Hässleholms kommun

Hässleholms kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganNära till allt, långt ifrån dyrt
Kommunens vapen.
Hässleholms kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Kristianstads län (–)
CentralortHässleholm
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd52 165 ()[2]
Areal1 307,43 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 269,54 kvadratkilometer[3]
- därav vatten37,89 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet41,09 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°10′00″N 13°46′00″Ö / 56.166666666667°N 13.766666666667°Ö / 56.166666666667; 13.766666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHässleholms domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0985[4]
Anställda4 775 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1293 (–)[6]
1183 (–)[7]
GeoNames2707396
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Hässleholms kommun är en kommun i Skåne län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brönnestad, Farstorp, Finja, Gumlösa, Häglinge, Hästveda, Hörja, Ignaberga, Matteröd, Norra Mellby, Norra Sandby, Norra Åkarp, Nävlinge, Röke, Stoby, Sörby, Vankiva, Verum, Vinslöv, Vittsjö och Västra Torup. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Hässleholms municipalsamhälle inrättades 22 januari 1887, vilken upplöstes när den 1901 ombildades till Hässleholms köping som 1914 ombildades till Hässleholms stad. Vinslövs municipalsamhälle inrättades 30 december 1898 till slutet av 1933, vilken upplöstes när den 1934 ombildades till Vinslövs köping. I området fanns även Hästveda municipalsamhälle från 11 mars 1887 till slutet av 1959, Sösdala municipalsamhälle från 17 februari 1893 till slutet av 1966, Bjärnums municipalsamhälle från 16 augusti 1918 till slutet av 1958 samt Tyringe municipalsamhälle från 2 november 1928 till slutet av 1970.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bjärnum (av de tidigare kommunerna Norra Åkarp och Vankiva) Hästveda (av Farstorp och Hästveda), Stoby (av Norra Sandby, Ignaberga och Stoby), Sösdala (av Brönnestad, Häglinge, Norra Mellby och Tjörnarp), Tyringe (av Finja, Hörja, Matteröd, Röke och Västra Torup, Vinslöv (av Gumlösa, Nävlinge, Sörby och Vinslöv) samt Vittsjö (av Verum, Vittsjö och Visseltofta) medan Hässleholms stad och Vinslövs köping förblev oförändrade.

Hässleholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hässleholms stad och Stoby landskommun. Samtidigt bildades Vinslövs centralkommun av Vinlövs köping samt ett antal kommer från motsvarande landskommuner: Bjärnum, Hästveda, Sösdala, Tyringe, Vinslöv och Vittsjö. Dessa införlivades 1974 i Hässleholms kommun dock utan Visseltofta församling i Vittsjö kommun som fördes till Osby kommun.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Hässleholms tingsrätts domsaga.[9]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är med sina 1 269 km2 Skånes största till ytan om man ser till endast landareal (inklusive vattendrag och/eller havsareal är Kristianstads kommun större).[10]

Kommunen gränsar till Perstorps kommun, Örkelljunga kommun, Markaryds kommun, Osby kommun, Östra Göinge kommun, Kristianstads kommun, Hörby kommun, Höörs kommun och Klippans kommun.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

I större delen av kommunen består berggrunden av gnejser, medan yngre kalksten från krita (146–65 miljoner år sedan) finns endast i den sydöstra delen. Nävlingeåsens och Matterödsåsens förkastningsbranter samt spricksystem kännetecknar urberget och illustreras väl av den vackra Rökeåns dalgång och Barsjön vid Vedema hall nordväst om centralorten.

I norra delen av kommunen är landskapet flackare och präglas av stora myrområden. I den södra delen finns rester av vulkaner, basaltkupoler, vars näringsrika mark ger upphov till en rik vegetation. Över högsta kustlinjens nivå täcks berggrunden av en näringsfattig morän.

Jordtäcket är generellt tunt och oftast under 10 meter djupt. Områden där isen legat kvar längre under isavsmältningen har idag många småsjöar och kärrmarker med varierande vegetation. Skogen täcker över 60 procent av kommunens yta, där barrskog dominerar i norr och ädellövskog, inklusive vackra hedbokskogar, i söder.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Hässleholms kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, (socknar)[12]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 17 tätorter i Hässleholms kommun.[13]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2015. Centralorten är i fet stil.

