Januariavtalet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från JA-avtalet)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Januariavtalet
Bildad11 januari 2019
Nedlagd9 juli 2021
Typpolitisk uppgörelse
PlatsSverige
MedlemmarSocialdemokraterna
Centerpartiet
Liberalerna
Miljöpartiet
NyckelpersonerStefan Löfven (2019–2021)
Annie Lööf (2019–2021)
Jan Björklund (2019)
Isabella Lövin (2019–2021)
Gustav Fridolin (2019)
Per Bolund (2019–2021)
Nyamko Sabuni (2019–2021)
Märta Stenevi (2021)

Januariavtalet[1] ("JA"), även kallad fyrpartiuppgörelsen[2], januariöverenskommelsen[3][4] ("JÖK") eller 73-punktsuppgörelsen[5] var en skriftlig överenskommelse mellan riksdagspartierna Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna (även kallade Januaripartierna i sammantagen form)[6] för att kunna utse regeringen Löfven II med socialdemokraten Stefan Löfven som statsminister och regeringsbildare efter riksdagsvalet 2018.[7] Avtalet rubricerades Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna och publicerades den 11 januari 2019.[8][9] Stefan Löfven röstades fram till statsminister och regeringsbildare 18 januari 2019, mer än 18 veckor efter riksdagsvalet, och kunde därmed bilda Regeringen Löfven II.[10] Regeringen Löfven II och därmed även Januariavtalet avslutades den 9 juli 2021[11].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Riksdagsvalet hade genomförts i september 2018 och överenskommelsen gjordes i januari året efter. De fyra partierna bakom överenskommelsen hade inte tillräcklig majoritet för att vinna en omröstning, men den kunde uppnås genom att Stefan Löfven förde samtal med Vänsterpartiet. Röstningen genomfördes 18 januari 2019 vilket innebar att det varit en lång regeringsbildningsprocess för svenska förhållanden.

Överenskommelsen blev klar efter flera veckors förhandling, först mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet den 11 januari 2019 och sedan Liberalerna den 13 januari. Den innebar att regeringen Löfven (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) kunde bilda regering en andra mandatperiod, men där Centerpartiet och Liberalerna får betydande inflytande över regeringens politik och budget.[12] Avtalet möjliggjorde att Stefan Löfven valdes av Sveriges Riksdag till statsminister den 18 januari 2019, och regeringen Löfven II tillträdde den 21 januari.[13] En avgörande anledning till att avtalet kom till stånd var att man ville minimera Sverigedemokraternas inflytande.[10]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Historiskt har det förekommit att socialdemokraterna regerat i Sverige med stöd av Centerpartiet (dåvarande Bondeförbundet) och även Liberalerna (Folkpartiet, Liberala samlingspartiet). Socialdemokraterna ingick budgetsamarbete med Liberalerna (Liberala samlingspartiet) när de bildade koalitionsregeringen Edén tillsammans åren 1917 till 1920. Vid ”Krisuppgörelsen” eller "Kohandeln" 1933 till 1936 gav Bondeförbundet sitt stöd till en socialdemokratisk regering. 1951 till 1957 ingick Bondeförbundet i koalitionsregeringen regeringen Erlander II. Socialdemokraterna budgetsamarbetade även med Centerpartiet 1995–1998 efter 90-talskrisen.[14]

Under den föregående mandatperioden (2014 till 2018) var det rödgröna blocket något större än Alliansen och Sverigedemokraterna blev vågmästarparti mellan de traditionella blocken, och en S- och MP-regering släpptes fram för att undvika att Sverigedemokraternas skulle få inflytande över politiken. Då gällde emellertid decemberöverenskommelsen (DÖ), och Allianspartierna ville inte förhandla om budgeten med regeringen utan ville utgöra en samlad opposition, vilket medförde att Vänsterpartiet fick igenom mer av sin politik. Decemberöverenskommelsen upphävdes efter att Kristdemokraterna beslutade att lämna den i oktober 2015.[15]

Det borgerliga samarbetet i alliansen försvagades i flera steg efter valet 2014. I oktober 2015 drog sig Kristdemokraterna ur Decemberöverenskommelsen på egen hand, vilket dock sedan följdes av övriga Allianspartier. I januari 2016 förklarade Anna Kinberg Batra att Moderaterna ville bryta isoleringen av Sverigedemokraterna, vilket stred mot Centerpartiets och Liberalernas inställning. Liberalerna och Centerpartiet menar att Allianssamarbetet i praktiken skadats allvarligt, när Ulf Kristersson i december 2018 förde fram förslaget att bilda regering tillsammans med Kristdemokraterna, mot de båda andra partiernas vilja. Moderaterna och Kristdemokraterna menar å sin sida att Alliansen upphörde på nationell nivå i och med att januariavtalet ingicks. [16] Andra påstår att Alliansen inte behöver ha upphört för gott.[17]

Överenskommelsens innehåll[redigera | redigera wikitext]

Överenskommelsen består av 73 punkter och begränsar samarbetet till elva områden:[9]

Begränsning av Vänsterpartiets inflytande[redigera | redigera wikitext]

En regeringsbildning baserad på januariöverenskommelsen krävde att Vänsterpartiet inte röstade nej i riksdagen. Enligt överenskommelsen skulle den emellertid innebära att Vänsterpartiet inte skulle ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden,[9] i media kallat dörrmatteklausulen eller förnedringsklausulen. De fyra partierna hade inte kontrollerat hur Vänsterpartiet skulle ställa sig till januariavtalet innan det presenterades.

Tre dagar efter att januariavtalet offentliggjordes, den 14 januari 2019, meddelade Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt att hans parti i dagsläget inte kunde släppa fram Löfven som statsminister, dels på grund av ovan nämnda klausul, dels på grund av det man kallade "den allmänna högervridningen" i överenskommelsen. Vänsterpartiet ville också ha garantier att regeringen skulle hålla de överenskommelser och reformer man gjort tillsammans under föregående mandatperiod, som delvis upphävdes i den statsbudget som Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom månaden innan.[18][19]

Efter ett möte med Stefan Löfven meddelade Jonas Sjöstedt den 16 januari att partiet skulle komma att släppa fram Regeringen Löfven en ny mandatperiod. Löfven hade enligt Sjöstedt lovat att Vänsterpartiet skulle få parlamentariskt inflytande på områden utanför januariöverenskommelsen, och att han skulle försvara reformer som Vänsterpartiet drev igenom i förra mandatperioden som stödparti till Regeringen Löfven. Ingen skriftlig överenskommelse redovisades mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och fyrpartiöverenskommelsen behövde inte omarbetas innan omröstningen, men Vänsterpartiet har deklarerat att de tänker yrka på misstroende om punkterna 20 och 44 i fyrpartiöverenskommelsen genomdrivs. Punkt 20 handlar om en reformerad arbetsrätt, med utökade undantag från turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS. Punkt 44 handlar om att reformera hyresmodellen och införa fri hyressättning vid nybyggnation.[20][21]

Några dagar innan Utredningen om en moderniserad arbetsrätt presenterades hotade Vänsterpartiet med en misstroendeförklaring. När den presenterades inleddes förhandlingar mellan regeringen och fackförbunden. Frågan har förhalats eftersom LO inte ställde sig bakom utökade undantag mot turordningsreglerna medan tjänstemannaförbunden nådde en uppgörelse.[22][23]

När förslagen från Utredningen om fri hyressättning vid nyproduktion presenterades meddelade Vänsterpariets Nooshi Dadgostar att hennes parti var berett att fälla regeringen i en misstroendevotering.[23]

Januariavtalet rivs upp[redigera | redigera wikitext]

Vänsterpartiets besked att de var beredda att fälla regeringen inledde regeringskrisen 2021. De hade inte tillräckligt med mandat för att själva lämna in misstroendeförklaringen, men Sverigedemokraterna reagerade på beskedet lämnade in ett yrkande med muntligt stöd även från Moderaterna och Kristdemokraterna. Regeringskrisen ledde till att Löfven förlorade misstroendeförklaringen och att avtalet revs upp.[24]

Utredningar med anledning av Januariavtalet[redigera | redigera wikitext]

För faktiskt genomförande av avtalet, se regeringens politik.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wicklén, Johan; Larsson, Thomas (16 januari 2019). ”Stefan Löfven: ”Jag är redo att låta mig nomineras till statsminister””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-jag-ar-redo-att-lata-mig-nomineras-till-statsminister. Läst 20 januari 2019. 
  2. ^ Lagerström, Kristina (20 januari 2019). ”Fyrpartiuppgörelsen: Stopp för vapenexport till Jemenkriget”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fyrpartiuppgorelsen-stopp-for-vapenexport-till-jemenkriget. Läst 20 januari 2019. 
  3. ^ Anette Holmqvist, Pär Karlsson. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190120213404/https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/VRne4p/stefan-lofven-redo-att-lata-mig-nomineras-som-statsminister. Läst 20 januari 2019. , Aftonbladet, 16 januari 2019.
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190120214700/https://omni.se/lakare-positiva-till-forslag-i-januarioverenskommelsen/a/yvo0OA. Läst 20 januari 2019. , Omni, 19 januari 2019.
  5. ^ SVT-nyheter, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-inga-storre-overraskningar-i-regeringsforklaringen (publicerad 21 jan 2019, läst 3 feb 2019)
  6. ^ SVT-nyheter 18 maj 2020. Januaripartierna: Ytterligare sex miljarder till välfärden
  7. ^ Riksdagens protokoll 2018/19:39
  8. ^ ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse”. 11 januari 2019. https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/aktuellt/utkast-till-sakpolitisk-overenskommelse.pdf. 
  9. ^ [a b c] ”Sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna”. www.socialdemokraterna.se. https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2019-01-11-sakpolitisk-overenskommelse-mellan-socialdemokraterna-centerpartiet-liberalerna-och-miljopartiet-de-grona. Läst 17 juni 2021. 
  10. ^ [a b] ”Stefan Löfven godkänd som statsminister efter valet 2018”. DN.SE. 18 januari 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/i-dag-vantas-stefan-lofven-s-bli-statsminister/. Läst 29 januari 2019. 
  11. ^ Sveriges regering”. Wikipedia. 2021-07-10. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_regering&oldid=49430852. Läst 16 augusti 2021. 
  12. ^ Dagens Nyheter, 11 januari 2019
  13. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 januari 2019). ”Sveriges nya regering”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/sveriges-nya-regering/. Läst 21 januari 2019. 
  14. ^ ”Här föddes den delade politiken”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2015-02-01/har-foddes-den-delade-politiken. Läst 1 februari 2019. 
  15. ^ Oskar Forsberg (9 oktober 2015). ”Kinberg Batra: 'Överenskommelsen är upphävd'”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21557386.ab. 
  16. ^ Bjereld, Ulf (18 januari 2019). ”Ulf Bjereld: När dog Alliansen?”. Ulf Bjereld. https://ulfbjereld.blogspot.com/2019/01/nar-dog-alliansen.html. 
  17. ^ Thomsen, Dante (16 januari 2019). ”Statsvetaren om Alliansens ”död””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/statsvetaren-om-alliansens-dod. 
  18. ^ Anette Holmqvist, Olof Svensson, Pär Karlsson (14 januari 2019). ””Inte rimligt att Löfven röstas fram som statsminister på onsdag””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/e1pkyM/inte-rimligt-att-lofven-rostas-fram-som-statsminister-pa-onsdag. Läst 14 januari 2019. 
  19. ^ Hanna Jakobson (14 januari 2019). ”Sjöstedts nya krav för att släppa fram Löfven”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/sjostedts-nya-krav-for-att-slappa-fram-lofven/. Läst 14 januari 2019. 
  20. ^ Maria Carlsson (16 januari 2019). ”Vänsterpartiet röstar gult med misstroendelöfte”. Vänsterpartiet.se. https://www.vansterpartiet.se/vansterpartiet-rostar-gult-med-misstroendelofte/. Läst 16 januari 2019. 
  21. ^ V i krismöte under natten”. Dagens Nyheter. 15 januari 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/regeringsfragan-kan-avgoras-i-natt-v-i-krismote/. Läst 16 januari 2019. 
  22. ^ ”Dadgostars uppdrag: patrullera bostadspolitiken”. Vi. 4 november 2020. https://vi.se/artikel/sbKvRZ1E-a0j2LRwp-98d44. Läst 20 juni 2021. 
  23. ^ [a b] Radio, Sveriges. ”Ramberg: V hoppas på revansch för misslyckat LAS-hot - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/ramberg-v-hoppas-pa-revansch-for-misslyckat-las-hot. Läst 20 juni 2021. 
  24. ^ ”Omsröstningen klar – regeringen faller”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/PRKV45. Läst 21 juni 2021. 
  25. ^ nyproduktion., Sverige Utredningen om fri hyressättning vid. Fri hyressättning vid nyproduktion. ISBN 978-91-525-0134-4. OCLC 1256714952. http://worldcat.org/oclc/1256714952. Läst 17 juni 2021 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]