Husensjö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Husensjö
Stadsdel
Husensjöskolan.
Husensjöskolan.
Land Sverige
Kommun Helsingborgs kommun
Stad (tätort) Helsingborg
Koordinater 56°2′37″N 12°43′39″Ö / 56.04361°N 12.72750°Ö / 56.04361; 12.72750
Folkmängd 1 604 (2010)[1]
Statistikkod B052
Helsingborg stadtteil husensjo.svg
Portal: Helsingborgsportalen

Husensjö är en stadsdel i östra Helsingborg. Stadsdelen har fått sitt namn av den numera försvunna Husensjön som tidigare legat vid stadsdelens norra del.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen, baserat på Helsingborgs stads statistikområdesindelning, avgränsas av Jönköpingsgatan i väster, Husensjövägen samt Haparanda-, Piteå-, och Luleågatorna i norr, Sockengatan i öster och Sofiebergsvägen i söder. Bebyggelsen domineras till största delen av villabebyggelse från 1900-talets första hälft, även om det finns inslag av hus från århundradets andra hälft. Dock finns det i väster en del flerbostadshus, till största delen i form av fristående låghus i tre våningar, i anknytning till Jönköpingsgatan. Bebyggelsen runt gatan bildar en slags centrumbebyggelse för stadsdelarna Husensjö, Wilson Park och Fältabacken. Växjögatan löper i väst-östlig riktning som en större väg genom stadsdelen. I anknytning till denna finns även de mindre grönområden som finns i området. Den större av dessa, Storängen, ligger i korsningen med Jönköpingsgatan, medan de två andra, Vipängen och Lärkängen, ligger som ett stråk längs gatans norra sida i dess östra ände.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Husensjön, som gett området sitt namn, bildades under den senare istiden. Möjligen har ett kvarliggande isblock hindrat sedimentation på platsen och därigenom bildat en sänka i landskapet.[2] Denna sänka skall senare ha fyllts av smältvatten och därigenom bildat en sjö.[3] Sjön har senare avvattnats genom Hälsobäcken i norr och Gåsebäcken i söder och allt mer fått karaktären av ett kärr, omgivet av våtmarker. På en karta från 1710 kallas sjön Husens Siö och på 1810 års rekognoseringskarta kallas området Husensjö måse. Senare på 1800-talet dikades delar av mossen ut och utnyttjades sedan som åkermark.

Under 1600-talet användes en av bäckarna som rann från Husensjö till att förse vallgravarna kring stadens befästningar med vatten.[4] Den första dokumenterade bebyggelsen i området är från 1600- och 1700-tal då ett antal torp belägna vid mossen benämns Sjöhusen.[5] Möjligen är det dessa hus som gett sjön dess namn, men den kan även ha döpts efter de närliggande Dragarehusen eller Lafogdahuset.[6] På 1800-talet var området beläget strax utanför Helsingborgs stadsgräns och tillhörde istället Filborna och Köpinge byar. Stadens expansion fick dock som följd att dessa marker blev åtråvärda för exploatörer, som i slutet av 1800-talet började köpa upp marker, mest i anknytning till Husensjövägen, och stycka upp dessa till tomter. En del bebyggdes med arbetarhus, medan andra utnyttjades som mindre jordbruk och trädgårdsodlingar. Sydost om detta område skapades efter första världskriget ett stort egnahemsområde, som blev ett av dåtida Helsingborgs största villaområden. På grund av expansionen i området utvidgades och moderniserades den år 1910 uppförda Husensjöskolan kraftigt 1935.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Diagram[redigera | redigera wikitext]

Husensjös demografi
      Hela Helsingborg (tätort).
       Översikt
Folkmängd 1 626
  
97 922
  
Medelålder 40,3
  
41,8
  
Utländsk bakgrund 17,2 %
  
28,8 %
  
       Utbildningsnivå (2011)
Utbildning Andel
Förgymnasial 9,1 %
  
15,2 %
  
Gymnasial 44,3 %
  
46,0 %
  
Eftergymn. (<3 år) 19,5 %
  
16,1 %
  
Eftergymn. (≥3 år) 26,8 %
  
20,7 %
  
Ingen uppgift 0,4 %
  
2,1 %
  
       Arbetslöshet (2011)
Åldersgrupp Andel
Totalt (18–64 år) 5,6 %
  
9,4 %
  
18–24 år 10,7 %
  
12,1 %
  
55–64 år 5,4 %
  
7,6 %
  
       Ohälsotal (2011)
Kön Dagar
Kvinnor 27,9
  
34,6
  
Män 18,9
  
24,2
  
Medel 23,4
  
29,4
  
       Förvärvsinkomst (2010)
Kön Inkomst
Kvinnor 291,1
  
272,7
  
Män 390,8
  
357,8
  
Medel 342,1
  
315,5
  
Källa: Helsingborgs stad.[7][8][9][10][11][12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 3: 2010. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2010.[död länk]
  2. ^ Sandelin, s. 36
  3. ^ Sandelin, s. 40
  4. ^ Ander, s. 355
  5. ^ Ranby, s. 24
  6. ^ Ander, s. 354
  7. ^ Helsingborgs stad. Medelålder och folkmängd 2011-12-31 Arkiverad 14 december 2013 hämtat från the Wayback Machine..
  8. ^ Helsingborgs stad. Folkmängd med utländsk bakgrund* efter ålder 2011-12-31[död länk].
  9. ^ Helsingborgs stad. Befolkningen 20-64 år, efter utbildningsnivå 2011-12-31[död länk].
  10. ^ Helsingborgs stad. Ohälsotal 2011[död länk].
  11. ^ Helsingborgs stad. Förvärvsinkomst år 2010[död länk].
  12. ^ Helsingborgs stad. Arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd) oktober 2011[död länk].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ander, K. E. (2006). Sjöar och vattendrag. I Helsingborgs stadslexikon (s. 354–356). Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
  • Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
  • Sandelin, Uno (1925). Hälsingborgstraktens geologiska historia. I Bååth, L.M. (red.). Hälsingborgs historia, del I: Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: Helsingborgs stad.
  • Helsingborgs stad: Rosengården/Norra Husensjö. Utvecklingsprogram 2005