Norra skånska infanteriregementet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För pansarregementet Norra skånska regementet, se Norra skånska regementet.
Norra skånska infanteriregementet
(I 6)
Kristianstad läns vapen.png
Kristianstad läns vapenbild
Officiellt namn Kungl. Norra skånska infanteriregementet
Datum 1811–1963
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Infanteriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Efterföljare Norra skånska regementet
Ingående delar Kristianstadsbrigaden (1949–1963)
Skånebrigaden (195?–1963
Del av 1. militärdistriktet (1833–1893)
1. arméfördelningen(1893–1901)
I. arméfördelningen (1902–1927)
Södra arméfördelningen (1928–1936)
I. arméfördelningen (1937–1943)
I. militärområdet (1943–1963)
Högkvarter Kristianstads garnison
Förläggningsort Kristianstad
Smeknamn "Norringarna"
Motto Ära, skyldighet, vilja
Färger Gult och purpurrött
         
Marsch "På marsch" (Rydberg)[1]
Årsdagar 13 september
Befälhavare
Befälhavare Georg Carl von Döbeln
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960 AM.090956 (guld).jpg
Förbandstecken m/1960 AM.090977-P 6 (2).jpg

Norra skånska infanteriregementet (I 6), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1811–1963. Förbandet var förlagda till Kristianstads garnison i Kristianstad.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Norra skånska infanteriregementet uppsattes den 10 december 1811, och till dess chef utnämndes 14 januari 1812 generalmajor Georg Carl von Döbeln. Regementet roterades i norra delen av Skåne med 522 nummer i Kristianstads och 462 i Malmöhus län, och roteringen genomfördes huvudsakligen genom anlitande av den extra roteringen (se Skåne). Genom 1892 års organisation fick regementet några nummer från Kronobergs regemente. Regementet erhöll sitt värnpliktiga manskap från Kristianstads län, med undantag av Östra och Västra Göinge härad, samt från norra delen av Malmöhus län.[6]

Regementet deltog i 1813 års fälttåg i Tyskland och 1814 års fälttåg i Norge. Från 1816 blev dock regementet indelt och styrkan reducerades till 1 000 man, samtidigt som roteringen utsträcktes till att omfatta delar av Malmöhus län.[7][8]

Genom försvarsbeslutet 1925 avvecklades ett större antal regementen, vilket medförde att förbandsbeteckning i den lägre serien blev lediga. Detta medförde bland annat att Norra skånska infanteriregementet tilldelades den 1 januari 1928 I 6 som ny förbandsbeteckning. En förbandsbeteckning som övertogs från Västgöta regemente.[4][5]

År 1942 organiserades regementet som cykelinfanteri. År 1963 omorganiserades Norra skånska infanteriregementet till pansarregemente med namnet Norra skånska regementet (P 6).[2]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera två fältregementen, Norra skånska infanteriregementet (I 6) och Kristianstads regemente (I 36). Genom försvarsbeslutet 1948 kom fältregementena att omorganiseras till infanteribrigader. Vid Norra skånska infanteriregementet kom endast ett fältregementet att omorganiseras till brigad. Kristianstads regemente (I 36) utgick.[9]

Kristianstadsbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Kristianstadsbrigaden (IB 26) bildades 1949 genom att fältregementet Norra skånska infanteriregementet (I 6) omorganiserades till brigad. Brigaden var till en början regementets enda brigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49. År 1963 omorganiserades brigaden tillsammans med regementet till pansarförband, brigaden behöll sitt namn med fick den nya beteckningen PB 26.

Skånebrigaden[redigera | redigera wikitext]

Skånebrigaden (IB 37) bildades 1949 genom att fältregementet Malmöhus regemente (I 37) omorganiserades till infanteribrigad. Brigaden tillhörde från början Södra skånska infanteriregementet (I 7), men kom att överföras under 1950-talet till Norra skånska infanteriregementet.[10] När det blev bestämt att Norra skånska infanteriregementet skulle omorganiseras till pansar, var IB 37 den brigad som var förslaget till omorganisering till pansarbrigad. Dock föll det på att dess mobiliseringsområde låg öster om Ringsjön och med det för långt ifrån regementet i Kristianstad. Brigaden avvecklades i samband med att regementet omorganiserades till pansarregemente.[11]

Kompanier[redigera | redigera wikitext]

  1. Livkompaniet
  2. Frosta kompani
  3. Västra Göinge kompani
  4. Gärds kompani
  5. Norra Åsbo kompani
  6. Rönnebergs kompani
  7. Luggude kompani
  8. Onsjö kompani

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

Under början av 1920-talet uppfördes ett nytt kasernetablissement i Kristianstad, etablissementet uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens andra serie av typetablissement för infanteriet. Regementet påbörjade sin inflyttning på kasernområdet i oktober 1920, och den 18 maj 1923 hölls en inflyttningsceremoni.[5] Efter att regementet omorganiserades till ett pansarförband, kom ett flertal nya byggnader att uppföras i anslutning till kasernområdet, totalt kom 130-tal byggnader att uppföras. I samband med att regementet avvecklades, såldes hela området 1993 till Byggnadsstyrelsen, och 1994 lämnades området helt.[12] Sedan 1995 huserar Högskolan Kristianstad inom det före detta kasernområdet.

