Annie Lööf

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Annie Lööf

Annie Lööf vid en presskonferens under Almedalsveckan 2018.

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
23 september 2011
Företrädare Maud Olofsson

Ämbetsperiod
29 september 20113 oktober 2014
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Fredrik Reinfeldt
Företrädare Maud Olofsson
Efterträdare Mikael Damberg

Mandatperiod
2006–2010
2010–2014
2014–
Valkrets Jönköpings län

Född 16 juli 1983 (35 år)
Sverige Värnamo, Jönköpings län
Politiskt parti Centerpartiet
Make Carl-Johan Lööf (2011–)[1]
Barn 1[2]
Alma mater Lunds universitet (LL.M.)
Webbplats centerpartiet.se

Annie Marie Therése Lööf, född Johansson den 16 juli 1983 i Värnamo församling i Jönköpings län,[3] är en svensk politiker och jurist. Hon är Centerpartiets partiledare sedan 2011 och riksdagsledamot från Jönköpings län sedan riksdagsvalet 2006.[4] Hon var Sveriges näringsminister åren 2011–2014 i regeringen Reinfeldt.[5]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Annie Lööf är född och uppvuxen i byn Maramö, strax norr om Värnamos tätort, och bor i Nacka utanför Stockholm. Hon är dotter till centerpartisten och Värnamos kommunstyrelseordförande Hans-Göran Johansson. Hennes mor, Rose-Marie Johansson (född Jönsson), arbetade som bankrådgivare på Föreningssparbanken i Värnamo.[6][7] Hon är sedan 2011 gift med Carl-Johan Lööf, tidigare Carlsson. Makarna antog vid vigseln familjenamnet Lööf.

Under sin ungdom var Lööf intresserad av fotboll och politik. Hon spelade fotboll och var som junior fotbollsmålvakt i IFK Värnamos damfotbollslag.[6] Under sitt sista år på gymnasiet, där hon läste det samhällsvetenskapliga programmet vid Finnvedens gymnasium, började Lööf engagera sig politiskt och blev hösten 2001 medlem i Centerpartiet. Hon lämnade gymnasiet 2002 med högsta betyg i samtliga ämnen.[8]

Efter studenten anställdes hon som valombudsman för Centerpartiets ungdomsförbund (CUF) i Jönköpings län under riksdagsvalet 2002. Samma år tilldelades hon Dag Hammarskjöldsstipendiet för sitt engagemang för internationella miljö- och fredsfrågor.[9] Sommaren 2003 tillbringade hon i London och sommarjobbade som barista på Coffee Republic.[7]

I september 2003 flyttade Lööf till Lund för att studera juristprogrammet vid Lunds universitet.[10] Under somrarna 2005 och 2006 arbetade hon extra på Föreningssparbanken Juristbyrå i hemstaden Värnamo. Under detta sommarjobb var hon assistent inom familjerätt och bolagsrätt.[7][11] Hon tog ett studieuppehåll 2006 då hon valdes in i riksdagen i samband med riksdagsvalet 2006, men fortsatte senare studierna parallellt med riksdagsarbetet och avlade jur. kand.-examen i augusti 2011.[12][13][10] Inom juristprogrammet läste hon sina valbara specialiseringskurser i kriminologi och statsvetenskapgrundnivå samt straffprocess och straffrättavancerad nivå. De två sistnämnda kurserna läste hon vid Stockholms universitet.[12] Hon skrev sitt examensarbete inom det straffrättsliga området och fick högsta betyg (AB) på detta.[12][14]

2008 tilldelades Lööf stipendiet Young European Leadership Program från USA:s ambassad i Stockholm.[källa behövs]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Tidig politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Annie Lööf och Centerpartiets dåvarande partiledare Maud Olofsson under en presskonferens i mars 2010.

