Holger Henning

Från Wikipedia
Holger Henning
Konteramiral Holger Henning.jpg
Henning som konteramiral.
Information
Född30 juli 1905
Härnösands församling i Västernorrlands län, Sverige
Död4 februari 1981 (75 år)
Oscars församling i Stockholms län, Sverige
BegravningsplatsGalärvarvskyrkogården, Stockholm
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenMarinen
Tjänstetid1927–1970
GradViceamiral

Carl Holger Holter Henning, född 30 juli 1905 i Härnösands församling i Västernorrlands län, död 4 februari 1981 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk militär.

Henning avlade studentexamen i Umeå 1924 och sjöofficersexamen 1927. Han blev fänrik i flottan 1927, löjtnant 1929 och kapten 1939. Han studerade vid Kungliga Sjökrigshögskolan 1933–1935 samt tjänstgjorde vid Marinstaben 1935–1936, 1938–1939 och 1942–1944. Han befordrades till kommendörkapten av andra graden 1944 och var lärare vid Kungliga Sjökrigshögskolan 1946–1947. År 1949 befordrades han till kommendörkapten av första graden och var chef för Operationsavdelningen vid Marinstaben 1949–1952. Han befordrades till kommendör 1953 och var sektionschef i Försvarsstaben 1953–1960. År 1960 befordrades han till konteramiral och var tillförordnad chef för Försvarets kommandoexpedition 1960–1961 samt 1961–1970 ordinarie chef för Försvarets kommandoexpedition (som från 1965 hette Försvarsdepartementets kommandoexpedition). Han inträdde som viceamiral i reserven 1970.

Åren 1943–1950 var han adjutant hos kronprins Gustaf (VI) Adolf och sedan denne blivit kung var han överadjutant 1953–1973. Han var sakkunnig i 1941 års försvarsutredning och i 1945 års försvarskommitté.

Henning invaldes 1943 som ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet (hedersledamot 1960)[2] och 1955 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Holger Henning var son till överstelöjtnant Carl Henning och Caroline, född Holter-Hedström. Han gifte sig 1931 med Dagmar Örnberg (1910–2000), dotter till generalmajor Arthur Örnberg och Carmen, född Hagander. De är begravda på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[3]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 158.
  • Kjellander, Rune: Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter (Probus Förlag 2007), s. 91, 236.
  • Vem är det. Svensk biografisk handbok 1977 (Norstedts Förlag, Stockholm 1976), s. 424.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
  2. ^ Kungl. Örlogsmannasällskapet i Sveriges statskalender 1972
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 23, digital avbildning.