Falafel
| Falafel | |
 Falafelbollar. | |
| Land | Mellanöstern |
|---|---|
| Huvudinnehåll | Kikärtor |
| Matsort | Friterad mat |
| Serveras som | Del i snabbmat, meze |
| Serveringstemperatur | Varm |
Falafel eller falaffel[1] (arabiska: فلافل, falafil, pepparkorn[2]; svenska plural: falaflar eller falafflar) är en vegetarisk maträtt som är vanlig i Mellanöstern. Den består av friterade bollar oftast gjorda i huvudsak på kikärtor, lök, färsk persilja och/eller korianderblad och kryddor. Falafel serveras ofta i pitabröd eller invikt i tunnbrödet lavash tillsammans med grönsaker och hummus eller olika såser på restauranger, pizzerior och gatukök. Maträtten förekommer även i en variant serverad med pommes frites eller ris i stället för bröd, då kallad falafeltallrik. Falafeln är vanlig som en av smårätterna i buffé eller mezetallrik.[3]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnets ursprung är omtvistat, flera regioner i Mellanöstern tar åt sig äran för maträtten och därmed ordet. Ordet falafel används både på de friterade kikärtsbullarna och i överförd mening hela rätten när den är serverad i bröd.[4] Den mest vedertagna uppfattningen är att ordets ursprung är arabiskans فلافل (falāfil), pluralformen av فلفل (filfil), 'het peppar', vilket i adjektivform även kan betyda "något fluffigt",[3] troligen från sanskritordet पिप्पल (pippalī), lång peppar.[5]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Det finns olika åsikter om falafelns ursprung. Det troligaste är att den härstammar från Egypten.[6] I Egypten motsvaras den av tameya där ingrediensen är bondbönor. Rätten är populär i hela Mellanöstern och i till exempel Egypten har McDonalds serverat "McFalafel".[7] Troligen spreds rätten från Egypten till Mellanöstern medan bondbönorna i receptet ersattes av kikärtor.[6]
Falafeln i Israel
[redigera | redigera wikitext]Falafeln, hebreiska: פלאפל, fick ett stort genomslag redan hos de första judiska pionjärerna som kom till Palestina i slutet av 1800-talet. De judiska bosättarna ville lämna den europeiska mattraditionen bakom sig eftersom de uppfattade den som borgerlig medan falafeln sågs som en lokal kulturrätt. Senare under striderna i samband med Israels självständighetsförklaring 1948 blev falafeln israelernas viktigaste proteinkälla på grund av köttransoneringar. Falafeln blev ett populärt mål både i armén, restauranger, gatukök och på flygbolaget El Als meny. Den har blivit ansedd som Israels nationalrätt.[8][9]
Falafeln i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Malmö har utsett sig till falafelns huvudstad i Sverige.[8] Till Malmö kom falafeln år 1988 då Amnon Tsubarah öppnade restaurangen Falafel Mästaren på Simrishamnsgatan 3.[10] Den restaurangkedja som gav falafeln stor spridning i Malmö var Falafel No. 1 som grundades av Ahmad Iskandarani som flytt med sina föräldrar och syskon från kriget i Libanon i mitten av 1980-talet. Fadern Sadou Iskandarani hade två falafelstånd i Libanon. När Sydsvenskan utsåg falaflarna i hans falafelvagn till Malmös bästa år 1998 expanderade han med hjälp av sina bröder. I samtliga serveringar och vagnar som drivs av Falafel No. 1 finns ett centralt placerat fotografi av, den nu bortgångne, Sadou Iskandarani som är farfar till flera av traktörerna.[11]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: falafel
- ^ Store norske leksikon – falafel
- ^ [a b] Marks, Gil (2010). Encyclopedia of Jewish food. John Wiley & Sons. sid. 183. ISBN 9780470391303. http://books.google.com/books?id=ojc4Uker_V0C&printsec=frontcover&dq=Encyclopedia+of+Jewish+Food+By+Gil+Marks&source=bl&ots=NNnNKrDPjC&sig=jPhOEZpzTE0u71Vh6w2Itmmfzo8&hl=en&ei=qvaUTJzkGYjAswa4oqBk&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CBIQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false. Läst 6 februari 2011
- ^ Petrini, Carlo; Watson, Benjamin (2001). Slow food : collected thoughts on taste, tradition, and the honest pleasures of food. Chelsea Green Publishing. sid. 55. ISBN 9781931498012. http://books.google.com/books?id=KVf94-rwpJ8C&lpg=PP1&dq=Slow%20food:%20collected%20thoughts%20on%20taste,%20tradition,%20and%20the%20honest%20pleasures%20...%20By%20Carlo%20Petrini,%20Benjamin%20Watson&pg=PA55#v=onepage&q&f=false. Läst 6 februari 2011
- ^ Morton, Mark (2000). Cupboard Love: A Dictionary of Culinary Curiosities (2). Insomniac Press. sid. 124. ISBN 1894663667. http://books.google.com/?id=qn-DASgdhiAC&pg=PA124&dq=falafel&cd=3#v=onepage&q. Läst 27 april 2010
- ^ [a b] ”Falafel på egna bondbönor”. Lev som en bonde | Niklas Kämpargård. Land. 27 september 2017. https://blogg.land.se/lev-som-en-bonde/falafel-pa-egna-bondbonor/. Läst 26 juli 2023.
- ^ Jerry Allison (1 juni 2009). ”Fast food - Middle Eastern style”. Wilmington News Journal. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718075130/http://www.wnewsj.com/main.asp?SectionID=43&SubSectionID=200&ArticleID=172473. Läst 6 februari 2011.
- ^ [a b] Lars Berge (11 april 2008). ”Kikärtskriget”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/kikartskriget_1120231.svd. Läst 6 februari 2011.
- ^ Pilcher, Jeffrey M. (2006). Food in World History. Routledge. sid. 115. ISBN 978-0-415-31146-5. https://books.google.com/?id=lbEVK2DSu3AC&printsec=frontcover&dq=falafel&cd=3#v=onepage&q=falafel
- ^ Federico Moreno (16 december 2013) "Vissa spottade ut falafeln när de hörde att jag är från Israel". Sydsvenska Dagbladet. Läst 2013-12-16.
- ^ Dan Ivarsson (27 juni 2003). ”Falafelimperiet slår tillbaka”. Sydsvenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418105904/http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/dygnet-runt/falafelimperiet-slar-tillbaka/. Läst 6 februari 2011.