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Regementet vapenövades på Kvidinge hed och Bonarps hed, men från 1831 på Ljungbyhed.[5] Efter att regementet flyttade till Kristianstad hade det sin övningsplats på Näsby övningsfält, vilket förvaltades av regementet sedan 1914. År 1950 kom övningsfältet att inlemmas med Wendes artilleriregementes exercisfält på Näsby och Norra Lingenäset. År 1966 köptes även Tvedegårdsområdet vilket inlemmades i övningsfältet. Vid anläggandet av övningsfältet bestod marken mestadels av sank jordbruksmark, vilket bland annat innebar att fältet fick dräneras samt att skog planterades på övningsfältet. Några kända exempel är en björkdunge som planterades 1927 vid Hjärte backe och pilallén som planterades 1928 vid Näsby gård. På övningsfältet fanns även tre skjutbanor. Fältet omfattade 625 hektar.[13] Näsby övningsfält lämnades i samband med att regementet avvecklades och att Wendes artilleriregemente omlokaliserades 1994.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

När regementet omorganiserades till pansarförband, följde regementets fana från 1866 med. Dock så kom den att ersättas den 11 september 1971, då kronprisen Carl Gustaf överlämnade en ny fana. Fanan troppades vid regementet den 23 juni 1994, och deponerades därefter vid Skånska dragonregementet, vilka från den 1 juli 1994 antog namnet Norra skånska dragonregementet, och förde vidare regementets traditioner.[2] Sedan den 1 juli 2000 är det Södra skånska regementet som för vidare regementets traditioner.[14]

Regementets högtidsdag var den 13 september, och gick under namnet "Döbelnsdagen", och högtidlighölls till minne av Slaget vid Jutas, vilket var ett slag i Finland 1808 mellan Sverige och Ryssland. De svenska styrkorna leddes av Georg Carl von Döbeln, som blev Norra skånska infanteriregementet första regementschef. Regementets valspråk "Ära, Skyldighet och vilja", var von Döbelns eget.[15]

Regementets har ett flertal minnesstenar resta. Inne på den gamla mötesplatsen i Ljungbyhed restes den 10 maj 1923 en sten till minnes av regementes tid i Ljungbyhed. År 1919 restes en minnessten på kyrkogården vid Riseberga kyrka, till minne av det interneringsläger på Ljungbyhed. Den 19 oktober 1920 restes en minnessten på Bonnarps hed för två förolyckade flygförare som var officerare vid regementet. Den 13 september 1947 restes en minnessten söder om kanslihuset till minne av den personal som verkade vid regementet under andra världskriget. Den 5 maj 1973 restes en minnessten, vilken avtäcktes den 18 maj 1973, till minne av kasernetablissementets 50-årsjubileum. Den 3 juli 1976 avtäcktes en minnessten vid Herrevads kloster, över de förband som verkat där. Vid kyrkplanen i Kristianstad har även minnesstenar rests till av regementet.[16]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1811–1963.[3]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Norra skånska infanteriregementet 1812-01-14 1963-03-31
Beteckningar
I 24 1816-10-01 1927-12-31
I 6 1928-01-01 1963-03-31
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Kristianstads garnison (F) 1920-11-20 1963-03-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 206
  2. ^ [a b c] Braunstein (2005), s. 163-166
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 289-290
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 9
  5. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 16
  6. ^ Norra skånska infanteriregementet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  7. ^ Carlquist (1937), s. 1203
  8. ^ ”Norra Skånska Infanteriregementet”. hhogman.se. http://www.hhogman.se/regementen_infanteriet-6.htm#xl_Norra_skanska_regementet_I6. Läst 2 december 2017. 
  9. ^ ”Armens Brigader efter 1948 års försvarsbeslut med kort historik”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/uploads/files/content/Armens-_brigader-_1948.pdf. Läst 1 januari 2017. 
  10. ^ ”Svenska arméns infanteri”. Bergrum.se. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825121645/http://www.bergrum.se/sverige/militart/armen/fredsorg/infanteriet/infanteriet.html. Läst 30 mars 2010. 
  11. ^ Larsson (1994), s. 73
  12. ^ Berg (2004), s. 187
  13. ^ Larsson (1994), s. 298-299
  14. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 2 september 2016. 
  15. ^ Larsson (1994), s. 214
  16. ^ Larsson (1994), s. 253-255

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Larsson, Göran, red (1994). Norra skånska regementet 1811-1994: ett bygderegementes historia. D. 2. Kristianstad: Norra skånska regementet. Libris 1882031. ISBN 91-630-2303-2 (inb.) 
  • Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1203 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Dahlberg, Eric (1936). Skåne och regementet: en bok om Skånes land och folk och om Kungl. Norra skånska infanteriregementet för dess soldater. Kristianstad: [Littorins bokh.]. Libris 8219091 
  • Kungl. Jämtlands fältjägarregementes historia. Östersund: Wisénska bokh. 1966. sid. 379. Libris 8198028 
  • Norra skånska regementet 1811-1994: ett bygderegementes historia. D. 1. Kristianstad: Norra skånska regementet. 1994. Libris 1882030. ISBN 91-630-2301-6 
  • Norra skånska regementet 1811-1994: ett bygderegementes historia. D. 2. Kristianstad: Norra skånska regementet. 1994. Libris 1882031. ISBN 91-630-2303-2 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]