Erik Grafström (militär)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Erik Grafström (militär)
Grafström, Erik 1919.JPG
Född 26 april 1872[1]
Klara församling
Död 18 juli 1952[1]
Falu Kristine församling
Begravd Norra begravningsplatsen[2]
kartor
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Militär
Föräldrar Frithiof Grafström
Redigera Wikidata
Erik Grafströms gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Erik Frans Mickael Grafström, född 26 april 1872 i Stockholm, död 18 juli 1952 i Falun, var en svensk militär samt pronazistisk och högerextrem politiker. Han var gift med Eva von Arbin (1872-1948) och son till ordensbiskopen Frithiof Grafström.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Grafström blev underlöjtnant vid Jönköpings regemente 1892, major vid Norrbottens regemente 1915, 1918 erhöll avsked för att delta i finska inbördeskriget, och återinträdde i svensk tjänst som major vid Södra skånska infanteriregentet samma år. 1924 blev han överste och chef för Norrbottens regemente, 1928 för Kronobergs regemente, innan han 1932 erhöll avsked. Grafström tjänstgjorde i österrikiska armén 1911 och blev 1918 överste i finska armén.[3]

Som major vid I 19 förde Grafström befäl över den militära styrka, på isbrytaren Simson (två kompanier infanteri, ett kulsprutekompani samt några sjukvårdare), som den 31 maj 1917 slog ner det så kallade Seskarö-upproret. Under det finska inbördeskriget var han i Karl Wilkmans stabschef. Efter erövringen av staden Tammerfors, där han deltog med utmärkelse som stridsgruppschef[3], blev han befälhavare. Han var också chef för västra arméstaben.

Musikdirektören vid samma regemente Oscar Johnsson, komponerade två verk som tillägnades Grafström:

  • Överste E Grafström (1926)
  • Svensk militärmarsch (Marche militaire suedoise)

Erik Grafström var aktiv i Sveriges Nationella Ungdomsförbund (SNU) och tog, i juni 1933, initiativ till en nationell konferens i Stockholm med representanter från bland annat Nationalsocialistiska Förbundet, Riksförbundet Det nya Sverige, Kyrkliga Folkpartiet och Marsklubben.[4]

Hans grav återfinns på Norra begravningsplatsen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Erik F M Grafström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 13129, läs online
  2. ^ Grafström, ERIK FRANS MICKAEL, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 26 april 2017
  3. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  4. ^ ”SNF Extremhögerns gubbmaffia”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090802100433/http://members.fortunecity.com/white_s/artiklar/SNF.htm. Läst 11 augusti 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]