Skånska husarregementet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skånska husarregementet
(K 5)
Skånska flygflottiljen vapen, pre 1994.svg
Officiellt namn Kungl Skånska husarregementet
Datum 1658–1927
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Kavalleriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Efterföljare Skånska kavalleriregementet
Del av Södra arméfördelningen (1942–1956)
Milo S (1946–1952)
Högkvarter Helsingborgs garnison
Förläggningsort Helsingborg
Färger Ljusblått     
Marsch "Skånska husarregementets marsch" (okänd).[1]
Segernamn Landskrona (1677)
Pultusk (1703)
Posen (1704)
Fraustadt (1706)
Befälhavare
Framstående befälhavare Georg Henrik Lybecker
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1906 AM.012817.jpg

Skånska husarregementet (K 5), var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1658–1927. Förbandet var förlagda till Helsingborgs garnison i Helsingborg.[2][3][4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Regementet härstammar från ett kavalleriregemente som 1658 sattes upp i den då nya svenska provinsen Skåne. Vid denna tid var inte regementets namn officiellt fastslaget och olika namn förekom under de första åren, till exempel: Leijonhufvuds regemente, Skånska ryttarna, Lybeckers ryttare, Skånska kavalleriet och Gyllenstiernas skånska ryttare. Därefter blev 1686 Norra skånska kavalleriregementet det officiella namnet, ett namn som även det delvis hade varit i bruk sedan några år tidigare.[2]

Trots att regementet ofta betecknades som "Skånska ryttare", fick inte skåningar rekryteras till regementet förrän 1698, på grund av att skåningarnas lojalitet mot svenska kronan ansågs osäker. Regementet kom också redan från 1658 att användas mot friskyttar och snapphanar på den skånska landsbygden. Fyra kompanier överfördes 1660 till Jämtland för att där ingå i Bohus-Jämtlands kavalleriskvadron, en föregångare till Norrlands dragonregemente. Efter fredssluten 1660 kom många av regementets ryttare att erhålla gårdsbruk på kronohemman i de norra delarna av Skåne, vilket också kom att leda till många slitningar med lokalbefolkningen.

Norra skånska kavalleriregementet blev indelt 1680 med rusthåll i norra och västra Skåne. Ryttarna blev nu böndernas sventjänare och underordnade, vilket kom att leda till att förhållandet mellan de svenska ryttarna och den skånska lokalbefolkningen efterhand förbättrades avsevärt.

I samband med Slaget vid Poltava 1709 kom regementet att upplösas, och föll i fångenskap genom Kapitulationen vid Perevolotjna. Samma år beordrade kung Karl XII att regementet åter skulle sättas upp.[3]

År 1801 namnändrades regementet till Skånska linjedragonregementet, ibland benämnt Skånska lätta dragonregementet. År 1807 namnändrades regementet igen till Skånska husarregementet, vilket namn det behöll till 31 december 1927.[2]

Enligt försvarsbeslutet 1925 skulle Sveriges kavalleriförband minskas från 50 till 12 skvadroner. Skånska förband drabbades särdeles hårt. Skvadronerna i Landskrona slogs samman med dem i Helsingborg, efter regementsövningarnas slut i november 1926 och detachementet i Uppsala drogs in och lades ned 1927.[2]

Den 1 januari 1928 slogs officiellt Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6) och Kronprinsens husarregemente (K 7) samman och bildade ett nytt regemente i Helsingborg. I praktiken avvecklades K 6 och K 7, medan K 5 reducerades kraftigt till att endast utgöra en stab och fyra skvadroner under namnet Skånska kavalleriregementet (K 2).[2]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Skvadroner[redigera | redigera wikitext]

Från 1680 var regementet delat i 8 kompanier om 125 man vardera. Kompanierna betecknades senare som skvadroner, men i praktiken förändrades ingenting. Varje kompani/skvadron var indelt i ett eget geografiskt område, som kunde bestå av en del av ett härad eller flera härader. Före 1710 benämndes kompanierna ibland med dess chefs namn, till exempel "Gyllenbielkes kompani", och den inbördes nummerordningen mellan kompanierna växlade, men bortsett från det var följande kompani/skvadronsindelning i bruk från 1680 till 1833:

  • 1. Livkompaniet/skvadronen
  • 2. Överstelöjtnantens kompani/skvadron
  • 3. Majorens kompani/skvadron
  • 4. Bjäre härads kompani/skvadron
  • 5. Billesholm kompani/skvadron
  • 6. Landskrona kompani/skvadron
  • 7. Månstorp kompani - senare kallat Arrie kompani/skvadron
  • 8. Sandby kompani/skvadron

År 1833 gjordes en ny indelning i 10 skvadroner om 100 man vardera. Denna kom att gälla till 1926, bortsett från att indelningsverket upphörde efter 1901 och de geografiska namnen lades bort 1905. Av de tio skvadronerna avvecklades sex åren 1926-1927.

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

Från 1680 indelt i norra och västra Skåne. Från 1690 mötes- och övningsplats på Ljungbyhed. År 1898 förlades Skånska husarregementet med regementsstab, stamskolor i de av Kronprinsens husarer lämnade kaserner på Bredgatan 22-24 i Helsingborg. År 1912 flyttade regementet in i ett nyuppfört kasernområde i Berga. Från 1908 var fyra skvadroner (vilka formade 1. bataljonen) av regementet förlagda till Helsingborg och fyra i Landskrona (vilka formade 2. bataljonen) och två skvadroner i Uppsala. År 1912 flyttades 5:e skvadron från Landskrona till Helsingborg. Kasern- och stallbyggnader i Berga kvarstår fortfarande nära Ängelholmsleden i Helsingborgs nordöstra del. De utgör numera företagshotellet Kavalleristen.[4] I närheten utkämpades slaget vid Helsingborg 1710.

Detachement[redigera | redigera wikitext]

  • K 5 H eller K 5 Helsingborg var regementets stomme och förlagd i Helsingborg. I detachementet ingick regementsstaben och första bataljonen.[4]
  • K 5 L eller K 5 Landskrona var 2. bataljonen vid regementet, vilken förlades till Landskrona den 1 augusti 1908. Detachementet övertog Adolf Fredriks kasern på Slottsgatan från Skånska trängregementet, som året innan hade omlokaliserats till Hässleholms garnison. Den 2 oktober 1926 hölls en avskedsceremoni och den 1 november 1926 avvecklades detachementet.[4]
  • K 5 U eller K 5 Uppsala var ett detachement som förlades till Uppsala den 21 september 1908, och bestod av regementets 9. skvadronen och 10. skvadronen. Detachementet hade sina stallar vid Upplands artilleriregemente (A 5), och sin förläggning vid Upplands regemente (I 8). Detachementet utgick ur krigsorganisationen den 31 december 1927, och övergick till en avvecklingsorganisation fram till och med den 31 mars 1928, då det helt upphörde.[4]

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Regementet övades från 1690 på Ljungbyhed i nordvästra Skåne.[4]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementet deltog i flertalet av Sveriges krig efter 1658. Av viktigare slag och drabbningar där man tagit del kan nämnas: Fehrbellin 1675, Landskrona 1677, Fraustadt 1706, Poltava 1709 och Leipzig 1813.[2]

Efter de skånska kavalleriregementenas nedläggning bevarades deras traditioner, av Skånska dragonregementet (P 2) i Hässleholm. När även det regementet avvecklades 2000, överfördes dess traditionsbevarande uppgifter till Södra skånska regementet (P 7) i Revingehed. Vissa praktiska delar av dessa uppgifter sköts av Skånska dragonregementets kamratförening.[2]

Det påstås ibland att två kompanier ur Norra skånska kavalleriregementet deltog i Armfeldts tåg till Trondheim 1718. Och att de under återtåget blev kvarlämnade i Uppsala, och därefter aldrig fått återvända hem till Skåne. Detta är enbart en skröna och en tidig urban legend. De två skvadronerna på Skånska husarregementets detachement i Uppsala, 9. skvadronen samt 10. skvadronen, kom inte dit förrän 1908.[4]

Den militärhistoriska föreningen Kunglig Skånska Kavallerisqvadronen[5], som består av fem separata ideella föreningar baserade på de tre skånska kavalleriregementena, arbetar för att bevara skånsk kavalleritradition från slutet av 1800-talet.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma mellan åren 1658–1927.[3]

  • 1658–1659: Erik Leijonhufvud
  • 1659–1679: G H Lybecker
  • 1679–1686: Gyllenstierna
  • 1686–1698: ?
  • 1698–1704: H I Ridderhielm
  • 1704–1709: Gustaf Horn af Marienborg
  • 1709–1719: H Gyllenbielke
  • 1719–1727: G D Hasenkampff
  • 1727–1753: J C von Düring
  • 1753–1762: R Barnekow
  • 1762–1762: F U Sparre
  • 1762–1765: G A Horn
  • 1765–1772: B G Frölich
  • 1772–1796: P J B von Platen
  • 1796–1809: B Cederström
  • 1809–1813: H H von Essen
  • 1813–1824: C Thott
  • 1824–1829: H R Horn
  • 1829–1841: D H Stierncrona
  • 1841–1848: P O Liedberg
  • 1848–1853: G A F W von Essen
  • 1853–1856: P Sjöcrona
  • 1856–1869: F W R Fock
  • 1869–1884: Gustaf Peyron
  • 1884–1898: C G Bergenstråhle
  • 1898–1907: E T Grönwall
  • 1907–1912: Axel Ribbing
  • 1912–1916: Philip von Platen
  • 1916–1924: Claes Cederström
  • 1924–1927: Otto Ramel

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

  • 1658–1659: Leijonhufvuds regemente (med flera varianter)
  • 1659–1679: Lybeckers skånska ryttare (med flera varianter)
  • 1679–1686: Gyllenstiernas regemente till häst (med flera varianter)
  • 1686–1801: Norra skånska kavalleriregementet (inofficiellt redan 1682)
  • 1801–1807: Skånska linjedragonregementet
  • 1807–1927: Skånska husarregementet - K 5
Namn
Kungl Skånska kavalleriregementet 1958-05-21 1676
Kungl Norra skånska kavalleriregementet 1676 1801-06-04
Kungl Skånska linjedragonregementet 1801-06-05 1807-05-31
Kungl Skånska husarregementet 1807-06-01 1927-12-31
Beteckningar
K 5 1813 1927-12-31
Förläggningsort, detachement och övningsfält
Ljungbyhed (Ö) 1690 1927
Tomarps kungsgård (F) 1804 1858
Herrevads kloster (F) 1858 1897-10-31
Helsingborgs garnison (F) 1897-11-01 1927-12-31
Landskrona garnison (D) 1908-08-01 1926-11-01
Uppsala garnison (D) 1908-09-21 1927-12-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 208
  2. ^ [a b c d e f g] Braunstein (2005), s. 137-138
  3. ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 303
  4. ^ [a b c d e f g] Holmberg (1993), s. 20-21
  5. ^ Kunglig Skånska Kavallerisqvadronen

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Schürer von Waldheim, Max (1928). Skånska kavalleriregementet 1658–1928. Stockholm 
  • von Warnstedt, Christopher. Officerare och högre stabsbetjänte vid Norra skånska kavalleriregementet åren 1658–1709 [Del I-VI]. Ingår i Släkt och Hävd 1993–1996 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]