Forsärla

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Forsärla
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
GreyWagtail Kent.jpg
Forsärla, adult hona.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljÄrlor
Motacillidae
SläkteÄrlesläktet
Motacilla
ArtForsärla
M. cinerea
Vetenskapligt namn
§ Motacilla cinerea
AuktorTunstall, 1771
Synonymer
vetenskapliga
  • Motacilla boarula
  • Motacilla caspica
  • Calobates cinerea
trivialnamn
  • Grå ärla
  • Gråärla
  • Långstjärtad ärla
  • Bergärla (numera namn på Motacilla clara
Hane som matar ungar.
Hane som matar ungar.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Forsärla (Motacilla cinerea) är en fågel i familjen ärlor.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Hane av underarten canariensis som är endemisk för Kanarieöarna.

Den är slank och 17–20 cm lång. Ovansidan är blågrå, vid gumpen gröngul. Undersidan är på sommaren lysande gul, på vintern gulaktig-brunaktig. Den häckande vuxne hanen har svart strupe. Andra fjäderdräkter saknar den svarta strupen, och det gula kan vara uppblandat med vitt utom i området under stjärten. Den har liksom andra ärlor en karakteristisk lång, vippande stjärt. Stjärten är svart med gul undersida och har vita ytterfjädrar. Forsärlan är den av Europas ärlor som har längst stjärt och den vippar ofta med denna. Benen är långa. Flykten är jämn och vågformig.

Lätet är en skarpare variant av sädesärlans, ett hårt, metalliskt "tsitsitt" eller "tsetsetse".

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Forsärlan häckar i stora delar av de tempererade regionerna i Europa och Asien, och i delar av norra Afrika. Den är stannfågel i de mildare delarna av utbredningsområdet, exempelvis Västeuropa, men de nordliga och merparten av de östliga bestånden är flyttfåglar som har sina vinterkvarter i Europa, Afrika, Arabiska halvön, Indien, Sydostasien och Nya Guinea.[2]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Forsärlan delades tidigare upp i sex till sju underarter, med tre underarter spridda över Eurasien och med tre endemer som häckar på olika öar. Sentida genetiska studier har visat att denna uppdelning inte stämmer och idag delas den oftast bara upp i tre underarter:[2][3][4]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Som häckfågel har den etablerat sig i Sverige under 1900-talet och var fram till 2000-talet vanligast i de västra delarna av landet.[källa behövs] Numera finns arten jämnt spridd upp till Västerbotten.[källa behövs] Det svenska beståndet flyttar i september-oktober till västra och sydvästra Europa och de återvänder i mars-april.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

En juvenil forsärla.

Forsärlan håller till i snabbt strömmande vattendrag, men på vintern flyttar den till långsammare låglandsvatten. Den livnär sig på insekter som den finner vid vattnen - flugor, små skalbaggar, trollsländelarver, men också små kräftdjur och små blötdjur. Fågeln vadar också genom vattnet och pickar i det i jakt på föda. Den tar också flygande insekter.

Honan bygger ett bo av mossa och gräs som bekläs med hår. Boet placeras bland stenar eller klippor och inte sällan i dammbyggnader i närheten av vatten. Ibland används gamla bon från strömstarar eller speciella fågelholkar. Honan lägger en till två gånger per häckningssäsong tre till sex gråbruna fläckiga ägg, som hon eller båda föräldrarna ruvar i tolv till 14 dagar. Båda föräldrarna matar ungarna, tills de efter cirka tolv dagar blir flygfärdiga.

Forsärlan och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan 689.000 och knappt två miljoner par.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har på svenska också kallats gråärla.[5]

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Forsärlan är Bjuvs kommunfågel.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikel bygger på översättningar av tyskspråkiga wikipedias artikel Gebirgsstelz och engelskspråkiga wikipedias artikel Grey_Wagtail lästa den 15 augusti 2005

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Motacilla cinerea Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b] Mild & Alström (2010) Pipits and Wagtails of Europe, Asia and North America, Christopher Helm publisher, London, s:329-240
  3. ^ International Ornithologists' Union (2014) IOC World Bird List (xls), version 4.4, <worldbirdnames.org/names.html Arkiverad 7 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2015-07-26
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  5. ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav & Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]