Tätort Befolkning
1 Hässleholm 19 309
2 Tyringe 4 712
3 Vinslöv 3 989
4 Bjärnum 2 755
5 Sösdala 1 808
6 Vittsjö 1 787
7 Hästveda 1 693
8 Sjörröd 1 169
9 Tormestorp 1 043
10 Stoby 729
11 Finja 616
12 Vankiva 374
13 Ballingslöv 328
14 Emmaljunga 268
15 Mala 230
16 Hörja 206
17 Röke 204

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Kommunvalet 2014 resulterade i att det moderatledda styret i Hässleholm förlorade sin majoritet. Sverigedemokraterna gick starkt framåt och blev näst största parti i kommunfullmäktige medan Moderaterna tappade nära hälften av sitt väljarstöd jämfört med 2010. Valutgången skapade ett osäkert politiskt läge i kommunen.[14] Det politiska styret togs över av Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Konstellationen saknade dock egen majoritet i fullmäktige.[15] I november 2016 ledde det till att oppositionen kunde besegra den styrande minoritetens budget och fullmäktige antog istället Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas budgetförslag.[16] Budgetnederlaget ledde till att de styrande partierna lämnade sina kommunalråds- och ordförandeposter.

I februari 2017 blev maktskiftet i Hässleholm uppmärksammat i nationell och utländsk media då Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas företrädare valde att rösta på Sverigedemokraternas kandidater till posterna som förste vice ordförande i kommunens styrelser och nämnder. Beslutet av de tre borgerliga partierna att aktivt och öppet stödja Sverigedemokraterna sågs av många som ett stort steg i en normalisering av partiet och beskrevs bland annat som en sensation och som en islossning för SD.[17]

Efter valet 2022 blev det återigen ett maktskifte där den tidigare Kärnalliansen bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna blev det minsta blocket. Moderaterna och Kristdemokraterna inledde breda samtal men kom efter en kort tid vidare med Sverigedemokraterna, som ökade markant i valet. [18] I början av oktober 2022 stod det klart att ett nytt majoritetsstyre bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna i valtekniskt samarbete med Folkets väl stod klart. Sverigedemokraternas Hanna Nilsson tog därmed över posten som kommunstyrelsens ordförande, följt av Moderaternas Lina Bengtsson som förste vice ordförande. Det nya blå-gula styret höll 32 mandat i kommunfullmäktige och var därför den största konstellationen. [19]

Våren 2023 mötte det nya styret stora utmaningar efter att Hanna Nilsson blev inspelade när hon gjort olämpliga uttalande om politiker och tjänstemän. Det hela började med att Nilsson anmälde kommuninvånaren för att ha försökt hota henne och en partikollega för att få kommunen att köpa vikingabyn som kommunen länge varit i konflikt med.[20]

Kommuninvånaren hävdade bland annat att Hanna Nilsson försökt anlita honom och ytterligare en person för att utöva påtryckningar mot en privatperson som överklagat ett kommunalt beslut, där kommunen skulle köpa äldreboendet Björksäter. [21]

Avslöjandet utlöste en parlamentarisk kris där samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna uttalade avgångskrav för att samarbetet skulle kunna fortsätta, något som inledningsvis Sverigedemokraterna inte var intresserade av. Efter misslyckade försök att nå en kompromiss sökte Moderaterna och Kristdemokraterna ett nytt brett styre med övriga partier, något som tidigt föll. [22]

Efter en kort tid av status quo uppdagades det att Socialdemokraterna och Moderaterna efter nya förhandlingar hittat varandra och valt att gå vidare i ett nytt minoritetsstyre stöttat av Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna. Detta medförde att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hamnar i opposition och tappar den delade makten i kommunen.[23] Något de båda partierna kritiserade som ett stort svek mot vad Hässleholms kommuninvånare hade röstat i valet. [24]

Beslut och val av ny kommunstyrelse togs den 15 maj 2023 där Lena Wallentheim valdes till kommunstyrelsens ordförande och Lina Bengtsson till förste vice ordförande.[25]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Erik Berg
Förste vice ordförande S Irene Nilsson
Andre vice ordförande SD Patrik Jönsson

Källa:[26]

Mandatfördelning 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDFOVCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701209926
209926
4787,8
41
197312222628
222268
6190,4
54
197622198210
2219810
6190,9
53
1979123167212
2316712
6189,5
5110
198225154215
2515415
6190,1
4615
1985224128213
2412813
6188,0
4813
19882243126212
24312612
6184,2
4615
19912024105614
204105614
6184,4
4714
19942263104412
263104412
6183,0
4120
19984202393812
420393812
6177,42
4219
20023212585710
321585710
6176,02
3724
200622024474513
204474513
6177,10
3922
201021849253414
184953414
6180,26
4021
201422041424348
204144348
6182,08
3625
2018215216453410
1516453410
6183,51
3328
2022414218333410
41418333410
6180,11
3427
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens består av tretton ledamöter och tretton ersättare som är utsedda av kommunfullmäktige. Under kommunstyrelsen finns det två utskott, kommunstyrelsens arbetsutskott och personalutskott.[27]

Presidium 2023–2026
Ordförande S Lena Wallentheim
Förste vice ordförande M Lina Bengtsson
Andre vice ordförande SD Hanna Nilsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Helle Andreasson (FP) 1 januari 1971 31 december 1973[28]
  Åke Brink (C) 1 januari 1974[29] 30 oktober 1979[30]
  Arvid Jönsson (C) 1 januari 1980 17 augusti 1988
  Karl-Erik Almquist (M) 18 augusti 1988 31 december 1988
  Lennart Jönsson (S) 1 januari 1989 31 december 1991
  Christina Ivarsson (M) 1 januari 1992 31 december 1994
  Bengt Andersson (S) 1 januari 1995 31 juli 2006[31]
  Tommy Nilsson (S) 1 augusti 2006[32] 31 december 2006
  Bo-Anders Thornberg (M) 1 januari 2007[33] 31 januari 2009[34]
  Urban Widmark (M) 1 februari 2009 3 februari 2013[35]
  Pär Palmgren (M) 25 februari 2013[36] 31 december 2014
  Lena Wallentheim (S) 1 januari 2015 28 februari 2017
  Pär Palmgren (M) 1 mars 2017[37] 12 februari 2018
  Lars Johnsson (M) 12 februari 2018[38] 17 oktober 2022
  Hanna Nilsson (SD) 17 oktober 2022[39] 15 Maj 2023[40]
  Lena Wallentheim (S) 15 Maj 2023[41]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd/styrelse Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande
  Arbetsmarknadsnämnden Meta Jarl (S) Axel Johnsson (M) Jens Lindholm (SD)
  Barn- och utbildningsnämnden Stefan Larsson (M) Joachim Fors (S) Hanna Sjöstrand (SD)
  Kultur- och fritidsnämnden Connie Asterman (S) Margreth Segerstein (M) Simon Berneblad (KD)
  Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Bo Persson (M) Johan Lindman (S) Paul Thurn (SD)
  Omsorgsnämnden Christer Welinder (S) Ann Persson (M) Susanne Lottsfeldt (SD)
  Socialnämnden Lena Nilsson (S) Jörgen K Nilsson (M) Sven Lundh (SD
  Tekniska nämnden Urban Widmark (M) Benny Petersson (S) Ulf Berggren (SD)

[42]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Polen Darłowo, Polen
Tyskland Eckernförde, Tyskland
Danmark Nykøbing, Danmark

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Offentliga verksamheter, tillverkningsindustrin och handeln utgör de viktigaste näringarna i kommunen. Offentlig sektor domineras av Region Skåne och kommunen själv, medan tillverkningsindustrin är framträdande inom möbel-, trä- och verkstadssektorn.

Bland de största företagen återfinns Ballingslöv AB som specialiserar sig på köks- och badrumsinredningar och Backer BHV AB som tillverkar elektriska rörelement. I centralorten finns Bergendahl Food AB, en detaljhandelsfirma, och Finja Prefab AB som producerar betong och byggkomponenter. Inom möbeltillverkning sticker Dux Industrier AB och Hilding Anders AB ut som betydande aktörer.[43]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är korsad av flera viktiga transportförbindelser. Södra stambanan passerar genom kommunen och i centralorten Hässleholm finns anslutningar till järnvägslinjer som leder mot Helsingborg, Kristianstad och Markaryd. Dessutom går riksvägarna 21, 23 och 24 genom kommunen och den är även korsad av länsvägarna 117 och 119.[43]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Demografi
Hässleholms kommun
Hässleholm Center.JPG
Hässleholms centrum (2007).
Civilstånd
Ogifta
Antal (Andel)25 205 st (48,78 %)
Gifta
Antal (Andel)18 606 st (36,01 %)
Skilda
Antal (Andel)5 192 st (10,05 %)
Änkor/Änklingar
Antal (Andel)2 664 st (5,16 %)
Könsfördelning
Män26 060 st (50,44 %)
Kvinnor25 607 st (49,56 %)
Åldersfördelning
0–14 år8 561 st (16,57 %)
15–24 år6 031 st (11,67 %)
25–54 år19 046 st (36,86 %)
55–64 år6 097 st (11,80 %)
65+ år11 932 st (23,09 %)
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [44]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hässleholms kommun 1970–2020[44]
ÅrFolkmängd
1970
  
46 602
1975
  
48 339
1980
  
48 854
1985
  
48 446
1990
  
49 106
1995
  
49 790
2000
  
48 580
2005
  
49 148
2010
  
50 107
2015
  
51 048
2020
  
52 010
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Hässleholms kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 9 086, eller 17,89 % av befolkningen (hela befolkningen: 51 048 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 819, eller 9,93 % av befolkningen (hela befolkningen: 48 536 den 31 december 2002).[45]

Bakgrund den 31 december 2015 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 7 212 14,13 % 3 611 3 601
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 1 874 3,67 % 930 944
Inrikes födda med en inrikes född förälder 2 766 5,42 % 1 436 1 330
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 39 196 76,78 % 19 700 19 496

Invånare efter de vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Denna tabell redovisar födelseland för Hässleholms kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[46]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kommunsymboler[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En sköld av guld med ett grönt andreaskors, åtföljt av fyra nötklasar av samma färg.

Vapnet fastställdes för Hässleholms stad den 25 september 1920 av Kungl. Maj:t (regeringen). Andreaskorset syftar på järnvägsknuten som växte upp efter 1860 och hasselnötsklasarna anknyter till ortnamnet. Man valde att 1974 låta registrera stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen.

Kommunfågel[redigera | redigera wikitext]

Knipan är Hässleholms kommunfågel.

Knipan är Hässleholms kommunfågel.

Sport[redigera | redigera wikitext]

I Hässleholms kommun finns idrottsföreningar inom en rad idrotter.

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Den största fotbollsframgången är Vittsjö GIK som 2014 gör sin tredje raka säsong i Damallsvenskan. I herrfotbollen nåddes den största framgången när IFK Hässleholm kvalade till Allsvenskan hösten 1993. 2016 spelade både Hässleholms IF och IFK Hässleholm i division 2.

Föreningar som har både en herr- och en damsektion är Tyringe IF, Vinslövs IF, Bjärnums GoIF, Sösdala IF, Vittsjö GIK, Hästveda IF, Vankiva IF, Röke IF, Nävlinge IF och Farstorps GoIF.

Föreningar som enbart har en herrsektion är Hässleholms IF, IFK Hässleholm, Finja IF, Ballingslövs GoIF, Hörja IF, Västra Torups IF, Hässleholms Freeflow, Jägersborgs IF och Mala IF. Sedan våren 2013 är Verums GoIF och Ignaberga IF vilande och deltar inte i seriespel.

Den enda renodlade damfotbollsföreningen är FC Hessleholm som spelar i division 3.

Ishockey[redigera | redigera wikitext]

Tyringe SoS är kommunens enda hockeylag och spelar säsongen 2016/2017 i division 1. 2010 lade Hässleholms HK Dragons ner sin verksamhet.

Handboll[redigera | redigera wikitext]

Vinslövs HK ligger högst upp i seriesystemet, då de spelar i division 1 med både sitt herr- och damlag. Övriga handbollsföreningar i kommunen är Bjärnums HK.

Innebandy[redigera | redigera wikitext]

Röke IBK kvalade våren 2004 till Elitserien, som då var högsta serien i innebandy. Den andra innebandyföreningen i kommunen är Emmaljunga GoIF. Såväl Röke som Emmaljunga har både herr- och damsektion.

Brottning[redigera | redigera wikitext]

I Hässleholms kommun finns flera brottarföreningar som genom åren haft stora framgångar. Dessa är BK Ore i Vinslöv, Ballinglövs BK, BK Trim i Bjärnum och Hästveda BK. Brottning på ungdomssidan finns även i form av BK Velo i Hässleholm, Sösdala BK samt Tyringe Atlet och BK.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 24 september 2013.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Domsagohistorik för Hässleholms tingsrätt
  10. ^ Statistiska Centralbyrån. 2012. Land- och vattenarealer den 1 januari 2012 - Kommuner, län och riket. https://www.scb.se/statistik/MI/MI0802/2012A01/MI0802_2012A01_SM_MI65SM1201.pdf Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Hässleholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4ssleholm. Läst 1 maj 2024. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  14. ^ ”Sverigedemokraterna näst störst i Hässleholm”. Sveriges Radio - P4 Kristianstad. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5965793. Läst 5 mars 2017. 
  15. ^ ”Svag fyrklöver tar över makten i Hässleholm”. Sveriges Radio - P4 Kristianstad. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5986066. Läst 5 mars 2017. 
  16. ^ Bryngelson, Hans. ”Alliansens förslag vinnare”. Norra Skåne. Arkiverad från originalet den 6 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170306134142/http://www.nsk.se/2016/11/28/alliansens-forslag-vinnare/. Läst 6 mars 2017. 
  17. ^ Fritze, Gunilla. ”M och SD bakom maktskifte i Hässleholm”. Sveriges television. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/sverigedemokraterna-vill-leda-hassleholms-fullmaktige. Läst 6 mars 2017. 
  18. ^ ”SD, M och KD förhandlar om att styra kommunen”. Frilagt Hässleholm. 22 september 2022. https://www.frilagt.se/2022/09/22/sd-m-och-kd-forhandlar-om-att-styra-kommunen/. Läst 30 maj 2023. 
  19. ^ ”SD-lett majoritetsstyre klart – vallöftena förhandlingsbara”. Frilagt Hässleholm. 5 oktober 2022. https://www.frilagt.se/2022/10/05/sd-lett-majoritetsstyre-klart-inga-valloften-sjalvklara/. Läst 30 maj 2023. 
  20. ^ ”Nilsson (SD): Ägaren försökte tvinga oss köpa vikingabyn”. Norra Skåne. 10 mars 2023. https://www.nsk.se/hassleholm/hanna-nilsson-sd-agaren-forsokte-tvinga-oss-kopa-vikingabyn/. Läst 2 juni 2023. 
  21. ^ ”Detta har hänt: Turerna kring vikingabyn och Hanna Nilsson (SD)”. Norra Skåne. 17 mars 2023. https://www.nsk.se/hassleholm/turbulenta-veckan-turerna-kring-hanna-nilsson-sd-och-vikingabyn-3b3cfc7b/. Läst 30 maj 2023. 
  22. ^ ”S samarbetar inte med FV – besked om möjlig koalition på onsdag”. Frilagt Hässleholm. 6 april 2023. https://www.frilagt.se/2023/04/06/s-samarbetar-inte-med-fv-besked-om-mojlig-koalition-pa-onsdag/. Läst 30 maj 2023. 
  23. ^ ”Diskussioner om nytt styre inledda – sakfrågor nästa steg”. Frilagt Hässleholm. 3 april 2023. https://www.frilagt.se/2023/04/03/diskussioner-om-nytt-styre-inledda-sakfragor-nasta-steg/. Läst 30 maj 2023. 
  24. ^ ”KD känner sig svikna av M – diskuterar tätare samarbete med SD”. Norra Skåne. 4 maj 2023. https://www.nsk.se/hassleholm/kd-skyller-m-for-svek-stor-besvikelse-har-samarbetat-i-30-ar-979912de/. Läst 2 juni 2023. 
  25. ^ ”Nytt styre på plats – SD:s kritik: ”Medias bild av det som hänt stämmer inte””. Norra Skåne. 22 maj 2023. https://www.nsk.se/hassleholm/nytt-styre-pa-plats-sd-s-kritik-en-overreaktion-622ddddc/. Läst 30 maj 2023. 
  26. ^ ”Kommunfullmäktige”. Hässleholms kommun. http://www.hassleholm.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige.html. Läst 11 mars 2017. 
  27. ^ ”Kommunstyrelsen”. Hässleholms kommun. http://www.hassleholm.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 11 mars 2017. 
  28. ^ ”Kommunalrådet i Hässleholm går - Det är dags för Centern att ta över”. Norra Skåne: s. 1. 18 september 1973. 
  29. ^ ”Kommunstyrelsen till Åke Brink”. Norra Skåne: s. 1, 21. 7 december 1973. 
  30. ^ Lundius, Axel (31 oktober 1979). ”Åke Brink död”. Norra Skåne: s. 8. 
  31. ^ Nilsson, Ewe (31 juli 2006). ”Kristianstadsbladet, "Alla ville hylla Bengt Andersson"”. http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/alla-ville-hylla-bengt-andersson/. Läst 23 december 2016. 
  32. ^ Hässleholms kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 19 juni 2006: § 109 Avsägelse som ledamot i kommunstyrelsen Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 29 februari 2016.
  33. ^ Hässleholms kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 27 november 2006: § 164 Val av kommunstyrelse Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 29 februari 2016.
  34. ^ Hässleholms kommun, kommunfullmäktige: Sammanträdesprotokoll 26 januari 2009: § 5 Avsägelse som ordförande och ledamot i kommunstyrelsen Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 29 februari 2016.
  35. ^ Jörgensen, Jörgen (29 januari 2013). ”Kristianstadsbladet”. http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/urban-widmark-avgar-pa-sondag/. Läst 23 december 2016. 
  36. ^ ”Pär Palmgren nytt kommunalråd - P4 Kristianstad”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5455315. Läst 23 december 2016. 
  37. ^ ”Nytt styre i Hässleholm med Palmgren i spetsen - P4 Kristianstad”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=6641043. Läst 6 mars 2017. 
  38. ^ ””Jag vill få ett slut på det politiska dödläget””. http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/hassleholms-nya-kommunalrad-jag-vill-fa-ett-slut-pa-det-politiska-dodlaget/. Läst 17 oktober 2018. 
  39. ^ ””Triss i damer – och en av Sveriges yngsta ordförande””. https://www.nsk.se/hassleholm/triss-i-damer-de-ska-styra-kommunen-e0088098/. Läst 17 oktober 2022. 
  40. ^ ”S och M bildar styre: "Vi har gjort upp ett avtal – sex partier ingår””. Norra Skåne. 10 maj 2023. https://www.nsk.se/hassleholm/nytt-styre-pa-plats-sd-s-kritik-en-overreaktion-622ddddc/. Läst 30 maj 2023. 
  41. ^ ”S och M bildar styre: "Vi har gjort upp ett avtal – sex partier ingår””. Norra Skåne. 10 maj 2023. https://www.nsk.se/hassleholm/folj-presskonferensen-om-styret-av-hassleholm-kommun-6df0bdfa/. Läst 30 maj 2023. 
  42. ^ https://www.hassleholm.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation
  43. ^ [a b] ”Hässleholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A4ssleholm. Läst 9 maj 2024. 
  44. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 11 mars 2017. 
  45. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 11 mars 2017. 
  46. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 11 mars 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]