Gustavsberg

Gustavsberg
Tätort · Centralort
Gustavsbergs kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Värmdö kommun
Koordinater 59°20′0″N 18°23′0″Ö / 59.33333°N 18.38333°Ö / 59.33333; 18.38333
Area 1 404 hektar
Folkmängd 20 774 (2015)[1]
Befolkningstäthet 14,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gustavsberg
Postnummer 134 XX
Riktnummer 08
Tätortskod T0172
Geonames 2709628
Gustavsbergs läge i Stockholms län
Gustavsbergs läge i Stockholms län
Gustavsbergs läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Gustavsberg

Gustavsberg (i äldre tid stavat Gustafsberg) är en tätort och centralort i Värmdö kommun, 22 kilometer öster om centrala Stockholm. Av Värmdö kommuns cirka 40 000 invånare (2013) bor drygt 11 000 i Gustavsberg.

Gustavsberg ligger längst in i Farstaviken på den östra delen av Värmdön angränsande i väst mot Ormingelandet.

Historia

Inre delen av Farstaviken med Gustavsberg omkring sekelskiftet 1900.

Gustavsberg hette tidigare Farsta men ägaren av Farsta slott, Gabriel Oxenstierna, ändrade namnet 1640 för att hedra sin far Gustaf Oxenstierna. Gustavsbergs landskommun och församling bildades 1902 genom en utbrytning från Värmdö.

Porslinsfabriken

Gustavsbergs hamn med delar av fabriksområdet till höger.

Gustavsbergs egentliga historia inleddes 1825 när dess porslinsfabrik grundades. Den snabbt växande bruksorten kom att domineras av progressiva brukspatroner som gjorde Gustavsberg till ett mönstersamhälle. Den mest betydande av dessa var Wilhelm Odelberg som var verksam från 1869 till 1920-talet och som även var konservativ riksdagsman. Han styrde över Gustavsberg i en patriarkalisk anda och för att slippa inblandning från Värmdös kommunalpolitiker såg han till att Gustavsberg bildade en egen kommun 1902. Villkoren för arbetarna var då så goda i Gustavsberg att det dröjde till 1919 innan en fackförening bildades där, det vill säga nästan en mansålder senare än i övriga Sverige. Dess bildande sågs med oblida ögon av fabriksledningen. År 1937 såldes fabriken med bostäder och lantbruk till Kooperativa Förbundet för 3,65 miljoner kronor. En rad kända formgivare och keramiker, däribland formgivaren Stig Lindberg och keramikern Lisa Larson, var verksamma vid fabriken.

Kooperationens roll i Gustavsberg

På 1860-talet bildades embryot till kooperation i Gustavsberg när Gustavsbergs Fabriks Uppköpsförening startades som aktiebolag och som före 1875 ombildades till en kooperativ förening med återbäring men med kredithandel på bok som avräknades mot lön, kontanthandel förbjöds i stadgarna. 1919 bildades Gustavsbergs Konsumtionsförening U.P.A. som blev början till ett brukssamhälle byggt på kooperativa inslag. Konsumbutiker växte snabbt upp och fanns i de flesta bostadsområdena. År 1942 ordnade den KF-ägda porslinsfabriken daghem åt de anställda. Konsumföreningen fortsatte under dessa år att expandera och drev möbelvaruhus, pappershandel, skobutik samt klädaffär i egen regi.

Efter KF:s köp av Gustavsbergs porslinsfabrik 1937 rustades de gamla omoderna bostäderna upp och nya byggdes som hyresbostäder. Det byggdes även nytt på fabriksområdet. På 1950-talet och senare uppfördes egnahem och områden med bostadsrättslägenheter. Efter KF:s köp kom porslinsfabrikens politiska makt att minska då inte längre fabriksägaren ledde kommunen. Efter andra världskriget fick Gustavsberg många nya invånare när fabriken expanderande. Många inflyttade kom från Norrland och från utlandet kom stora grupper från Italien, Jugoslavien och Finland.

I privata entreprenörers frånvaro fick Gustavsberg sin egenart av ett kooperativt samhälle, där fabriksledningen och kommunledningen ofta hade gemensamma intressen i samhällsbygget. Exempelvis uppfördes många bostäder liksom Kvarnbergsskolan och kommunalhuset "Runda Huset" av fabrikens byggnadsavdelning och ritades av KFAI. Ingenstans i Sverige blev kooperationen och dess idéer starkare än i Gustavsberg. Samhället hade sina likheter med Robert Owens idealsamhälle.

