Bo Hammarskjöld

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bo Hammarskjöld
Yrke Ämbetsman
Personfakta
Född 3 juni 1891
Uppsala församling i Uppsala län, Sverige
Nationalitet Sverige Sverige
Död 4 augusti 1974 (83 år)
Täby församling i Stockholms län, Sverige
Begravd Uppsala gamla kyrkogård
Släkt
Frälse- eller adelsätt Hammarskjöld
Far Hjalmar Hammarskjöld
Mor Agnes Almquist
Familj
Gift 1919
Make/maka Signe Fries

Bo Gustaf Hjalmar Hammarskjöld, född 3 juni 1891 i Uppsala församling i Uppsala län, död 4 augusti 1974 i Täby församling i Stockholms län,[1] var en svensk ämbetsman som bland annat var landshövding i Södermanlands län 1935–1958.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Bo Hammarskjöld avlade studentexamen i Uppsala 1909.[2] Han avlade juris kandidat-examen vid Uppsala universitet 1915[3] och blev samma år extra ordinarie notarie i Svea hovrätt, där han blev biträdande fiskal 1918, tillförordnad fiskal 1919, extra ordinarie assessor 1920, assessor 1921, tillförordnad revisionssekreterare 1925, fiskal 1926[2] och hovrättsråd 1929.[3] Han blev amanuens i Civildepartementet 1916 och var sekreterare i Andra lagutskottet i riksdagen 1921.[2] Åren 1924–1934 tjänstgjorde han i Socialdepartementet: som tillförordnad byråchef för lagärenden 1924–1925 som ordinarie byråchef för lagärenden 1925–1930, som tillförordnad statssekreterare 1926–1930 och som ordinarie statssekreterare 1930–1934. Hammarskjöld var regeringsråd 1934–1935, landshövding i Södermanlands län 1935–1958[3] (tjänstledig 1940–1944),[4] ordförande och chef för Statens livsmedelskommission 1939–1945[5] och civilbefälhavare i Fjärde civilområdet 1951–1958.[3]

Hammarskjöld framstod med sin utomordentliga förmåga till överblick över stora problemkomplex i kombination med en anmärkningsvärd detaljkännedom som en av 1930- och 1940-talens främsta administrativa krafter i Sverige. Sin största insats gjorde han som var ordförande och chef för Statens livsmedelskommission 1939–1945, varvid han uppvisade ”utomordentliga personliga förtjänster vid lösandet av Sveriges försörjningsproblem under det andra världskriget; icke minst spelade därvid hans saklighet och kunnighet vid medling mellan ofta stridiga intressen och även i kontakten med pressen och allmänheten en betydelsefull roll”.[5] Hammarskjöld hade även en lång rad uppdrag i statliga utredningar samt i styrelser för bland annat lantmannaskolor, sjukhus, myndigheter och företag.[3]

Bo Hammarskjöld invaldes 1943 som ledamot av Kungliga Lantbruksakademien och var akademiens preses 1960–1963, varpå han utsågs till hedersledamot 1963.[6] Han invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1946.[7] Hammarskjöld var kansler i Kungl. Maj:ts orden 1963–1974.[8]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Bo Hammarskjöld var son till Hjalmar Hammarskjöld och Agnes Hammarskjöld, född Almquist samt bror till Dag Hammarskjöld, Åke Hammarskjöld och Sten Hammarskjöld. Bo Hammarskjöld gifte sig i Uppsala domkyrka den 4 januari 1919 med Signe Fries (1894–1972), dotter till Robert Fries och Sofia Elisabeth Fries, född Bergman.[2] De fick barnen Agneta (född 1921), Claes (född 1924) och Elisabet (född 1928).[3] Bo Hammarskjöld ligger begravd i familjegraven på Uppsala gamla kyrkogård.[9]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ [a b c d e f] Elgenstierna, Gustaf (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. "3". Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 473 .
  3. ^ [a b c d e f g h i] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 508. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0532.html .
  4. ^ Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 174 .
  5. ^ [a b] Dahl, Torsten, red (1946). Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. 3. G–H. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 294 .
  6. ^ Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 1812–2012. Del B: Ledamotsmatrikel. Stockholm: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. 2012. sid. 146. ISBN 978-91-86573-56-0. http://www.ksla.se/anh/files/2015/01/Del-B_mindre.pdf  Arkiverad 28 maj 2018 hämtat från the Wayback Machine..
  7. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 147. ISBN 91-630-4181-2 .
  8. ^ Sveriges statskalender 1974. Stockholm: Allmänna Förlaget. 1974. sid. 999 .
  9. ^ ”Hammarskjöld, Bo Gustaf Hjalmar”. SvenskaGravar. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/105129431. Läst 20 juli 2021. 
  10. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1931. Kungl. Svenska riddareordnarna 1931. Uppsala. 1931. sid. 88. http://runeberg.org/statskal/1931bih/0088.html .
  11. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1940. Kungl. Svenska riddareordnarna 1940. Uppsala. 1940. sid. 82. http://runeberg.org/statskal/1940bih/0082.html .
  12. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1945. Kungl. Svenska riddareordnarna 1945. Uppsala. 1945. sid. 48. http://runeberg.org/statskal/1945bih/0048.html .
  13. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1955. Kungl. Svenska riddareordnarna 1955. Uppsala. 1955. sid. 127. http://runeberg.org/statskal/1955/1395.html .
  14. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 4 (digital avbildning).
  15. ^ Sveriges statskalender för året 1934. Uppsala. 1934. sid. 76 .
  16. ^ Sveriges statskalender för året 1955. Uppsala. 1955. sid. 512. http://runeberg.org/statskal/1955/0512.html .
Ämbetstitlar
Företräddes av
Gustaf Sederholm
 Landshövding i Södermanlands län
1935–1958
Efterträddes av
Gustaf Andersson