Finlands historiska unioner
Finland ingår i fyra regelrätta politiska unioner. Historiskt har Finland varit inblandat i flera liknande förhållanden.
Nutida unioner[redigera | redigera wikitext]
- Nordiska passunionen från 1954 (passunion).
- Europeiska unionen (EU) från 1995.
- Schengensamarbetet från 2001 (passunion)
- Ersätter huvudsakligen Nordiska passunionen.
- EMU från 1999 (myntunion)
Liknande förhållanden[redigera | redigera wikitext]
- Sveriges kolonisering av Finland inleddes på 1150-talet. 1360 förklarade Sveriges kung Magnus Eriksson (1316-1374) att Finland var en jämställd del av Sverige. Ibland kallas denna statsbildning oegentligt för Sverige-Finland. Mellan 1284 och 1577 upprättades i Finland allt som allt fyra hertigdömen. 1581 utökade Johan III (1537-1592) den svenska kungatiteln med storfurste av Finland (dock använd första gången år 1577). Prinsar kunde kallas storfurste av Finland eller storhertig av Finland.
- Som storfurstendöme inom Ryska kejsardömet 1809-1917 var Finland en del av en personalunion.
- Under finska inbördeskriget 1918 tecknade den lagliga regeringen i Vasa 7 mars ett avtal med Tyskland, som i praktiken gjorde Finland till en tysk satellitstat. I oktober valdes lantgreve Fredrik Karl av Hessen (1868-1940) till finsk kung. Denne var själv tveksam och som en följd av att Tyskland förlorade första världskriget upphörde banden till Tyskland.
- Under Sovjetunionens ockupation av Karelska näset bildades 1939 sovjetrepubliken Demokratiska Republiken Finland i Terijoki (ryska Zelenogorsk). Denna kan ses som en förberedelse inför ett införlivande, men den upplöstes i samband med freden i Moskva 1940. Demokratiska Republiken Finland skall inte förväxlas med Karelsk-finska sovjetrepubliken som 1940-1956 var namnet på det som nu är Karelska republiken inom Ryska federationen.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876-1926
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
- Nationalencyklopedin
- Encyclopædia Britannica, Cambridge & New York 1910-11
- Meyers Konversationslexikon, Leipzig & Wien 1885-92
- Leksikon for det 21. århundrede
- Landguiden (Utrikespolitiska Institutet)
- Bengt Y. Gustafson: "Atlas till historien", Stockholm 1976, ISBN 91-24-26391-5
- Pierre Vidal-Naquet (red): "Atlas över mänsklighetens historia", översättning Brita Ahlborg & Line Ahrland, Stockholm 1991, ISBN 91-34-51102-4