Hälleflundra
| Hälleflundra
FAO-kod: HAL Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Plattfiskar Pleuronectiformes |
| Familj | Flundrefiskar Pleuronectidae |
| Släkte | Hippoglossus |
| Art | Hälleflundra H. hippoglossus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hippoglossus hippoglossus | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Synonymer | |
| Helgeflundra | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Hälleflundran (Hippoglossus hippoglossus) är en mycket stor plattfisk i familjen flundrefiskar (Pleuronectidae).[2]
Utseende
Hälleflundran är den största plattfisken i Atlanten och en av de största plattfiskarna i världen.[3] Idag uppnår den en längd upp till 3,5 meter och en vikt av 325 kilogram.[4] Tidigare, när fisketrycket var mindre, kunde den nå en längd av upp mot 4,7 meter.[5] Till färgen är de äldre på översidan mycket mörkt olivgröna eller nästan svarta och på undersidan är de vita.
Utbredning
Den förekommer i norra Atlantens tempererade vatten, från Labradorhalvön och Grönland till Island, Barents hav och så långt söderut som Biscayabukten.[3] Den förekommer längs Norges kuster och i Nordsjön, samt i Kattegatt och Öresund och även tillfälligtvis i södra Östersjön.
Ekologi
Hälleflundran förekommer främst i den bentiska zonen och är semipelagisk. Den uppehåller sig på djup mellan 50 och 1 800 meter,[4] men går även upp på grundare vatten för att söka föda. Flundran lever i närheten av sand-, grus- eller lerbotten. Födan består huvudsakligen av fiskar, men även av bläckfisk, hummer och andra kräftdjur samt blötdjur och andra ryggradslösa bottenlevande djur.[3] Det finns observationer av att även havsfåglar har tagits vid enstaka tillfällen.[5] Den är en av de största äkta benfiskarna (Teleostei) i världen.[6] De är kraftfulla simmare och förflyttar sig långa sträckor.[6] Deras storlek är inte åldersrelaterad utan relaterar till tillgång på föda, konkurrens och mängden hälleflundror.[3]
Leken sker vintertid på 300 till 900 meters djup, där honan, beroende på storleken, kan lägga upp till 3 miljoner ägg. Även ynglen lever pelagiskt.[4] Den kan bli upp till 50 år gammal.[3]
Hälleflundran och människan
Som mat
De torkade fenorna anses i Norge som en läckerhet och kallas rav, buken och de fetare styckena invid fenorna skärs i remsor och kallas räkling.
Namn
Hälleflundran kallades förr helgeflundra eller "helig flundra" på grund av att den tidigare var en omtyckt maträtt under fastan, då kött var förbjudet.
Sportfiske
Hälleflundran är en populär fisk för sportfiskare. Vanliga beten är jigg, torsk eller gråsej. Rekordet är 2,5 meter, 245 kilo; den drogs upp utanför Senja, Norge den 30 september 2011 av tysken Reinhard Wuhrmann tillsammans med Ulrich Alstetter.[7][8]
Status och hot
Hälleflundran kategoriseras som starkt hotad (EN).[1] Enligt Världsnaturfondens rekommendationer bör den inte konsumeras eftersom den är kraftigt överfiskad. Det finns odlad hälleflundra som utgör ett något bättre alternativ.[9] Långsam tillväxt och sen könsmognad gör att bestånden återhämtar sig långsamt och är mycket känsligt för överfiskning.[3]
Rekord
Bosse Carlsson (född 1950) från Bengtsfors i Dalsland, placerade sig 2009 i Guinness rekordbok genom att den 6 augusti, tillsammans med kamraten Hans-Olov Nilsson, fånga en hälleflundra på 211,5 kilo i Helnessund, utanför Bodø i Nordnorge. Ett då nytt världsrekord. Det tog dem två och en halv timma att få upp jättefisken som var 268 centimeter lång och 200 cm i omkrets.[10][11]
Den största hälleflundran som fångats i svenska vatten är på 111,3 kg och med en längd på 204 cm. Det exemplaret fångades på spö i Skagerrak 21 juli 2013.[12]
Referenser
Noter
- ^ [a b] BirdLife International 2009 Hippoglossus hippoglossus . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 20 juli 2012.
- ^ Dyntaxa (2004-01-20) Familj: Pleuronectidae - flundrefiskar, Dyntaxa TaxonId: 2002050, läst 2012-07-29
- ^ [a b c d e f] Ed. Ranier Froese and Daniel Pauly (5 juni 2009). ”Hippoglossus hippoglossus”. Fishbase. Arkiverad från originalet den 20 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090620015934/http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=1371. Läst 22 juni 2009.
- ^ [a b c] Lars Nielsen 2006. Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
- ^ [a b] Kai Curry-Lindahl 1985. Våra fiskar ISBN 91-1-844202-1
- ^ [a b] Bigelow, Henry B.; Schroeder, William C. (1953). ”Atlantic halibut”. FISHERY BULLETIN OF THE FISH AND WILDLIFE SERVICE 53 (74): sid. 249. http://www.gma.org/fogm/Hippoglossus_hippoglossus.htm. Läst 22 juni 2009.
- ^ [1]
- ^ [2]
- ^ WWF Fiskguide
- ^ ”Rekordfisken. SR - Radio Väst, 6 augusti 2009”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2014. https://archive.is/20140227210521/http://www.sr.se/cgi-bin/vast/nyheter/artikel.asp?artikel=3015544. Läst 15 oktober 2017.
- ^ Dalslänning fångade monsterfisk Bohusläningen, 7 augusti 2009
- ^ Lundgren, Markus (2013-07-29): "Svensk hälleflundra på 111,3kg spöfångad!". sportfiskarna.se. Läst 1 juni 2015.
Källor
- Helgeflundra i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hälleflundra.
