Göteborgs stad (stadskommun)

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Göteborgs stad. För dagens kommun, se Göteborgs kommun. För tätorten, se Göteborg.
Göteborgs stad
(16031611, 1621–1970)
Göteborgs stadsvapen
Göteborgs stadsvapen
LänGöteborgs och Bohus län
LandskapVästergötland, Bohuslän
CentralortGöteborg
Kommunkod1480
Numera del avGöteborgs kommun

Göteborgs stad var en kommun i Göteborgs och Bohus län, 1863–1971.

Administrativ historik

Den första Göteborgs stad anlades på Hisingen vid Göta älv och fick tillfälliga stadsprivilegier 1603 av kung Karl IX och regelrätta privilegier 1607. Staden brändes av danskarna 1611. Den nya (nuvarande) staden Göteborg fick tillfälliga stadsprivilegier 1619 och regelrätta privilegier den 4 juni 1621[1], av kung Gustav II Adolf.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14), från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

Den 1 januari 1971 ombildades staden till Göteborgs kommun.

Staden hade en egen jurisdiktion i Göteborgs rådhusrätt som 1 januari 1971 ombildades till Göteborgs tingsrätt.

Stadsförsamlingen Göteborgs domkyrkoförsamling utbröts ur Örgryte församling 1619. År 1623 utbröts ur domkyrkoförsamlingen Göteborgs Tyska församling, 1883 utbröts Göteborgs Haga församling och Göteborgs Masthuggs församling och 1908 utbröts Göteborgs Vasa församling. Inkorporerade landskommuner behöll dock sina församlingar

Stadsvapnet

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.

Göteborgs stadsvapen fastställdes 1952.

Geografi

Göteborgs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 144,03 km², varav 136,93 km² land.[2] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1956 omfattade staden den 1 november 1960 (enligt indelningen den 1 januari 1961) en areal av 147,06 km², varav 139,94 km² land.[3]

Tätorter i staden 1960

Tätort Folkmängd
Göteborg, del ava &&&&&&&&&0401956.&&&&&0401 956
Näset &&&&&&&&&&&01818.&&&&&01 818

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 99,9 %.[5] Göteborg var 1960 Sveriges andra största tätort, efter Stockholm och före Malmö. Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2010 var Göteborg fortfarande Sveriges andra största tätort.[6]

Politik

Mandatfördelning i Göteborgs stad, valen 1919–1966

ValårVSSPÖVRNSAPCFPLPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919261420
261420
6049,1
54
1920291120
291120
6029,1
55
19223311619
331619
6033,5
56
19267251018
7251018
6051,7
55
193032820
32820
6063,5
55
193452722816
527816
6059,4
53
1938830814
830814
6067,9
53
19421030812
1030812
6069,6
52
19461523139
1523139
6074,6
4614
1950625245
625245
6080,4
4812
1954724227
724227
6081,8
4812
19585241813
5241813
6077,8
4911
1962528189
528189
6080,8
4911
196693012713
9302713
8081,4
6614
  • I valet 1922 blev en representant vald från såväl högern (M) som de liberala (FP) och har med hänsyn härtill i tabellen förts under »övriga».[7]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser

Noter

^a Tätorten Göteborg var delad mellan flera kommuner:

Tryckta källor