Jamtli
Jamtli är Jämtlands länsmuseum och ligger i Östersund. Museet består av ett friluftsområde med kulturhistoriska byggnader och miljöer, och ett inomhusmuseum med fasta och tillfälliga[1] utställningar.
Länsmuseet grundades av Jämtlands läns fornminnesförening, Jämtlands läns konstförening samt Föreningen Jämtslöjd år 1912. Museibyggnaden, ritad av arkitekten Frans Bertil Wallberg, invigdes i september 1930. År 1974 ombildades museet till en stiftelse av Jämtlands läns landsting och Östersunds kommun. I samband med detta slogs friluftsmuseet Jamtli och länsmuseet samman.[2] Ett nytt museum, beläget nedanför det ursprungliga museet, började byggas 1990 och invigdes år 1995.
Jämtlands läns museum använder sedan år 2008 namnet Jamtli. Jamtli var tidigare den rena utomhusmuseiverksamheten, medan Jämtlands läns museum var själva länsmuseet.
Som första museum i Sverige började Jamtli år 1984 att arbeta med så kallad "levande historia". Aktörer flyttade in i miljöerna och gestaltade vardagslivet, som det var förr i tiden. Projektet fick namnet Jamtli Historieland år 1986. Denna satsning har medverkat till att museet har blivit ett av länets mest populära turistmål, särskilt bland barnfamiljer. Jamtli har vunnit en rad priser de senare åren, med Barnens turistpris 2006 som det senaste.
Museet utger sedan 1913 regelbundet årsboken Jämten.
Jamtli blev utsett till Årets museum 2013.
Namnet
Jamtli är ett jämtskt ord och betyder ’jämtars lid’. Vid bildandet av museet anordnades en namntävling. Personer från Jämtlands län fick komma med förslag och många kom in, bland annat Väktarvallen, Oldborgen, Bolbyn och Nifsåsen. Arbetsutskottet fastnade emellertid vid de två förslagen Fornvallen och Jamtli, det senare föreslogs av konstnären och stationsinspektorn Karl Tirén.[3] Namnförslagen diskuterades och man beslöt sig för kompromissen Fornvallen Jamtli. Framtiden fick utvisa vilket av namnen som var mest gångbart.
Historik
Jamtli har sitt ursprung i Jämtlands läns fornminnesförening, bildad den 23 oktober 1886, på Östersunds hundraårsdag.
Friluftsmuseet anlades år 1912 på initiativ av landshövdingsfrun Ellen Widén (1866–1944) och föreningen Jämtslöjd (bildad 1908) sedan stadsfullmäktige i Östersund upplåtit den stora fastigheten Björkhem i den nordvästliga utkanten av staden för ändamålet. Huvudbyggnaden på Björkhem byggdes om i fornnordisk stil till den ännu existerande och populära Restaurang Hov. Friluftsmuseet Maihaugen i Lillehammer var den stora förebilden för Jamtli. Som ett av de första museerna utanför storstäderna fick Jamtli samma år en fackutbildad chef i den hackåsbördige eldsjälen Eric Festin (1878–1945) och han ledde museet i hela 33 år ända fram till sin död.
Kärnverksamheten bestod i insamling och utställning av historiska byggnader och föremål. Man anordnade dessutom spelmansstämmor och kurser i folkdans och traditionellt hantverk. Syftet var att bevara ett folkligt kulturarv som ansågs hotad av industrialiseringen. Den ideologiska drivkraften bakom detta projekt kan spåras till de nationalromantiska strömningar som på 1800-talet svepte över Europa. Under de närmaste åren efter grundandet fylldes området efterhand med byggnader, bland annat Hackåsgården, Tingshuset, Lillhärdalsgården och Hammerdalsgården.
Med syfte att verka för uppförande av en museibyggnad bildades Jämtlands läns museiförening år 1922. Fem år senare tilldelades man medel från Penninglotteriet, och 1928 började museiföreningen tillsammans med Jämtland läns konstförening att bygga. Det nya huset ritades av Frans B. Wallberg (1862–1935), och var inspirerat av Vasatidens slottsarkitektur. I en provinsstad som Östersund talade dimensioner och formspråk tydligt om vilken position det regionala kulturarvet tillmättes. Museet invigdes 6 september 1930, och rymde utställningar av arkeologiska fynd, etnografiska föremål, textilier och konst. Överhogdalsbonaderna, världens äldsta och bäst bevarade vikingatida bildvävar och museets främsta klenoder, fick en central placering.
