Häglinge socken
| Häglinge socken | |
| Socken | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Härad | Västra Göinge härad |
| Koordinater | 55°59′26″N 13°42′16″Ö / 55.99056°N 13.70444°Ö |
| Kyrkby | Häglinge |
| Area | 51 km²[1] |
| Folkmängd | 413 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 8,1 invånare/km² |
| Geonames | 8127584 |
| Sockenkod | 1062 |
Häglinge socken i Skåne ingick i Västra Göinge härad, ingår sedan 1974 i Hässleholms kommun och motsvarar från 2016 Häglinge distrikt.
Socknens areal är 51,33 kvadratkilometer varav 49,88 land.[1] År 2000 fanns här 413 invånare.[2] Kyrkbyn Häglinge med sockenkyrkan Häglinge kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung. Före 1888 låg en del av socknen, Vessmanstorp, i Malmöhus län.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Häglinge församling och för de borgerliga frågorna bildades Häglinge landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Sösdala landskommun som uppgick 1974 i Hässleholms kommun.[2] Församlingen uppgick 2012 i Sösdala församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Häglinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Västra Göinge härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Västra Göinge, Gärds och Frosta kompanier och Skånska husarregementet, Sandby skvadron, Sandby kompani.[4]
Geografi
Häglinge socken ligger väster om Kristianstad kring Bosarpasjön och med Linderödsåsen i sydost. Socknen är en odlingsbygd i nordväst och en skogsbygd i övrigt.[5][1][6]
Byar i Häglinge socken är Häglinge, Bjärröd, Sjörup, Ankhult, Ljunga, Sjöberga, Göingeholm, Stenshult, Ynglingarum, Kolstrarp, Ebbarp, Röslöv, Bosarp och Wessmantorp.
Fornlämningar
Från stenåldern finns boplatser. Från bronsåldern finns gravrösen och stensättningar. Från järnåldern finns ett gravfält med två skeppssättningar och resta stenar.[5][7][8][6]
Namnet
Namnet skrevs på 1360-talet Hääklinge och kommer från kyrkbyn. Efterleden är inbyggarbeteckningen inge. Förleden innehåller hak/häkill/hakull, 'framskjutande terrängparti' kanske syftande på den lilla höjd där kyrka ligger.[9].
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Häglinge socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Häglinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Häglinge socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Häglinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Häglinge socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Häglinge socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Häglinge socken. Källa: SOFI
- Häglinge socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