Gustavsbergs centrum

Gustavsbergs tid som brukssamhälle försvann alltmer när verksamheten minskade för att helt försvinna under 2000-talet då de sista delarna av Gustavsbergs porslinsfabrik lades ned på orten. Kooperationens tidevarv på orten fick sitt slut 1994 då KF sålde de sista delarna av bolaget. Idag finns mindre keramikverksamhet på orten. Nedläggningen har inneburit att mark frigjorts på det tidigare fabriksområdet. Under 2000-talets första år byggdes delar av fabriksområdet om till kontor och bostäder med utmärkt läge vid hamnen, där även butiker och restauranger tillkom. År 2005 invigdes en ny galleria i Gustavsbergs centrum i det tidigare Domusvaruhuset.

I dagens centrala Gustavsberg fanns det 3 sjöar; Grundmarn, Rudmarn och Putten. Alla dessa sjöar hörde till ett sjösystem från Farstaviken i väst och Ösby träsk i öst. De tre sjöarna och den bäck som ingick i sjösystemet fylldes igen under 40- och 50-talet för att ge plats åt Gustavsbergs centrum och den ombyggnad som skedde i Gustavsberg under den tiden.

Grundmarn, även kallad Bagarns träsk fylldes igen och numera vid träsket står nu Runda huset, med adressen Bagarvägen uppkallat efter träskets namn. Rudmarn, även kallad Rutens träsk fylldes också igen och ovanpå träsket ligger nu KF:s parkering till Gustavsbergs centrum. Parkeringen har under senare decennier sjunkit flera decimeter och är i renoveringsbehov. Där Putten var belägen ligger nu Ekvallen som är Gustavsbergs sportanläggning.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Gustavsberg (och Hemmesta) 1900–2015[2][1][3]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 759
1960
  
4 044 173
1965
  
5 049 190
1970
  
6 306
1975
  
6 209
1980
  
6 479
1990
  
6 659 304
1995
  
8 791 360
2000
  
9 429 391
2005
  
9 682 391
2010
  
11 333 427
2015
  
20 774 1 404
Anm.: Sammanvuxen med Hemmesta, Mörtnäs och Torsby 2015.
 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Samhället

Fabrikens vattenhjul av järn är från 1895 och ersatte ett tidigare vattenhjul av trä.
Runda huset av arkitekt Olof Thunström.
Farsta slott.

I Gustavsberg finns bostadsområdena Höjdhagen, Hästhagen, Munkmora, Lugnet, Björnkärret, Bortre Hästhagen, Holmviksskogen, Ösbydalen och Farsta slott. Strax utanför Gustavsberg i Mörtnäs vid Grisslingefjärden ligger det populära Grisslinge havsbad.

I samband med den större utbyggnaden av Gustavsberg under 1960-talet byggdes även Gustavsbergs vattentorn 1963–1964.

Runda huset byggdes på 1950-talet som ett kommunalhus och inhyser numera kommunbiblioteket. Som namnet antyder är det helt runt och har ett utseende som påminner om en citronpress. Byggnaden är ritad av KF-arkitekten Olof Thunström som också hade svarat för planeringen som uppstod i samband med brukets expansion under 1940-talet.

Brukssamhället, med obruten verksamhet sedan 1600-talet, är skyddat som riksintresse för kulturmiljövården.

I Gustavsbergs centrum ligger det kommunala badhuset Gustavsbergsbadet.

Kommunikationer

Länsväg 222 går som motortrafikled strax söder om Gustavsberg. Allmänna kommunikationer utgörs av SL:s busslinjer, och till Stockholms innerstad (Slussen) går framförallt stomlinje 474, men också linjerna 425 (huvudsakligen i högtrafik) och 425X (endast högtrafik). En resa under icke-rusningstid från Slussen till Gustavsberg med linje 474 tar cirka 25-30 min.

Kända Gustavsbergare

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Från 1902 ârs ingång ur från Vermdö afskild en ny kyrkosocken och kommun Gustafsberg, med (vid sistnämnda tidpunkt) 2,181 personer. Den nya kommunen omfattar emellertid ett ej obetydligt område utom själfva fabriksorten Gustafeberg.
  3. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 8 


Externa länkar