Hässleholms kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hässleholms kommun
Kommun
Hässleholm stadshus (kommunhus)
Hässleholm stadshus (kommunhus)
Hässleholm vapen.svg
Vapensköld för Hässleholms kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domkrets Hässleholms domkrets
Läge 56°10′0″N 13°46′0″Ö / 56.16667°N 13.76667°Ö / 56.16667; 13.76667
Centralort Hässleholm
Areal 1 306,39 km² (2015-01-01)[1]
84:e största (av 290)
 - land 1 268,97 km²
 - vatten 37,42 km²
Folkmängd 52 043 (2018-06-30)[2]
47:e största (av 290)
Befolkningstäthet 41,01 invånare/km²[2][1]
109:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Pär Palmgren (M)
GeoNames 2707396
Kommunkod 1293
Tätortsgrad (%) 81 (2015)[4]
Antal anställda 4 425 ()[3]
Hässleholm Municipality in Scania County.png
Webbplats: www.hassleholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Hässleholms kommun är en kommun i Skåne län.

Kommunen gränsar till Perstorps kommun, Örkelljunga kommun, Markaryds kommun, Osby kommun, Östra Göinge kommun, Kristianstads kommun, Hörby kommun, Höörs kommun och Klippans kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brönnestad, Farstorp, Finja, Gumlösa, Häglinge, Hästveda, Hörja, Ignaberga, Matteröd, Norra Mellby, Norra Sandby, Norra Åkarp, Nävlinge, Röke, Stoby, Sörby, Vankiva, Verum, Vinslöv, Vittsjö och Västra Torup. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Hässleholms municipalsamhälle inrättades 22 januari 1887, vilken upplöstes när den 1901 ombildades till Hässleholms köping som 1914 ombildades till Hässleholms stad. Vinslövs municipalsamhälle inrättades 30 december 1898 till slutet av 1933, vilken upplöstes när den 1934 ombildades till Vinslövs köping. I området fanns även Hästveda municipalsamhälle från 11 mars 1887 till slutet av 1959, Sösdala municipalsamhälle från 17 februari 1893 till slutet av 1966, Bjärnums municipalsamhälle från 16 augusti 1918 till slutet av 1958 samt Tyringe municipalsamhälle från 2 november 1928 till slutet av 1970.

Vid kommunreformen 1952 skede olika sammanläggningar av kommunerna och Bjärnums, Tyringe samt Sösdala landskommun bildades.

Hässleholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hässleholms stad och Stoby landskommun. Samtidigt bildades Vinslövs centralkommun av Vinlövs köping samt ett antal kommer från motsvarande landskommuner: Bjärnum, Hästveda, Sösdala, Tyringe, Vinslöv och Vittsjö. Dessa införlivades 1974 i Hässleholms kommun dock utan området Visseltofta i Vittsjö kommun.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Hässleholms tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Knipan är Hässleholms kommunfågel.

Blasonering: En sköld av guld med ett grönt andreaskors, åtföljt av fyra nötklasar av samma färg.

Vapnet fastställdes för Hässleholms stad den 25 september 1920 av Kungl. Maj:t (regeringen). Andreaskorset syftar på järnvägsknuten som växte upp efter 1860 och hasselnötsklasarna anknyter till ortnamnet. Man valde att 1974 låta registrera stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen.

Knipan är Hässleholms kommunfågel.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hässleholms kommun 1970–2015[7]
ÅrFolkmängd
1970
  
46 602
1975
  
48 339
1980
  
48 854
1985
  
48 446
1990
  
49 106
1995
  
49 790
2000
  
48 580
2005
  
49 148
2010
  
50 107
2015
  
51 048
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Hässleholms kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.

Civilstånd[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 fördelades Hässleholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[7]

Civilstånd Antal Andel
31 december 2016
Ogifta 25 205 48,78 %
Gifta 18 606 36,01 %
Skilda 5 192 10,05 %
Änkor/änklingar 2 664 5,16 %

Könsfördelning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 fördelades Hässleholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[7]

  • Män: 26 060; 50,44 %.
  • Kvinnor: 25 607; 49,56 %.

Utländsk och svensk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 9 086, eller 17,89 % av befolkningen (hela befolkningen: 51 048 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 819, eller 9,93 % av befolkningen (hela befolkningen: 48 536 den 31 december 2002).[8]

Bakgrund den 31 december 2015 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 7 212 14,13 % 3 611 3 601
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 1 874 3,67 % 930 944
Inrikes födda med en inrikes född förälder 2 766 5,42 % 1 436 1 330
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 39 196 76,78 % 19 700 19 496

Invånare efter födelseland[redigera | redigera wikitext]

Denna tabell redovisar födelseland för Hässleholms kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[9]

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Hässleholms kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2016:[7]

Ålder Antal Andel
31 december 2016
0–14 år 8 561 16,57 %
15–24 år 6 031 11,67 %
25–54 år 19 046 36,86 %
55–64 år 6 097 11,80 %
65+ år 11 932 23,09 %

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Hässleholms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, (socknar)[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 17 tätorter i Hässleholms kommun.[11]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2015.

