James Webb-teleskopet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
James Webb Space Telescope
James Webb Space Telescope
James Webb Space Telescope
Allmän information
Status Under utveckling
Organisation NASA, ESA, CSA
Uppskjutning 2018
Uppskjutnings-farkost Ariane 5
Uppdragets varaktighet 5 år (design)
10 år (mål)
Omloppsbana
Läge 1,5×106 km från Jorden
Lagrangepunkt L2
Omloppstid 1 år
Rymdteleskopets egenskaper
Massa 6 200 kg
Teleskopstyp Cassegrain reflektor
Diameter ~6,5 m
Ljussamlande yta 25 m2
Fokal längd 131,4 m
Våglängd 0,6 - 28 µm (Infraröd)
Storleksjämförelse mellan Hubbles och James Webbs primärspeglar.

James Webb-teleskopet (James Webb Space Telescope, förkortad JWST), efter Nasa-chefen James E. Webb, är ett planerat rymdteleskop och efterföljaren till både Rymdteleskopet Hubble och Spitzerteleskopet. Teleskopet ska skickas upp i rymden år 2018 med hjälp av en Ariane 5-raket. JWST är ett samarbete mellan NASA, ESA och Canadian Space Agency.

Vetenskapliga mål[redigera | redigera wikitext]

  • Studera de första ljusa objekten som bildades i universum cirka 400 miljoner år efter big bang[1].
  • Studera hur galaxerna bildas och utvecklas.
  • Studera stjärnornas och planeternas födelse.
  • Studera solsystemet och exoplaneter runt andra stjärnor.

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Teleskopet är ett IR-teleskop vilket innebär att det registrerar infraröd strålning. Det har även förmåga att uppfatta delar av det synliga ljuset. Fördelar med observationer i infrarött är att det är lättare att tränga genom regioner fyllda av rymdstoft samt att kalla objekt som bruna dvärgar och exoplaneter primärt utsänder sin strålning i infrarött. Dessutom blir det betydligt lättare att observera det unga universum eftersom de tidigaste objekten är rödförskjutna på grund av universums expansion.

Spegeln är inte gjord i en del utan består av 18 segment och är hela 6,5 meter i diameter. För att spegeln ska få plats i bärraketen måste tre segment på varje sida vikas in bakom huvudsektionen på tolv segment. Spegeln är tillverkad av metallen beryllium som är lätt och starkt[2].

JWST kommer att ligga i omloppsbana runt solen i en av Jordens lagrangepunkter (L₂) på ca 1,5 milj. km avstånd från Jorden. På så sätt kommer teleskopet inte att störas av ljus och värmestrålning från Jorden, och för att skydda det från solljuset har det dessutom en stor solsköld.

Instrument[redigera | redigera wikitext]

MIRI (Mid-Infrared Instrument) är en kamera och spektrograf som är känslig för våglängder i intervallet 5–27 µm (spektrografen upp till 29 µm). Instrumentets sensor kyls ned till 7 K.

NIRCam (Near-Infrared Camera) är en kamera med stort synfält och hög upplösning och är känslig i området 0,6 – 5 µm.

NIRSpec (Near-Infrared Spectrograph) är en spektrograf som kan mäta spektra på mer än 100 objekt samtidigt. Våglängdsområdet är 1 – 5 µm.

FGS (Fine Guidance Sensor) är en kamera som används för att rikta teleskopet mot förprogrammerade ledstjärnor. Ledstjärnorna täcker in 95% av himlen. Teleskopet kan riktas med en känslighet på ungefär en millibågsekund.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Larson, Richard B.; Bromm, Volker (2001). ”The first stars in the universe”. Scientific American (December): sid. 52-59. 
  2. ^ Irion, Robert (2010). ”Origami observatory”. Scientific American (October): sid. 30-37. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]