Havskatt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Havskatt
Status i världen: Kunskapsbrist[1][a]
Anarhichas lupus 060417w.jpg
FAO-kod: CAA
Systematik[2]
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljHavskattfiskar
Anarhichadidae
SläkteAnarhichas
ArtHavskatt
A. lupus
Vetenskapligt namn
§ Anarhichas lupus
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Wolf fish dis.png
Havskattens utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Havskatt (Anarhichas lupus), ibland kallad kattfisk, är en fisk med karakteristiskt utseende som finns i norra Atlanten och Nordsjön. Havskatten fångas som matfisk och kallas då ofta kotlettfisk. Den äter främst kräft- och blötdjur.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Havskatten beskrevs vetenskapligt 1758 i den 10 upplagan av Carl von Linnés Systema Naturae, med typlokal "norra engelska havet".[3] Han placerade arten i det egna släktet Anarhichas varför kattfisken idag är detta släktes typart.[4]

Havskatten tillhör en familjen med två släkten och tillsammans fem arter, där även blå havskatt och fläckig havskatt förekommer i norra Atlanten. Arternas släktskap skildras i följande kladogram:[5][6]

Anarhichadidae (havskattsfiskar)
 Anarhichas

blå havskatt



havskatt



fläckig havskatt



stillahavs-havskatt



 Anarrhichthys

Anarrhichthys ocellatus




Utseende[redigera | redigera wikitext]

Havskatten har avlång kropp och stort huvud. Kroppen är grå- till brunaktig med flera mörkar tvärband. Den långa ryggfenan sträcker sig över hela ryggen och är också bandad. Fisken kan bli upp till 130 centimeter lång, och väga upp till 22 kilogram.[7] Käkarna, som är försedda med kraftiga tuggmuskler, har en karakteristisk tandbeväpning med långa, spetsiga tänder längst fram, och knölformiga tänder längre bak på gombenen, plogbenet och underkäkens bakre del, som används för att krossa födan.[8]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Fisken lever huvudsakligen i norra Atlanten och Nordsjön från Nova Scotia, Grönland och Spetsbergen till Vita havet i öster och norra Frankrike i söder.[7] Havskattens utbredningsområde sträcker sig ungefär mellan 79° och 37° nordlig bredd och från 75° västlig till 56° östlig längd.[9] Havets vanliga temperatur i områden där havskatten lever ligger mellan -1 och 14 °C.[10]

I Skandinavien är den allmän vid norska kusten. Den är även allmän i Skagerack och Kattegatt samt går ned i Öresund och är mera sällsynt i sydvästra Östersjön. I undantagsfall kan den gå så långt österut i Östersjön som till Finska viken.[10]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Havskatter i ett saltvattensakvarium.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Havskatten är en ensamlevande, ofta stationär bottenfisk, som lever i den bentiska zonen och föredrar hårda, steniga eller klippiga bottnar på 20-500 meters[8] djup. Ofta föredrar de trånga skrymslen eller mindre grottor. De uppträder helst i kallt vatten i temperaturer på −1 till 11 °C. De kan leva nära fryspunkten eftersom de har ett specifikt antifrysprotein i blodet.[11]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Havskatten lever främst på musslor, snäckor, sjöborrar och kräftdjur. När de fångar musslor använder de sina långa framtänder för att slita loss födan från underlaget.[7] De äter inte andra fiskar, vilket var en vanlig missuppfattning förr i tiden. Ofta äter de ganska stora snäckor av släktet Buccinum, hjärtmusslor av släktena Polynices, Chrysodomus och Sipho, musslor i släktet Mactra, större eremitkrabbor och sjöstjärnor.[11] De är en viktig predator för andra bottenlevande djur då de håller efter populationer av exempelvis sjöstjärnor och strandkrabba.[11]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Havskatten leker under vintern. Deras fortplantningsystem skiljer sig från många andra fiskars. Istället för att honan lägger sina ägg i öppet hav där hanfiskarna kan befrukta dem för att sedan lämna honan och äggen, så har kattfisken inre befruktning. Honan kan lägga upp till 20 000 ägg med en diameter på 5 till 6 millimeter i klumpar på bottnen. Äggen vaktas av hanen i en till två månader tills de kläcks.[7] Hanen kan sedan stanna i upp till ytterligare två månader tills ynglen är självständiga. Ynglen är pelagiska i några månader, tills näringen i den stora gulesäcken tar slut.[8]

Havskatten och människan[redigera | redigera wikitext]

Kommersiell användning[redigera | redigera wikitext]

Havskatten är en populär matfisk.[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

På grund av industriellt fiske minskar beståndet i nästan alla delar av utbredningsområdet med undantag av Barents hav. Påfallande sällsynt har den blivit i nordvästra Atlanten och i Östersjön. Klimatförändringar kan medföra att sydliga populationer vandrar norrut. IUCN kan inte bedöma populationens utveckling över hela utbredningsområdet och listar det europeiska beståndet med kunskapsbrist (DD).[1]

Det svenska beståndet av havskatt togs 2010 upp på Artdatabankens rödlista som starkt hotad.[12]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Havskattens vetenskapliga namn är bildat av grekiska Anarrhichesis – "klättra" och Lupus, som betyder varg på latin. Det senare syftar på fiskens breda mun och kraftiga tänder, som ger den ett rovdjurlikt utseende.[13] Det svenska trivialnamnet "havskatt" är känt sedan 1730 ifrån handskriften Ro under oro av Harald Ullenius.[14] Namnet har kopplingar till "Kattegatt" som i sin tur är holländskan och ungefär betyder "katthålet".

