Gärdslösa kyrka
Gärdslösa kyrka | |
Kyrka | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Kalmar län |
Ort | Gärdslösa |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Växjö stift |
Församling | Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling |
Koordinater | 56°47′36″N 16°44′16″Ö / 56.79333°N 16.73778°Ö |
Invigd | 1100-talet |
Interiör
| |
Webbplats: Svenska kyrkan på Öland | |
Gärdslösa kyrka är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift.
Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka och var länge något av Ölands kyrkliga centrum. Prinsessan Margaretha och John Ambler gifte sig i Gärdslösa kyrka 30 juni 1964. Under sommarmånaderna är kyrkan ett mycket populärt turistmål.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet.
Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor – med den originella trappgaveln – ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian.
Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957-58 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat. Även interiören – med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler – är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642. Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764-1766.
Inventarier
- Runsten i vapenhuset med kristen inskrift.
- Krucifix daterat till 1300-talet
- Madonna nordtyskt arbete från 1400-talet
- Altaret är från 1764, altaruppsatsen är gjord av A G Wadsten och Jonas Berggren 1764-1766.Centralmotiv:"Kristus i Getsemane".
- Dopfunten är från 1670.
- Predikstolen är från 1666. Den är tillverkad eller åtminstone målad av J Bundi.
- Kalkmålningarna från 1498 är utförda av Magnus Ingelsson. Kalkmålningar från 1642 tillskrivs Peter Bundi.
- Votivskepp. Modell av regalskeppet Nyckelen 1682.
- Bänkinredningen sattes in mellan 1923 och 1958.
- Läktaren är från 1884-1958.
Bildgalleri
-
Altaruppsatsen
-
Korsarmen med ljusbäraren.
-
Votivskeppet - Nyckelen 1682.
-
Uppgång till predikstolen.
-
Predikstolen 1666.
-
Dopfunt i kalksten 1670.
-
Madonna från 1400-talet.
Orgel
- 1693: Orgelbyggare Magnus Åhrman, Borås, bygger ett 8-stämmigt positiv för Kalmar domkyrka.
- 1759: Åhrmans positiv i domkyrkan flyttas hit till Gärdslösa kyrka.
- 1884: Åkerman & Lund, Stockholm, bygger en 10-stämmig orgel.
- 1958: Ombyggnad av O. Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg, till en 21-stämmig orgel med mekanisk traktur och registratur. Ljudande fasad med spelbordet inbyggt i fasaden.
Disposition:
Huvudverk C-g³ | Öververk C-g³ | Pedalverk C-f¹ | Koppel |
Principal 8' | Rörflöjt 8' | Subbas 16' | Öververk/huvudverk |
Gedakt 8' | Spetsflöjt 4' | Gedakt 8' | Huvudverk/pedalverk |
Oktava 4' | Kvintadena 4' | Koralbas 4' | Öververk/pedalverk |
Flöjt 4' | Principal 2' | Blockflöjt 2’ | |
Gemshorn 2' | Gedaktflöjt 2’ | Fagott 16’ | |
Sesquialtera II chor, 2 2/3' + 1 3/5’ | Nasat 1 1/3' | ||
Mixtur III chor. | Scharf II chor. | ||
Trumpet 8’ | Krumhorn 8’ | ||
Tremulant | |||
Crescendosvällare |
Runsten och runinskrift
I vapenhuset finns fragment av en runsten med kristen inskription (se Ölands runinskrifter 43).
I putsen i södra korsarmen på västra muren finns också en runinskrift av mera anspråkslös karaktär, som dateras till efter 1250, och som i translitteration och översättning lyder:
- io͡n -afr ÷ smið [1]
- Jón/Jónn [h]efir smíðat (Jon har smitt)
Vad denne Jon har smitt (tillverkat), eller vem han var vet man inte.[2]
Referenser
Noter
- ^ Samnordisk runtextdatabas, Rundata för windows 2.0. (Datum för runtextfilen 2004-09-17) signum: Öl Fv1972;268
- ^ Fornvännen 1972 ss. 267 f.
Källor
- Svk: Öland band II:3, Vol 177, 1978.
- Ölands kyrkor av Ragnhild Boström, Sv fornminnesplatser nr 53, 1982.
- Kyrkobeskrivning av S Michélsen 1995, Riksantikvarieämbetet
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Tore Johansson (red.): Inventarium över svenska orglar 1988:II, Växjö stift, Förlag Svenska orglar, Tostared, 1988
- Kyrkskeppen berättar. Om Sjöfart och Historia på Öland av Anders Nilsson 1980.LT:s Förlag Stockholm .ISBN 91-36-01546-6
Vidare läsning
- Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 160-161. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9
- Boström, Ragnhild (1978). Gärdslösa kyrka : Runstens härad, Öland. Sveriges kyrkor ; 177 ; Öland. 2:3. Stockholm: Almqvist & Wiksell international. Libris 19512892. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7022
- Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 46-47. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4
Externa länkar
- Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- Historiska museet: Medeltidens bildvärld 920809S3 Krucifix
- Historiska museet: Medeltidens bildvärld 920809S4 Madonna
- Ölands kulturarv
- Wikimedia Commons har media som rör Gärdslösa kyrka.