Under perioden 1931–38 var landshövdingsfrun Hanna Rydh (1891–1964) en central gestalt i museets utveckling. Hon intresserade sig särskilt för hemslöjden, och genomförde bland annat ett projekt med syfte att spåra och rekonstruera folkdräkter för länets socknar. Under 1940-talet utvidgades Jamtliområdet mot norr och fäbodar samt en skogsby tillkom. År 1945 övertog Lennart Björkqvist (1899–1974) posten som landsantikvarie och museichef, och under hans ledning började man 1953 att arrangera artistuppträdanden under namnet Jamtlikväll. Detta blev ett populärt evenemang som fortsatte varje sommar fram till 1979. Under åren 1967–1971 leddes museet av landsantikvarie Göran Rosander (1933–1996). Han lyckades öka museets besökssiffror genom en stor utställningsproduktion, och initierade även etnologiska och lokalhistoriska undersökningar i länet. År 1971 övertog Sten Rentzhog (född 1937) tjänsten som landsantikvarie. Han vidareutvecklade arbetet med att vitalisera och modernisera Jamtli.
År 1974 omorganiserades länsmuseet till en stiftelse. Stiftarna var Jämtlands läns landsting, Östersunds kommun, föreningen Heimbygda (bildad 1923) och Jämtlands läns konstförening (bildad 1912). Inspirerad av så kallad levande historia utvecklades på 1980-talet Jamtli Historieland. Här utgör de historiska miljöerna kulisser för rollspel där livet förr i tiden gestaltas. Detta sätt att arbeta med historien används numera även utom den traditionella sommarsäsongen. År 1993 började man igen bygga ett nytt museum, och arkitekt var Jörgen Grönvik (född 1936). 1995 stod nybygget färdigt med moderna faciliteter och en serie nya utställningar om länets historia, skapade under ledning av Ulla Oscarsson.
Byggnaden från 1930 inrymmer i dag kontorslokaler och stödfunktioner, däribland arkiv och en av landets största fotosamlingar. Som länsmuseum har Jamtli ansvar för hela länets kulturarv och driver en omfattande verksamhet i länet, särskilt inom arkeologi och byggnadsvård. Under ledning av Henrik Zipsane (född 1956, landsantikvarie sedan 2002) har museet samtidigt i större utsträckning börjat arbeta utifrån ett europeiskt perspektiv, och deltar i en rad samarbetsprojekt med partner i hela Europa.
Volontärverksamhet
Knuten till Jamtli finns en förening, "Jamtlis Gynnare". Föreningen finns till för att stödja Jamtlis verksamhet, medverka för att levandegöra gångna tiders kultur och historia, samt att föra kunskap i hantverk och slöjd vidare till nya generationer. Föreningen deltar i Jamtlis arbete främst genom att vid evenemang steka kolbullar, baka tunnbröd och agera som värdar.[4]
Sedan 1 januari 2015 har Jamtli i Östersund infört en ny tjänst, 'chef för volontärverksamheten'. Tjänsten syftar till att utöka volontärverksamheten på Jamtli, och att engagera fler volontärer. Under det första året har Jamtli med hjälp av nya volontärer bland annat byggt upp en ny rumslig gestaltning av ett TV-program, Beppes godnattstund. Med hjälp av nya volontärer har Jamtli också producerat en ny tidning, Jamtli-Journalen.
Nationalmuseum Jamtli
Jamtli har fått finansiering från strukturfonderna för att starta Nationalmuseums första filial i Östersund. Det är ett samarbete mellan Jamtli och Nationalmuseum. En konsthall invigs under sommaren 2018, i syfte att stärka konstens och designens betydelse i hela Mellansverige och Mittnordenregionen.[5][6]
Se även
Källor
- Norrländsk uppslagsbok, Band 2, 1994
Noter
- ^ Exempel på utställning 2013: DN - Anna Odell visar nya konstverk
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ Rumar, Lars (1985). ”I fosterländsk och konstnärlig riktning”. Jämten 1986. sid. 82
- ^ ”Jamtlis Gynnare”. Jamtlis Gynnare. http://www.hembygd.se/jamtlis-gynnare/. Läst 6 november 2015.
- ^ Nationalmuseum Norr Arkiverad 23 december 2015 hämtat från the Wayback Machine., Nationalmuseums webbplats, läst 2015-12-22
- ^ Nationalmuseum Norr blir verklighet – all finansiering på plats idag Arkiverad 23 december 2015 hämtat från the Wayback Machine., Pressmeddelande Jamtli 2015-12-22