Tätort Befolkning
1 Hässleholm 19 309
2 Tyringe 4 712
3 Vinslöv 3 989
4 Bjärnum 2 755
5 Sösdala 1 808
6 Vittsjö 1 787
7 Hästveda 1 693
8 Sjörröd 1 169
9 Tormestorp 1 043
10 Stoby 729
11 Finja 616
12 Vankiva 374
13 Ballingslöv 328
14 Emmaljunga 268
15 Mala 230
16 Hörja 206
17 Röke 204

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunvalet 2014 resulterade i att det moderatledda styret i Hässleholm förlorade sin majoritet. Sverigedemokraterna gick starkt framåt och blev näst största parti i kommunfullmäktige medan Moderaterna tappade nära hälften av sitt väljarstöd jämfört med 2010. Valutgången skapade ett osäkert politiskt läge i kommunen.[12] Det politiska styret togs över av Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Konstellationen saknade dock egen majoritet i fullmäktige.[13] I november 2016 ledde det till att oppositionen kunde besegra den styrande minoritetens budget och fullmäktige antog istället Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas budgetförslag.[14] Budgetnederlaget ledde till att de styrande partierna lämnade sina kommunalråds- och ordförandeposter.

I februari 2017 blev maktskiftet i Hässleholm uppmärksammat i nationell och utländsk media då Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas företrädare valde att rösta på Sverigedemokraternas kandidater till posterna som förste vice ordförande i kommunens styrelser och nämnder. Beslutet av de tre borgerliga partierna att aktivt och öppet stödja Sverigedemokraterna sågs av många som ett stort steg i en normalisering av partiet och beskrevs bland annat som en sensation och som en islossning för SD.[15]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
M
Douglas Roth
Förste vice ordförande
SD
Patrik Jönsson
Andre vice ordförande
S
Irene Nilsson

Källa:[16]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2017-2018
Ordförande
M
Lars Johnsson
Förste vice ordförande
KD
Robin Gustavsson
Andre vice ordförande
S
Lena Wallentheim

Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav fyra tillhör socialdemokraterna och sverigedemokraterna vardera medan centerpartiet, liberalerna, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna och vänsterpartiet har alla en ledamot vardera.[17]

Mandatfördelning i Hässleholms kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDFOVCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701209926
209926
4787,8
41
197312222628
222268
6190,4
54
197622198210
2219810
6190,9
53
1979123167212
2316712
6189,5
5110
198225154215
2515415
6190,1
4615
1985224128213
2412813
6188,0
4813
19882243126212
24312612
6184,2
4615
19912024105614
204105614
6184,4
4714
19942263104412
263104412
6183,0
4120
19984202393812
420393812
6177,42
4219
20023212585710
321585710
6176,02
3724
200622024474513
204474513
6177,10
3922
201021849253414
184953414
6180,26
4021
201422041424348
204144348
6182,08
3625
2018215216453410
1516453410
6183,51
3328
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Helle Andreasson (FP) 1 januari 1971 31 december 1973[18]
  Åke Brink (C) 1 januari 1974[19] 30 oktober 1979[20]
  Arvid Jönsson (C) 1 januari 1980 17 augusti 1988
  Karl-Erik Almquist (M) 18 augusti 1988 31 december 1988
  Lennart Jönsson (S) 1 januari 1989 31 december 1991
  Christina Ivarsson (M) 1 januari 1992 31 december 1994
  Bengt Andersson (S) 1 januari 1995 31 juli 2006[21]
  Tommy Nilsson (S) 1 augusti 2006[22] 31 december 2006
  Bo-Anders Thornberg (M) 1 januari 2007[23] 31 januari 2009[24]
  Urban Widmark (M) 1 februari 2009 3 februari 2013[25]
  Pär Palmgren (M) 25 februari 2013[26] 31 december 2014
  Lena Wallentheim (S) 1 januari 2015 28 februari 2017
  Pär Palmgren (M) 1 mars 2017[27] 12 februari 2018
  Lars Johnsson (M) 12 februari 2018[28]

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Hässleholms kommun finns idrottsföreningar inom en rad idrotter.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Den största fotbollsframgången är Vittsjö GIK som 2014 gör sin tredje raka säsong i Damallsvenskan. I herrfotbollen nåddes den största framgången när IFK Hässleholm kvalade till Allsvenskan hösten 1993. 2016 spelade både Hässleholms IF och IFK Hässleholm i division 2.

Föreningar som har både en herr- och en damsektion är Tyringe IF, Vinslövs IF, Bjärnums GoIF, Sösdala IF, Vittsjö GIK, Hästveda IF, Vankiva IF, Röke IF, Nävlinge IF och Farstorps GoIF.

