Etelhem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Etelhem
Småort
Etelhems kyrka.
Land Sverige Sverige
Landskap Gotland
Län Gotlands län
Kommun Gotlands kommun
Koordinater 57°20′8″N 18°30′1″Ö / 57.33556°N 18.50028°Ö / 57.33556; 18.50028
Area 50 hektar (2010-12-31)[1]
Folkmängd 163 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 3,26 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 623 74
Riktnummer 0498
Småortskod S2405
Etelhems läge i Gotlands län.
Red pog.svg
Etelhems läge i Gotlands län.
Etelhems krukmakeri

Etelhem är en småort i Gotlands kommun i Gotlands län och kyrkby i Etelhems socken.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan var ursprungligen en romansk 1100-talskyrka.

Namnet Etelhem dök upp första gången på 1300-talet, då stavat Eytelem. Förleden Etel- kommer av dialektordet ajtel, som betyder "liten körtel". Detta kan bland annat avse en liten "körtel" i sten och har antingen betecknat kalkstenen i trakten eller använts som öknamn på invånarna i Etelhems socken. När det gäller efterledet -hem betyder det vanligtvis "boplats" eller "gård". I ortnamnet Etelhem är betydelsen kanske "bygd".[2]

Orten är däremot betydligt yngre. Till skillnad från de flesta orter har Etelhem en kyrkby, Kyrkebys, belägen norr om kyrkan. Den ingår dock endast delvis i orten som därutöver omfattar byarna Tänglings och Hageby. Under tiden järnvägen fanns (1887-1960) var vägen genom kyrkbyn en hantverkargata med skräddare, skomakare, hattmodist och kakelugnsmakare. Här fanns också två livsmedelsbutiker, och eftersom resande till Ljugarn bytte från tåg till buss i Etelhem behövdes både gästgiveri och hotell.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Kvar av det gamla finns i dag Etelhems krukmakeri, Gotlands äldsta, startat 1889, vilket skapat underlag för ett museum. Krukmakeriets risugn är unik för Norden. Förebilden är hämtad från krukmakarstaden Nijar i sydspanska Almería-provinsen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s. 70.