Havskatt kallas ibland kattfisk på svenska, vilket leder till felöversättningar av engelskans catfish som avser fiskar som tillhör malarna (havskatt heter wolffish, "vargfisk", på engelska).

Som matfisk kallas den idag ofta kotlettfisk, när den säljs flådd och utan huvud.[7]

Dialektala namn[redigera | redigera wikitext]

Havskatten har en mängd dialektala och föråldrade namn. Bland annat badäng, vilket är ett noaord för havskatt, belagt 1925 i Bohuslän.[15] Andra namn är hakussa (hàkùsa) eller havskuse, från södra Bohuslän till Mollösund.[15] Detta namn uttalas Ibland hàv§ÿsa i Göteborgs skärgård vilket kan jämföras med havskyssa, belagt på Rörö eller bara kyssDonsö.[15] De två senare är också noaord, eftersom det ansågs bringa otur att säga havskattens riktiga namn.[15] Allmänt i Bohuslän kallas den bara havkatt (ofta uttalat hàkàt_)[15], eller ibland havkatta[15], hakatta (Gåsö)[16] eller håkatt (Norra Öresund)[16]. Även synonymen kattfisk förekommer, vilket är ett ungt översättningslån från engelskans "catfish".[15] Andra namn är kopplade till vargen som hafsulv (Öresund), hafsvarg (Bohuslän), hafvvarg (Västkusten), havulv (från Skåne till Västkusten), sjövarg, sjöulv eller vargfisk (sydvästra Sverige).[16] Och ytterligare en grupp trivialnamn är, precis som dess vetenskapliga familjenamn kopplat till dess habitat – det vill säga klippbottnar – som klippfisk, klipplax, klätterfisk och klättrare (Sydvästra Sverige).[16] Andra dialektala och föråldrade namn är havdjävul (Västra Skåne), jamare (Göteborg), katt (Västkusten), stackkusa (Bohuslän) och tigerkatt (Smögen).[16]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ endast Europa

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Collette, B., Fernandes, P. & Heessen, H. 2015 Anarhichas lupus . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 maj 2020.
  2. ^ ITIS Läst 20061116.
  3. ^ Eschmeyer, William N.; Fricke, Ron & van der Laan, Richard (eds.). "Species in the genus Anarhichas", Catalog of Fishes, California Academy of Sciences, läst 23 september 2022.
  4. ^ Eschmeyer, William N.; Fricke, Ron & van der Laan, Richard (eds.). "Species in the genus Anarhichadidae". Catalog of Fishes. California Academy of Sciences. Retrieved 25 July 2022.
  5. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/anarhichas/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ Dyntaxa Anarhichas
  7. ^ [a b c d e f] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 178. ISBN 91-518-4572-5 
  8. ^ [a b c] Muus, Bernt J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 211-212. ISBN 91-518-3505-3 
  9. ^ ”Anarhichas lupus: Wolf-fish” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=2501. Läst 7 maj 2009. 
  10. ^ [a b] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedt. sid. 456. ISBN 91-1-844202-1 
  11. ^ [a b c] Bigelow, Henry B. and William C. Schroeder. "Fishes of the Gulf of Maine." Fishery Bulletin of the Fish and Wildlife Service. Washington, 1953. vol.53; sid:503-506. http://gma.org/fogm/Anarhichas_lupus.htm
  12. ^ Ardatabanken om havskatt
  13. ^ ”Order Perciformes: Suborder Cottoidea: Infraorder Zoarcales: Families: Anarhichadidae, Neozoarcidae, Eulophias, Stichaeidae, Lumpenidae, Ophistocentridae, Pholidae, Ptilichthyidae, Zaproridae, Cryptacanthodidae, Cebidichthyidae, Scytalinidae and Bathymasteridae”. The ETYFish Project Fish Name Etymology Database. Christopher Scharpf and Kenneth J. Lazara. 4 July 2021. http://etyfish.org/perciformes15/. 
  14. ^ https://www.saob.se/artikel/?seek=havskatt&pz=1#U_H399_156082
  15. ^ [a b c d e f g] Ernby, Birgitta (1992). Bohuslänska fisknamn [Elektronisk resurs]. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning, 0348-7741 ; 17 ([Rev. utg.]). Göteborg: Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning, Univ. Libris 20823286. http://hdl.handle.net/2077/52361 
  16. ^ [a b c d e] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 juni 2003. https://archive.is/20030626212445/http://hem.passagen.se/kent.andersson/havskatt.htm. Läst 1 augusti 2006. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]