Issyk-Kul

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Issyk-Kul från satellit i september 1992.

Issyk-Kul (kirgiziska: Ысык-Көл, Ysyk-Köl) är den största insjön i Kirgizistan och den näst största bergssjön i världen. Sjön är 180 kilometer lång, 60 kilometer bred och har en yta på 6 236 km². Den ligger 1 602 meter över havsnivån i norra Tianshan; det största djupet är 702 meter.

Ysyk-Köl betyder "het sjö", och den fryser aldrig på vintern trots att lufttemperaturen då kan sjunka ända ned till -40 °C. Det beror på att vattnet är något salthaltigt. Sjön är avloppslös och vattennivån varierar något över tiden.

Under medeltiden var Ysyk-Köl en handelspost, på resan mellan Europa och Asien.[1] Man har funnit rester efter en gammal, översvämmad stad i Issyk-Kul i samband med arkeologiska utgrävningar.[2] Ett av världens första kända offer för pesten, känd som Digerdöden, Kutluk, dog på platsen under tidiga 1300-talet.[3]

Noter[redigera | redigera wikitext]