Annie Lööf var aktiv inom kommunpolitiken i Värnamo kommun mellan 2002 och 2010. Hon var ersättare i kommunfullmäktige 2002–2004, ledamot i Medborgarnämnden 2002–2004 samt ordinarie kommunfullmäktig 2006–2007. Lööf valdes även in i kommunfullmäktige i Värnamo 2010, men lämnade uppdraget på grund av många nationella åtaganden.[7]

I riksdagsvalet 2006 blev Lööf genom personvalet inkryssad i riksdagen för Centerpartiet. Hon var under mandatperioden 2006–2010 Sveriges yngsta riksdagsledamot.[15] Åren 2006–2008 var Lööf suppleant till Nordiska rådets svenska delegation. Åren 2006–2010 satt hon i Konstitutionsutskottet som ordinarie ledamot, därefter i Finansutskottet åren 2010–2011. Hon har även varit suppleant i Justitieutskottet (2006–2011) och i Arbetsmarknadsutskottet (2009–2010).[7] Efter riksdagsvalet 2010 var Lööf ordförande i den nationella eftervalsanalysgrupp som Centerpartiet tillsatte. Analysgruppen presenterade sin rapport i januari 2011. Samma år blev hon ekonomisk talesperson för partiet.[16] Under sitt arbete i riksdagen har hon suttit i ett flertal statliga utredningar, bland annat i E-offentlighetskommittén, i utredningen om polisens behov av signalspaning och i Signalspaningskommittén, som utvärderade Försvarets radioanstalts verksamhet.[7]

I januari 2007 startade Lööf, tillsammans med kollegan Fredrick Federley, nätverket Liberala gruppen för liberalt sinnade människor innanför och utanför riksdagen. Hon var fram till i maj samma år 1:a vice förbundsordförande i ungdomsförbundet CUF. Hon har också under flera år suttit i styrelsen för Nordiska Centerungdomens Förbund, som tidvis har varit Nordens näst största partipolitiska ungdomsorganisation. Vid sidan om sina riksdagsuppdrag var Lööf även under fyra år[när?] ledamot av Ungdomsstyrelsens insynsråd och under två år styrelseledamot för Coompanion. Hon var även styrelseledamot i Högskolan i Jönköping.[17]

Integritetspolitisk talesperson och FRA-debatten 2008[redigera | redigera wikitext]

Lööf utsågs till integritetspolitisk talesperson.[när?] Lööf var en av huvudaktörerna i den uppmärksammade frågan om FRA-lagen. Som integritetspolitisk talesperson var hon öppet kritisk till den nya lagstiftningen och krävde förbättringar redan under våren 2007 då riksdagen behandlade frågan. Inför riksdagsbeslutet om signalspaning i juni 2007, vars beslut bordlades ett år av minoriteten,[18] uppmärksammades att Lööf och Fredrick Federley var kritiska till förslaget och att de krävde förbättringar för den enskildes integritet.[19]

Samma fråga togs upp igen 2008 och Lööf uppmärksammades än en gång. När debatten om förslaget närmade sig stod det klart att regeringspartiernas riksdagsledamöter inte var eniga i frågan. Medialt fokus riktades mot de ledamöter, främst partikollegan Federley och Lööf, som båda uttryckt tveksamhet inför förslaget. Media rapporterade om påtryckningar via e-post, brev och webbdagböcker att rösta nej till förslaget,[20] samt om intensiva möten med partikamrater.[21] I sitt anförande yrkade hon, liksom Federley, på återremiss till Försvarsutskottet, annars avslag på det liggande förslaget. Förslaget återremitterades och efter vissa förändringar samt löften om mer genomgripande förändringar under hösten röstades det med stöd av Lööf och Federley igenom nästkommande dag. Det väckte starka reaktioner hos förslagets mycket kritiska motståndare men Lööf avfärdade kritiken med att den kom från dem "som inte ville ha signalspaning överhuvudtaget".[22] Frida Johansson Metso menade att det lät underligt att Lööf och Federley våndats inför beslutet när de ändrade sig för så små justeringar.[23]

Partiledare 2011–[redigera | redigera wikitext]

Annie Lööf utses till ny partiledare i september 2011.

Annie Lööf valdes med acklamation till ny partiledare för Centerpartiet som efterträdare till Maud Olofsson vid partistämman i Åre den 23 september 2011.[24] Hon blev därmed partiets yngsta ordförande någonsin. Hon efterträdde även den föregående partiledaren som näringsminister i regeringen Reinfeldt.[25]

Representationsnotorna 2012[redigera | redigera wikitext]

