Jamnakulturen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jamnakulturens antagna utbredning 3.200-2.300 f.Kr.
Jamnakulturen 2000 f.Kr. i Europa.

Jamnakulturen (ryska: Ямная культура, ukrainska: Ямна культура) från ryska/ukrainska яма, grop, är en kultur från sen kopparålder och tidig bronsålder, som hade sin utbredning i området mellan floderna Västra Bug i dagens Ukraina och Dnestr i dagens Rumänien på den Pontisk-kaspiska stäppen mellan 3.500 och 2.200 f.Kr. Den var övervägande nomadisk, men i närheten av floder och invid ett fåtal befästa städer förekom även åkerbruk.[1]

Typiska kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Jamnakulturen kännetecknas av ett speciellt gravskick, där de döda placerades i gropgravar, som täcktes av en gravhög, (kallad kurgan). Liket målades som regel med ockrafärg och låg med böjda knän. I flera gravar har man funnit gåvor i högarna. Gravarna kan även innehålla rester av offerdjur, såsom kor, grisar, får, getter eller hästar.

De äldsta kända exemplet i Östeuropa på en vagn eller kärra med hjul har hittats i gravhögen Storosjova mohyla i Dnipropetrovsk, Ukraina. Arkeologen A.I. Trenosjkin hänför den till Jamnakulturen.

Spridning och identifikation[redigera | redigera wikitext]

I den litauiska arkeologen Marija Gimbutas Kurganhypotes har Jamnakulturen identifierats med de sena pre-indoeuropeerna och hon menar att den, tillsammans med den föregående Sredny Stog-kulturen, är den mest sannolika kandidaten, som de indoeuropeiska språkens urhem, det vill säga området där de folkslag, som ursprungligen talade det urindoeuropeiska språket bodde, innan det spred sig ut över det nuvarande indoeuropeiska språkområdet. Sammanhanget bygger speciellt på jämförelser mellan arkeologiskt material och lingvistiska studier.[2] I väster gränsade kulturen till katakombkulturen och i öster till Poltavkakulturen och Srubnakulturen.

Jamnakulturens ursprung är osäkert, men man antar, att den har utvecklat sig ur Khvalynskkulturen vid Volga och Sredny Stog-kulturen vid Dnepr. Pavel Dolukhanov anser emellertid, att Jamnakulturens framväxt skulle vara resultatet av en social utveckling hos en rad olika lokala bronsålderskulturer, och därmed att utvecklingen är uttryck för en social stratifikation och etablerandet av nya nomadiska hövdingadömen. Detta ökade kontakten mellan de dittills mycket olikartade grupperna, vilket medförde att de blev allt mera homogena.[3]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Artefakter från Eremitagemuseets samlingar i Sankt Petersburg och gravplats i Volgograd oblast.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mallory, J. P., "Yamna Culture". I: Encyclopedia of Indo-European culture. London: Fitzroy Dearborn. 1997. Libris 6900695. ISBN 1-884964-98-2 
  2. ^ Anthony, David W (2007). The horse, the wheel, and language : how Bronze-Age riders from the Eurasian steppes shaped the modern world. Princeton, N.J: Princeton University Press. Libris 10695166. ISBN 0691058873 
  3. ^ Doluchanov, Pavel Markovič (1996). The early Slavs : Eastern Europe from the initial settlement to the Kievan Rus. London: Longman. sid. 94. Libris 5064629. ISBN 0-582-23627-4 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia