Svenska besittningar

	Nordisk territorialhistoria
	Sverige
	Sveriges historiska län; Sveriges gränsförändringar; Gotlands historia; Sveriges hertigdömen; Sveriges underhållsländer; Sveriges livgeding; Sveriges grevskap; Sveriges historiska unioner; Svenska kolonier;
	Svenska besittningar
	Kexholms län; Ingermanland; Östersjöprovinserna; Preussen; Svenska Pommern; Wismar; Bremen-Verden; Svenska generalguvernörer;
	Sveriges historia
	Finland
	Finlands historiska län; Finlands gränsförändringar; Finlands historiska unioner;
	Finlands historia
	Danmark
	Danmarks historiska amt; Danmarks gränsförändringar; Danmarks hertigdömen; Danmarks livgeding; Danmarks grevskap; Danmarks historiska unioner; Danska besittningar; Danska kolonier;
	Danmarks historia
	Norge
	Norges historiska amt; Norges gränsförändringar; Norges grevskap; Norges historiska unioner; Norska besittningar; Norska kolonier;
	Norges historia
	Island
	Islands historia
	Nordisk och baltisk; kolonialhistoria
	Vikingatidens landnam; Nordiska korståg; Koloniseringen av Sameland; Nordiska kolonialkompanier; Kurländska kolonier;
	Norden
	Redigera

För utomeuropeiska territorier som varit under svensk kontroll, se Svenska kolonier

Sverige hade framförallt under stormaktstiden ett stort antal besittningar av varierande omfattning och varaktighet i norra Europa. Det svenska stormaktsväldet började med att Revals borgerskap frivilligt anslöt sig till Sverige 1561 och slutade definitivt när panten för det svenska guvernementet Wismar inte löstes in 1903.

Förläningar[redigera | redigera wikitext]

Älvsyssel (Södra Bohuslän, Bohus slottslän) 1304-1327 (möjligen inte i kontinuitet) samt 1371-1374.
Norra Halland (danska Nørrehalland) 1305-1366.
Södra Halland (danska Sønderhalland) med Bjäre och Norra Åsbo härader i Skåne 1330-1343 (freden i Varberg).
Samsø i Kattegatt samt Kalundborg och Vordingborg på Själland 1330-1343 (freden i Varberg).

Pantlän[redigera | redigera wikitext]

Skåne med Ven i Öresund och Blekinge 1332-1360.
Köpenhamn 1332-1343 (freden i Varberg).
Södra Halland med Bjäre och Norra Åsbo härader i Skåne 1343 (freden i Varberg) - 1360.
Wittenstein (estniska Paide) i Jerwen (estniska Järva) och ytterligare sex slott i Livland (i nuvarande Estland) 1562-1629.

Ockupationer[redigera | redigera wikitext]

Gotland utom Visby 1448-1449 och 1523-1523 (Malmö recess).
Jämtland 1563-1570 (Nordiska sjuårskriget), 1611-1613 (Kalmarkriget) och 1643-1645 (Torstensons krig).
Novgorod 1611-1617 (Ingermanländska kriget; se även belägringen av Novgorod).
Warnemündes skans med Rostocks tullstation 1631 (trettioåriga kriget) - 1714.
Pommern 1638-1648 (trettioåriga kriget).
Bornholm i Östersjön 1645-1645 (Torstensons krig).
Bremen (nu tyskt förbundsland omgivet av Niedersachsen) 1654-1666 (första bremiska kriget och andra bremiska kriget).
Polska delen av Kurland (i nuvarande Lettland) 1701-1709 (stora nordiska kriget).

Myntorter där besittningsmynt präglades[redigera | redigera wikitext]

Würzburg (i nuvarande förbundslandet Bayern) 1631-1634
Erfurt (i nuvarande förbundslandet Thüringen) 1631-1648
Fürth (i nuvarande Bayern) 1632-1632
Nürnberg (i nuvarande Bayern) 1632-1632
Augsburg (i nuvarande Bayern) 1632-1634
Mainz (i nuvarande förbundslandet Rheinland-Pfalz) 1632-1635
Osnabrück (i nuvarande förbundslandet Niedersachsen) 1633-1633
Elbing
Narva
Reval
Riga
Stade
Stettin
Stralsund
Thorn
Wismar
Wolgast

Cessioner, områden som anslutits till Sverige genom avtal[redigera | redigera wikitext]

Estland: Reval (nuvarande Tallinn); Harrien (estniska Harju); Jerwen (estniska Järva) och Wierland (estniska Viru) 1561-1721 (freden i Nystad).

Erövrade områden som genom avtal tillföll Sverige under begränsad tid[redigera | redigera wikitext]

Sverige 1658, efter freden i Roskilde.

Viken (Norra Bohuslän, Olsborgs och Karlsborgs slottslän) 1524 (Malmö recess) - 1531.
Preussen 1629 (stilleståndet i Altmark och fördraget i Fischhausen) - 1635 och 1655-1660 (freden i Oliwa).
Landsberg an der Warthe (polska Gorzów Wielkopolski, i nuvarande vojvodskapet Lubusz, tyska Lebus) 1641 (stilleståndet i Stockholm) - 1643.
Frankfurt an der Oder (i nuvarande förbundslandet Brandenburg) 1641 (stilleståndet i Stockholm) - 1643.
Halland tillföll 1645 Sverige på 30 år (freden i Brömsebro). Efter freden i Roskilde 1658 införlivades Halland i det svenska riket.
Leipzig (i nuvarande förbundslandet Sachsen) 1646 (stilleståndet i Eulenburg) - 1648 (Westfaliska freden).
Memmingen (i Schwaben, i nuvarande förbundslandet Bayern) 1647 (stilleståndet i Ulm) - 1648 (Westfaliska freden).
Überlingen, (i Tübingen, i nuvarande förbundslandet Baden-Württemberg) 1647 (stilleståndet i Ulm) - 1648 (Westfaliska freden).
Thedinghausen, i grevskapet Oldenburg (i nuvarande förbundslandet Niedersachsen), exklav till Bremen-Verden 1648 (Westfaliska freden) - 1679 (freden i Celle).
Wildeshausen, i grevskapet Oldenburg, exklav till Bremen-Verden 1648 (Westfaliska freden) - 1679 (freden i Nijmegen).
Västra delen av Hinterpommern, däribland Stettin (polska Szczecin, nu i Västpommerns vojvodskap), ingick i Svenska Pommern (se även Pommerns delningar) 1648 (Westfaliska freden) - 1679 (freden i Saint Germain).
Vorpommern söder om floden Peene, samt öarna Usedom (polska Uznam) och Wollin (polska Wolin), ingick i Svenska Pommern 1648 (Westfaliska freden) - 1720 (freden i Stockholm).
Bornholm 1658 (freden i Roskilde) - 1660 (freden i Köpenhamn).
Tröndelag med Nordmøre i Møre og Romsdal (Trondheims län) 1658 (freden i Roskilde) - 1660 (freden i Köpenhamn).

Erövrade områden som genom avtal tillföll Sverige utan tidsbegränsning[redigera | redigera wikitext]

Kolonisationen av Finland inleddes på 1150-talet med Egentliga Finland (finska Varsinais-Suomi). Vid freden i Nöteborg med Novgorod 1323 erkändes Sveriges överhöghet. 1360 förklarade kung Magnus Eriksson (1316-1374) att Finland var en jämställd del av Sverige. (Huvudartikel: Finlands gränsförändringar)
Wiek (estniska Lääne) med Dagö (estniska Hiiumaa) i Estland 1582-1721 (freden i Nystad).
Ingermanland (i nuvarande oblastet Leningrad) 1617 (freden i Stolbova) - 1721 (freden i Nystad).
Kexholms län (nu delat mellan oblastet Leningrad och Karelska republiken) 1617 (freden i Stolbova) - 1721 (freden i Nystad).
- Norra Karelen (finska Pohjois-Karjala) överfördes 1721 från Kexholms län och blev en införlivad del av Finland (Kymmenegårds län).
Livland (nu delat mellan Estland och Lettland) 1629 (fördraget i Altmark) - 1721 (freden i Nystad).
Riga (lettiska Rīga) i Lettland 1629 (fördraget i Altmark) - 1721 (freden i Nystad).
Ösel (estniska Saaremaa) i Estland 1645 (freden i Brömsebro) - 1721 (freden i Nystad).
Bremen-Verden (i nuvarande Niedersachsen) 1648 (Westfaliska freden) - 1719 (freden i Stockholm).
Wismar med exklaverna Poel och Neukloster, i Mecklenburg, 1648 (Westfaliska freden) - 1803 (de jur. 1903)
Svenska Pommern 1648 (Westfaliska freden) - 1814 (freden i Kiel).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876-1926
Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
Nationalencyklopedin
Encyclopædia Britannica, Cambridge & New York 1910-11
Meyers Konversationslexikon, Leipzig & Wien 1885-92
Carl Georg Starbäck & Per Olof Bäckström: "Berättelser ur den svenska historien", Stockholm 1885-86
Otto Sjögren: "Sveriges historia", Malmö 1938
Sten Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm m.fl: "Den svenska historien", Stockholm 1966-68 (senare upplaga finns)
Alf Henrikson: "Svensk historia", Stockholm 1966, ISBN 91-0-010551-1 (senaste upplagan 2004)
Alf Åberg: "Vår svenska historia", Lund 1978, ISBN 91-27-00783-9 (senare upplagor finns)
Bengt Y. Gustafson: "Atlas till historien", Stockholm 1976, ISBN 91-24-26391-5
Pierre Vidal-Naquet (red): "Atlas över mänsklighetens historia", översättning Brita Ahlborg & Line Ahrland, Stockholm 1991, ISBN 91-34-51102-4