Den 30 juli 2012 rapporterade Dagens Nyheter[26] att myndigheten Tillväxtverket sedan 2010 konsekvent brutit mot sina egna regler för intern representation och lagt över 16 miljoner kronor på fester, hotellbesök och konferenser.[27][28] Den 6 augusti 2012 beslutade Lööf att sparka Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet. Kort därefter begärde Aftonbladet ut handlingar från Näringsdepartementet rörande representation.[29] Av handlingarna framkom att Lööf, i strid mot regeringskansliets föreskrifter och Näringsdepartementets egna regler,[30] vid upprepade tillfällen låtit departementet stå för notan för flertalet restaurangbesök, inklusive interna middagar för hennes stab.[31] Vid ett tillfälle ska en nota uppgått till cirka 20 000 kronor.[32] Centerpartiet har i efterhand betalat tillbaka pengarna, eftersom det är partierna som ska stå för dessa kostnader.[33]

Aftonbladet blev dock inte först med publiceringen av nyheten om näringsdepartementets representation eftersom Lööfs pressekreterare Kenneth Hultgren förekom avslöjandet genom att kontakta EkoredaktionenSveriges Radio.[29] Efter att det kommit fram att näringsdepartementets ledning hade försökt mörka de sprit- och festnotor som Aftonbladet begärt ut rapporterades att alla departement utom ett regelmässigt informerar sina pressavdelningar när de lämnar ut handlingar till journalister som de tror kan väcka frågor,[34] ett förfarande som anmäldes av Leif Pagrotsky (S) för prövning i konstitutionsutskottet[35] och som kom att resultera i kritik.[36] Aftonbladet anmälde även näringsdepartementet till Justitieombudsmannen för det fördröjda utlämnandet av handlingarna.[37] Efter rapporteringen sjönk förtroendet för Lööf, men hon satt kvar på sin post och Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, poängterade att väljarna glömmer fort.[38]

Mandatperioden 2014–2018[redigera | redigera wikitext]

Annie Lööf talar under Almedalsveckan inför riksdagsvalet 2018 under partiets kampanjslogan "Framåt!".

Lööf ledde Centerpartiet i riksdagsvalet 2014, då partiet tillsammans med övriga Alliansen förlorade valet.[39] Efter att i många mätningar under mandatperioden 2010–2014 ha legat under 4%-spärren, valspurtade man och slutade på resultatet 6,11 procent,[40] vilket var strax under 2010 års resultat. Centerpartiet minskade emellertid minst bland Allianspartierna, och gick också om Folkpartiet som näst största borgerliga parti.[40] Efter riksdagsvalet 2014 skedde en successiv ökning av både Centerpartiets opinionssiffror och Lööfs förtroendesiffror i olika opinionsmätningar. 2017 hade Lööf högst förtroendesiffra av samtliga partiledare i Sverige i ett par mätningar.[41][42]

2017 deltog Lööf för första gången vid Bilderberggruppens hemliga möte för den globala makteliten.[43] Tidigare har svenska statsministrar som Stefan Löfven (2013) och Fredrik Reinfeldt (2006) deltagit vid mötet.[44]

Våren 2018 röstade Lööf och Centerpartiet, tillsammans med regeringen Löfven och Vänsterpartiet, för den kontroversiella gymnasielagen om att ensamkommande från Afghanistan som fått beslutet att de inte har giltiga asylskäl ska få en ny chans att få uppehållstillstånd i Sverige om de börjar studera.[45] Lagen började gälla den 1 juli 2018, men har mött motstånd efter lagprövning i Migrationsdomstolen i Malmö som menar att lagen är så bristfällig att den inte är rättssäker att tillämpa.[46]

Under valrörelsen inför riksdagsvalet 2018 har Lööf och Centerpartiet profilerat sig för en generös flyktingpolitik. De önskar upphäva den tillfälliga lagen som uppkom efter migrationskrisen i Europa 2015 och vill även utöka möjligheterna för anhöriginvandring.[47][48]

I maj 2018 gav hon ut en självbiografi, Sanningens ögonblick, på Ekerlids förlag. Boken handlar bland annat om hennes första tid som partiledare.[49]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Centerpolitikern Annie Johansson har gift sig. Kvällsposten. Läst 25 mars 2018.
  2. ^ "Annie Lööf har fått en dotter". Expressen. Läst 9 september 2015.
  3. ^ ”Lyckligt nygift - nu Annie Lööf”. Annie Lööfs blogg. 31 juli 2011. Arkiverad från originalet den 22 september 2012. https://web.archive.org/web/20120922151255/http://annieloof.se/2011/07/lyckligt-nygift-nu-annie-loof/. Läst 31 juli 2011. 
  4. ^ ”Annie Lööf (C)”. Sveriges Riksdag. http://riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1111&iid=0862868280923. Läst 31 augusti 2011. 
  5. ^ ”Centerpartiets statsråd”. Centerpartiet. Arkiverad från originalet den 23 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120623084315/http://www.centerpartiet.se/Om-centerpartiet/Centerpartiets-statsrad/. Läst 12 augusti 2012. 
  6. ^ [a b] Jacobsson, Cecilia (2012-03-21): "Annie Lööf: Jag är trygg och stark". Dagens Nyheter. Läst 4 juni 2015.
  7. ^ [a b c d e f] ”Annie Lööf: Biografi”. Sveriges riksdag. Läst 5 augusti 2018.
  8. ^ "Annie Lööf gick ut med högsta betyg". Expressen. Läst 25 februari 2018.
  9. ^ ”Vi får inte glömma Nigerdeltat (Almedalsveckan – fredag”. https://fredfrihetfeminism.wordpress.com/tag/trafficking/. Läst 15 september 2014. 
  10. ^ [a b] "Fakta: Annie Lööf". SVT. Läst 25 februari 2018.
  11. ^ "Ett svenskt kronvittnessystem? Billighetsskälen och en ny strafflindringsgrund". Examensarbete inom juristprogrammet, Lunds universitet. s. 5.
  12. ^ [a b c] Betygsutdrag ur Ladok från Lunds universitet, utdrag 2018-07-11.
  13. ^ ”Det här är Annie Lööf”. makthavare.se. 31 augusti 2011. http://www.makthavare.se/2011/08/31/det-har-ar-annie-loof/. Läst 31 augusti 2011. 
    ”Annie Lööf tog examen”. värnamo.nu. 30 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 9 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140109051559/http://xn--vrnamo-bua.nu/nyheter/annie-loof-tog-examen/. Läst 31 augusti 2011. 
  14. ^ Lööf, Annie (2011). "Ett svenskt kronvittnessystem? Billighetsskälen och en ny strafflindringsgrund". Examensarbete inom juristprogrammet, Lunds universitet.
  15. ^ ”Födelseår”. Sveriges Riksdag. Arkiverad från originalet den 10 november 2011. https://web.archive.org/web/20111110015031/http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=1025. Läst 26 september 2011. 
  16. ^ Centerpartiet (8 oktober 2010). ”Centerpartiets förnyelse i fokus när nya talespersoner utses”. Pressmeddelande. Läst 26 september 2011. Arkiverad från originalet den 18 november 2011.
  17. ^ Bunnvik, Gunilla (3 november 2010). ”Annie Johansson tar plats i Högskolans styrelse” (på sv-SE). Jnytt. https://www.jnytt.se/article/annie-johansson-tar-plats-i-hogskolans-styrelse/. Läst 16 september 2018. 
  18. ^ ”Beslut i korthet - Lagförslag vilar i ett år (FöU10)”. Sveriges Riksdag. 20 juni 2007. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=7160&datum=6/20/2007. Läst 15 juni 2008. 
  19. ^ Idling, Lillemor (14 juni 2007). ”Partipiskan viner i centerpartiet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/partipiskan-viner-i-centerpartiet. Läst 26 september 2011. 
  20. ^ Hellberg, Anders (15 juni 2008). ”Flera borgerliga ledamöter tvekar ge FRA-lagen stöd”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/flera-borgerliga-ledamoter-tvekar-ge-fra-lagen-stod. Läst 26 september 2011. 
  21. ^ Aktuellt 21:00 Sveriges Television 17 juni 2007
  22. ^ ”Större rättsäkerhetsgarantier”. Annie Johanssons blogg. 18 juni 2008. Arkiverad från originalet den 23 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080623024114/http://anniejohansson.blogspot.com/2008/06/strre-rttskerhetsgarantier.html. Läst 20 juni 2008. ”En del ser mig som en svikare. En förrädare. En hycklare. [...] Jag märker också att de som idag säger så var sådana som inte ville ha signalspaning överhuvudtaget.” 
  23. ^ Rikard Ljungqvist, Ted Kudinoff (19 juni 2007). ”"Svikare"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2720894.ab. Läst 19 juni 2008. 
  24. ^ ”Annie Lööf”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/annie-l%C3%B6%C3%B6f. Läst 8 juli 2018. 
  25. ^ TT (23 september 2011). ”Annie Lööf redo för rivstart”. GöteborgsPosten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.730305-annie-loof-redo-for-rivstart. Läst 26 september 2011. 
  26. ^ "De lägger miljoner på vin och middagar", Dagens Nyheter, 30 juli 2012. Läst den 22 augusti 2012.
  27. ^ Christina Lugnet får sparken från Tillväxtverket)
  28. ^ Det är emot deras egna regler. Dagens Industri.
  29. ^ [a b] Richard Aschberg. "Annie Lööf snabbstädar sina festnotor", Aftonbladet, 9 augusti 2012.
  30. ^ Richard Aschberg. "Annie Lööfs egna spritnotor bryter mot reglerna", Aftonbladet, 9 augusti 2012. Läst den 22 augusti 2012.
  31. ^ "Nu kritiseras Lööf - från alla håll". Aftonbladet.
  32. ^ "Här är ministerns krognotor". Aftonbladet.
  33. ^ "De betalar tillbaka. Olof Johansson (C): 'De har de råd med'". Expressen.
  34. ^ "Departementen skärper pressövervakning", Medierna, 17 augusti 2012. Läst den 22 augusti 2012.
  35. ^ Magnus Helander. "Pagrotsky KU-anmäler regeringen Arkiverad 17 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Resumé, 14 augusti 2012. Läst den 28 augusti 2012.
  36. ^ Gunilla Herdenberg. "Tryckfrihetsförordningen 250 år – Fri information för framtida kunskap!", vardegrundsdelegationen.se, 22 september, 2016. Åtkomst den 17 augusti 2017. (Video med bildspel med Hans-Gunnar Axberger vid 30m25s). Åtkomst den 17 augusti 2017.
  37. ^ Anders Eliasson. "JO utreder turer kring Lööfs julfest", SVT, 24 augusti 2012. Läst den 19 november 2012.
  38. ^ Victor Lindbom. "Statsvetare: Väljarnas minne är kort", Dagens Nyheter, 16 augusti 2012. Läst den 22 augusti 2012.
  39. ^ ”Reinfeldt: Jag lämnar in min avskedsansökan”. http://www.svt.se/nyheter/val2014/reinfeldt-vi-erkanner-oss-besegrade. Läst 23 september 2014. 
  40. ^ [a b] ”Slutligt valresultat - riksdagsvalet i Sverige 2014”. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 23 september 2014. 
  41. ^ ”Annie Lööf ny etta på förtroendelistan - DN.SE”. Dagens Nyheter. 25 januari 2017. http://www.dn.se/nyheter/sverige/annie-loof-ny-etta-pa-fortroendelistan/. Läst 3 augusti 2018. 
  42. ^ TT. ”Annie Lööf i förtroendetopp”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/annie-loof-i-fortroendetopp/om/centerstamman-2015. Läst 3 augusti 2018. 
  43. ^ ”Participants | Bilderberg Meetings” (på nl). www.bilderbergmeetings.org. http://www.bilderbergmeetings.org/participants.html. Läst 3 juni 2017. 
  44. ^ ”Annie Lööf på topphemligt möte i USA”. Värnamo Nyheter. Läst 6 augusti 2018.
  45. ^ Sundberg, Marit (25 april 2018). ”Centerpartiet säger ja till regerigens lagförslag om unga ensamkommande”. SVT. Läst 5 augusti 2018.
  46. ^ ”Migrationsdomstolen underkänner gymnasielagen: ’Så bristfällig att den inte går att tillämpa”. Dagens Juridik. Läst 5 augusti 2018.
  47. ^ Knutson, Mats (24 maj 2018). ”Lööf viker inte ner sig om flyktingpolitiken”. SVT. Läst 9 augusti 2018.
  48. ^ ”Anhöriginvandring”. Centerpartiet. Läst 9 augusti 2018.
  49. ^ ”Annie Lööf ger ut boken Sanningens ögonblick”. Centerpartiet. 29 januari 2018. https://www.centerpartiet.se/press/pressmeddelande/nyhetsarkiv-2018/2018-01-29-annie-loof-ger-ut-boken-sanningens-ogonblick. Läst 13 april 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Politiska ämbeten
Företrädare:
Maud Olofsson
Sveriges näringsminister
2011–2014
Efterträdare:
Mikael Damberg
Partipolitiska uppdrag
Företrädare:
Maud Olofsson
Centerpartiets partiledare
2011–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten