas södra eller västra fasader, medan skuggfasaderna är utförda i vita betongplattor. På en del av husen har tegelskivorna täckts med gul puts. Byggnaderna runt den sydligaste gatan har en liknande skivverkan, men har istället vitmålade tegelfasader och balkongräcken av brunmålade liggande träpaneler.

Längst i norr ligger de fem punkthus på 11 till 15 våningar, Elinebergshusen, som kommit att utgöra ett markant inslag i Helsingborgs stadsbild längs infartsvägen Malmöleden. Höghusen anknyter till den lägre bebyggelsen genom samma skivverkan, men här är förskjutningen mellan skivorna större, vilket ger de relativt bastanta husen ett lättare intryck. Sydost om punkthusen ligger Elinebergs centrum, som utgörs av tidsenlig centrumbebyggelse i ett plan, arrangerad kring ett intimt torg. Planer finns för att bebygga parkeringsytan med ännu högre hus upp till 26 våningar; ritningarna är av Kim Utzon (son till de existerande höghusens arkitekt Jörn Utzon).[4]

Längre österut ligger Elinebergsskolan, med byggnadskroppar ut mot punkthusen och Ramlösavägen och en innanförliggande skolgård. Skolan är utförd med gavel- och hörnpartier i gult tegel mellan vilka fönsterband breder ut sig längs fasaden. Detta ger byggnaden en stark horisontell verkan, som förstärks av vitmålade våningsavskiljande träpaneler mellan fönsterbanden. Samma paneler breder ut sig längs takfoten. Öster om Elinebergsvägen ligger Elinebergskyrkan som även denna är utförd i gult tegel. Dessa fasader är dock massiva med endast ett fåtal öppningar. Kyrkan anses ha så höga arkitektoniska värden att den har inkluderats i kulturminneslagen om kyrkobyggnader, som annars endast gäller byggnader uppförda före 1940.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Området för den nuvarande stadsdelen låg strax öster om den gamla byn Västra Ramlösa, som omnämns i skrift första gången redan 1349. Fram till 1800-talet var bebyggelsen i området mycket sparsam och markerna utnyttjades som fäladsmark av invånarna i Västra Ramlösa. I områdets nordligaste del, vid Gåsebäcken i Jordbodalen, låg Gåsebäcksmöllan, omnämnd redan 1641 som "vattenmjölkvarn med tvenne par stenar". Genom betesmarkerna skar landsvägen mellan byn och Helsingborg, via Gåsebäcksmöllan, genom området, en väg som kom att bli mer utnyttjad efter Ramlösa hälsobrunns tillkomst 1707. Den första egentliga bebyggelsen på platsen var gården "Lilla Gåsebäck", som vid mitten av 1880-talet byggdes upp längs landsvägen. Gården gick även stundom under namnet "Prestabostället", då den utgjorde ett kyrkohemman för Raus församling. Gården döptes dock senare om till "Elineberg" av dåvarande arrendatorn Nils Jönsson, efter dennes mor Elin.

Vid mitten av 1900-talet var Elinebergsgården med sina 34 hektar ett av Helsingborgstraktens största lantbruk. Dock hade stadens bebyggelse sakta vuxit sig närmre gården och på 1950-talet byggdes ett område strax söder om Jordbodalen ut med flerbostadshus. Området kallas numera Gamla Elineberg och husen är utförda i en väl anpassad efterkrigsfunkis med gula tegelfasader och sadeltak. De första husen stod klara 1954 och samma år genomfördes en tävling om utformningen av stadsplan för en fortsatt utbyggnad av gårdens marker. Av de 19 förslag som deltog blev det till slut det svenska arkitektkontoret Artons omarbetade förslag som genomfördes. Området började byggas 1957 och består av flera senmodernistiska flerbostadshus i tre våningar, utplacerade i nord-sydliga lameller. Elinebergsgården revs 1962 och på dess plats byggdes ett centrum tillsammans med fem punkthus på 11–15 våningar, ritade av Jørn Utzon, som stod klara 1965. År 1966 stod Elinebergskyrkan klar öster om bostadsområdet.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Diagram[redigera | redigera wikitext]

Elinebergs demografi
      Hela Helsingborg (tätort).
       Översikt
Folkmängd 2 301
  
97 922
  
Medelålder 47,3
  
41,8
  
Utländsk bakgrund 27,6 %
  
28,8 %
  
       Utbildningsnivå (2011)
Utbildning Andel
Förgymnasial 22,4 %
  
15,2 %
  
Gymnasial 54,4 %
  
46,0 %
  
Eftergymn. (<3 år) 12,1 %
  
16,1 %
  
Eftergymn. (≥3 år) 10,2 %
  
20,7 %
  
Ingen uppgift 0,8 %
  
2,1 %
  
       Arbetslöshet (2011)
Åldersgrupp Andel
Totalt (18–64 år) 14,4 %
  
9,4 %
  
18–24 år 21,9 %
  
12,1 %
  
55–64 år 8,4 %
  
7,6 %
  
       Ohälsotal (2011)
Kön Dagar
Kvinnor 60,3
  
34,6
  
Män 40,7
  
24,2
  
Medel 50,8
  
29,4
  
       Förvärvsinkomst (2010)
Kön Inkomst
Kvinnor 252,4
  
272,7
  
Män 293,3
  
357,8
  
Medel 273,3
  
315,5
  
Källa: Helsingborgs stad.[5][6][7][8][9][10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 3: 2010. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2010.[död länk]
  2. ^ http://www.hd.se/2011-09-01/elineberg-kan-vaxa-med-nya-hoghus
  3. ^ http://elineberg.helsingborgshem.se/bli-en-elinebergare/
  4. ^ http://www.hd.se/2015-06-08/fyra-nya-hoghus-planeras-pa-elineberg
  5. ^ Helsingborgs stad. Medelålder och folkmängd 2011-12-31 Arkiverad 14 december 2013 hämtat från the Wayback Machine..
  6. ^ Helsingborgs stad. Folkmängd med utländsk bakgrund* efter ålder 2011-12-31[död länk].
  7. ^ Helsingborgs stad. Befolkningen 20-64 år, efter utbildningsnivå 2011-12-31[död länk].
  8. ^ Helsingborgs stad. Ohälsotal 2011[död länk].
  9. ^ Helsingborgs stad. Förvärvsinkomst år 2010[död länk].
  10. ^ Helsingborgs stad. Arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd) oktober 2011[död länk].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
  • Elineberg (2006). I Helsingborgs stadslexikon (s. 86). Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
  • Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad (2005). Arkitekturguide för Helsingborg. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-975719-0-3