Grönsångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Grönsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Flickr - Rainbirder - Wood Warbler (Phylloscopus sibilatrix).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare se text
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtGrönsångare
P. sibilatrix
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus sibilatrix
Auktor(Bechstein, 1793)
Synonymer
  • Motacilla Sibilatrix Bechstein, 1793 (protonym)[2]
  • Ficedula sibilatrix Nilsson, 1824
  • Phylloseustes sibilatrix Hasselgren, 1909
  • Rhadina sibilatrix[3]
Hitta fler artiklar om fåglar med

Grönsångare (Phylloscopus sibilatrix) är en fågel som tillhör familjen lövsångare.[4] Jämfört med sina släktingar är den relativt bjärt färgad med mossgrön ovansida, gult bröst och ögonbrynsstreck och vit buk. Dess karakteristiska sång har liknats vid ett mynt som roterar på en marmorskiva.

Grönsångare är en flyttfågel som häckar i Europa och övervintrar i tropiska Afrika. Under häckningen förekommer den i olika skogsmiljöer, framför allt bokskog, men även ekskog eller granskog med inslag av lövträd.

Arten är vida spridd och vanligt förekommande, men minskar i antal. Globalt kategoriseras den som livskraftig, men upptas sedan 2020 på den svenska rödlistan som nära hotad. Arten är närmast släkt med de sydeuropeiska arterna bergsångare och balkansångare.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Grönsångaren är ungefär 11–13 centimeter lång, har ett vingspann på 19–24 centimeter och väger ungefär 8–13 gram. Ovansidan är grön och bröstet gulvitt. Den har vit buk, gul strupe samt lång och tydligt gult ögonbrynsstreck. Honor och hanar har samma färger. Visuellt kan man skilja den från gransångaren och lövsångaren på dess klarare färger, långa vingar och kortare men bredare stjärt. Karakteristiskt är också kontrasterande ljusa kanter på tertialer, vingpennor och större täckare.

Bøksanger (Phylloscopus sibilatrix) Wood Warbler.jpg

Läten[redigera | redigera wikitext]

Om den till utseendet är relativt lik andra närbesläktade arter är lätena mycket typiska. Den har två sångtyper, dels en ljus metallisk drill i ökande tempo pit-pit-pitpitpitpt-t-t-ttt som varar två till tre sekunder och som brukar beskrivas som ett litet mynt som roterar på en marmorskiva, dels en serie av tre till fem sjunkande pipande mörkare toner piyy-piyy-piyy. Locklätet liknar den andra sångtypen, men är kortare och inte upprepat: "piy".

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Grönsångaren häckar över stora delar av Europa så lång österut som ungefär till Uralbergen. Tillfälligt har den bland annat påträffats i Färöarna, på Island och på Svalbard, i sydost i Azerbajdzjan, Iran och Qatar, i sydväst i Portugal, inklusive Madeira.[5] Den är genomgående flyttfågel och övervintrar i tropiska Afrika.

Grönsångarens utbredningsområde, där gult betecknar vistelse sommartid, blått övervintringsområde och blåstreckat områden den passerar under flyttningen.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige förekommer grönsångaren främst i söder, där den lokalt är ganska allmän, men även längre norrut utefter kusten. Antalet varierar troligen mycket mellan olika år. Den anländer i april–maj och flyttar i juli–augusti.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Grönsångaren är monotypisk, vilket innebär att den inte delas upp i underarter. Den placeras normalt i släktet Phylloscopus. Vissa auktoriteter har dock valt att dela upp det i flera mindre släkten, varvid grönsångaren (och dess närmaste släktingar berg– och balkansångare) lyfts ut till Rhadina.[3]

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[6] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettisångare (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Grönsångaren lever i ljus lövskog och blandskog, ofta bokskogar, och parkanläggningar. Den blir könsmogen efter ett år. Den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Boet läggs i en håla på marken, vid en buske eller vid sidan av en tuva, bland löv och mossa, ofta bland trädrötter, och är väl dolt. Boet är stort, välvt som en gammaldags bakugn med rund öppning på sidan, byggt av grässtrån, torra blad och mossa, och fodras på botten med fina grässtrån.[7] Honan lägger sex till sju ägg som hon ruvar i tolv till 14 dagar. Ungfåglarna stannar i boet i tolv till 13 dagar. Grönsångaren livnär sig på spindlar, blötdjur, bär, insekter och deras larver.

Zaliosios pecialindos jaunikliai.JPG

Grönsångaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Den europeiska populationen uppskattas till 14–22 miljoner häckande par, vilket motsvarar 42-66 miljoner individer.[1] Europa utgör 75–94 % av den globala utbredningen, så en preliminär uppskattning ger att den globala populationen uppgår till 44,7–88 miljoner individer.[1] Det finns indikationer på att den europeiska populationen minskat med upp till 30 % de senaste tio åren, medan den asiatiska populationen inte verkar minska och den övervintrande populationen i Afrika istället verkar att öka.[1] Sammantaget kategoriserar Internationella naturvårdsunionen (IUCN) den globala populationen som livskraftig (LC).[1] I Sverige anses den dock minska så pass kraftigt att den sedan 2020 listas som nära hotadArtdatabankens rödlista.[8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Grönsångaren har förr även kallats grön sångare,[7],skogssångare,[9] gulbröstad sångare[9] och skogsknett,[10] Det senare har även varit ett namn på lövsångare.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Wood Warbler, 16 augusti 2005.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Waldlaubsänger, 16 augusti 2005.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2012 Phylloscopus sibilatrix Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Bechstein, J. M. (1793) Das Laubvögelchen, Bemerkungen über die Motacillen. - Der Naturforscher 27, sid:47
  3. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  5. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 173. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  7. ^ [a b c] Carl Agardh Westerlund (1867) Skandinavisk oologi, Albert Bonniers förlag, Stockholm, sid:62
  8. ^ Artdatabankens rödlista 2020 PDF
  9. ^ [a b] Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening
  10. ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid. 170.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav & Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm ISBN 91-1-913142-9
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 328. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]