Föreningar som enbart har en herrsektion är Hässleholms IF, IFK Hässleholm, Finja IF, Ballingslövs GoIF, Hörja IF, Västra Torups IF, Hässleholms Freeflow, Jägersborgs IF och Mala IF. Sedan våren 2013 är Verums GoIF och Ignaberga IF vilande och deltar inte i seriespel.

Den enda renodlade damfotbollsföreningen är FC Hessleholm som spelar i division 3.

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Tyringe SoS är kommunens enda hockeylag och spelar säsongen 2016/2017 i division 1. 2010 lade Hässleholms HK Dragons ner sin verksamhet.

Handboll[redigera | redigera wikitext]

Vinslövs HK ligger högst upp i seriesystemet, då de spelar i division 1 med både sitt herr- och damlag. Övriga handbollsföreningar i kommunen är Bjärnums HK.

Innebandy[redigera | redigera wikitext]

Röke IBK kvalade våren 2004 till Elitserien, som då var högsta serien i innebandy. Den andra innebandyföreningen i kommunen är Emmaljunga GoIF. Såväl Röke som Emmaljunga har både herr- och damsektion.

Brottning[redigera | redigera wikitext]

I Hässleholms kommun finns flera brottarföreningar som genom åren haft stora framgångar. Dessa är BK Ore i Vinslöv, Ballinglövs BK, BK Trim i Bjärnum och Hästveda BK. Brottning på ungdomssidan finns även i form av BK Velo i Hässleholm, Sösdala BK samt Tyringe Atlet och BK.

Kända personer från Hässleholms kommun[redigera | redigera wikitext]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Polen Darłowo, Polen
Tyskland Eckernförde, Tyskland
Danmark Nykøbing, Danmark

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2018”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2018/. Läst 17 augusti 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Domsagohistorik för Hässleholms tingsrätt
  7. ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 11 mars 2017. 
  8. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 11 mars 2017. 
  9. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket2/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december-2015/. Läst 11 mars 2017. [död länk]
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ Radio, Sveriges. ”Sverigedemokraterna näst störst i Hässleholm - P4 Kristianstad”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5965793. Läst 5 mars 2017. 
  13. ^ Radio, Sveriges. ”Svag fyrklöver tar över makten i Hässleholm - P4 Kristianstad”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5986066. Läst 5 mars 2017. 
  14. ^ Bryngelson, Hans. ”Alliansens förslag vinnare”. Norra Skåne. http://www.nsk.se/2016/11/28/alliansens-forslag-vinnare/. Läst 6 mars 2017. 
  15. ^ Fritze, Gunilla. ”M och SD bakom maktskifte i Hässleholm”. Sveriges television. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/sverigedemokraterna-vill-leda-hassleholms-fullmaktige. Läst 6 mars 2017. 
  16. ^ ”Kommunfullmäktige”. Hässleholms kommun. http://www.hassleholm.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 11 mars 2017. 
  17. ^ ”Kommunstyrelsen”. Hässleholms kommun. http://www.hassleholm.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 11 mars 2017. 
  18. ^ ”Kommunalrådet i Hässleholm går - Det är dags för Centern att ta över”. Norra Skåne: s. 1. 18 september 1973. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen till Åke Brink”. Norra Skåne: s. 1, 21. 7 december 1973. 
  20. ^ Lundius, Axel (31 oktober 1979). ”Åke Brink död”. Norra Skåne: s. 8. 
  21. ^ Nilsson, Ewe (31 juli 2006). ”Kristianstadsbladet, "Alla ville hylla Bengt Andersson"” (på sv-SE). http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/alla-ville-hylla-bengt-andersson/. Läst 23 december 2016. 
  22. ^ Hässleholms kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 19 juni 2006: § 109 Avsägelse som ledamot i kommunstyrelsen Läst 29 februari 2016.
  23. ^ Hässleholms kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 27 november 2006: § 164 Val av kommunstyrelse Läst 29 februari 2016.
  24. ^ Hässleholms kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 26 januari 2009: § 5 Avsägelse som ordförande och ledamot i kommunstyrelsen Läst 29 februari 2016.
  25. ^ Jörgensen, Jörgen (29 januari 2013). ”Kristianstadsbladet” (på sv-SE). http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/urban-widmark-avgar-pa-sondag/. Läst 23 december 2016. 
  26. ^ ”Pär Palmgren nytt kommunalråd - P4 Kristianstad”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5455315. Läst 23 december 2016. 
  27. ^ ”Nytt styre i Hässleholm med Palmgren i spetsen - P4 Kristianstad”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=6641043. Läst 6 mars 2017. 
  28. ^ ””Jag vill få ett slut på det politiska dödläget””. http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/hassleholms-nya-kommunalrad-jag-vill-fa-ett-slut-pa-det-politiska-dodlaget/. Läst 17 oktober 2018. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]