Lidköpings stad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Lidköpings stad. För tätorten, se Lidköping. För dagens kommun, se Lidköpings kommun
Lidköpings stad
fd kommun
Gamla Rådhuset på Nya stadens torg i Lidköping, den 9 maj 2006, bild 1.JPG
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänSkaraborgs län
Kommun, nuLidköpings kommun
CentralortLidköping
Inrättad1446
1 januari 1863
InförlivatJärpås landskommun (1969)
Kållands-Råda landskommun (1969)
Norra Kållands landskommun (1969)
Saleby landskommun (1969)
Tuns landskommun (1969)
Vinninga landskommun (1969)
Örslösa landskommun (1969)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iLidköpings kommun
Areal, befolkning
Areal17 kvadratkilometer ()
Läge
R1952 Lidköpings stad.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°29′53″N 13°09′00″E / 58.498021944444°N 13.149925°Ö / 58.498021944444; 13.149925
UtsträckningSCB:s kartsök
TingslagKinnefjärdings, Kinne och Kållands domsagas tingslag (–)
DomkretsLidköpings rådhusrätts domkrets (–)
Koder
Kommunkod1681
Redigera Wikidata

Lidköpings stad var tidigare en kommun i Skaraborgs län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Lidköping fick sina första kända stadsprivilegier den 21 juni 1446 av Sveriges dåvarande kung, Kristofer av Bayern, och blev därmed den första staden vid Vänern. En parallell stad, Nya Lidköping, på västra stranden av Lidan fick stadsrättigheter den 5 december 1670, och de båda städerna slogs samman redan 1683.[1]

Staden blev en egen stadskommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Från 1 januari 1969 lades staden samma med de omgivande kommunerna:

Lidköpings kommun var således territoriellt färdigbildad redan 1969, men stadskommun ("stad") till 1971, då enhetlig kommuntyp infördes.[2]

Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt fram till 1961 varefter den ingick i Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsagas tingslag.[3]

Stadens församling var Lidköpings församling.[4] Församlingarna i inkorporerade landskommuner, se deras egna artiklar.

Sockenkod[redigera | redigera wikitext]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1973[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1,2) på en röd bok liggande kulor.

Biskopen har funnits med sedan början av 1500-talet. Vid den kungliga fastställelsen av vapnet på 1940-talet lades boken och kulorna till för att visa att det är frågan om S:t Nikolaus. Vapnet registrerades för kommunen i PRV 1974.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Lidköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 17,14 km², varav 16,96 km² land.[6]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

I Lidköpings stad fanns del av tätorten Lidköpinga, som hade 16 836 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,7 %.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lidköpings stad 1805–1970[8][9][10]
ÅrFolkmängd
1805
  
1 377
1810
  
1 435
1820
  
1 642
1830
  
1 818
1840
  
2 081
1850
  
2 417
1860
  
3 304
1870
  
3 994
1880
  
4 734
1890
  
5 180
1900
  
5 446
1910
  
6 885
1920
  
8 364
1930
  
9 296
1935
  
10 394
1940
  
11 704
1945
  
13 031
1950
  
14 549
1955
  
15 767
1960
  
16 894
1965
  
18 626
1970
  
34 918
Anm: 1967 inkorporerades sju angränsande kommuner (se texten ovan i avsnittet Administrativ historik).
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Lidköpings stad omfattade när den ombildades till Lidköpings kommun 1 januari 1971.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919–1968[redigera | redigera wikitext]

ValårVSSPÖVRCFRFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19196848
6848
2675,0
25
19205849
5849
2636,3
26
1922292310
292310
2652,3
26
192611339
1339
2655,1
26
193014129
1429
2660,9
26
1934212129
21229
2661,0
25
1938416235
416235
3068,8
29
194241646
41646
3072,8
28
194661365
61365
3070,8
255
195021684
21684
3080,8
27
195441484
41484
3079,8
26
195831575
31575
3080,4
27
1962217164
21764
3080,9
27
1966314274
314274
3081,9
28
196822111817
211187
5086,6
48
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^b Tätorten Lidköping var delad mellan Lidköpings stad (16 836 inv.) och Vinninga landskommun (36 inv.)

  1. ^ Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1095
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lidköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lidköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 34 i pdf:en
  8. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/. Läst 17 juni 2019. 
  9. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 17 juni 2019. 
  10. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 17 juni 2019.