Jeremy Brett
| Jeremy Brett | |
 Porträtt av Jeremy Brett. | |
| Född | Peter Jeremy William Huggins 3 november 1933 Berkswell Grange, Berkswell, Warwickshire (i nuvarande West Midlands), England |
|---|---|
| Död | 12 september 1995 (61 år) London, England |
| Utbildad vid | Eton College och Central School of Speech and Drama[1] |
| Aktiva år | 1954–1995 |
| Maka | Anna Massey (1958–1962; skilda) Joan Wilson (1976–1985; hennes död) |
| Betydande roller | |
| Nikolai Rostov i Krig och fred Freddy Eynsford-Hill i My Fair Lady Sherlock Holmes i Sherlock Holmes | |
| IMDb SFDb | |
Jeremy Brett, ursprungligen Peter Jeremy William Huggins, född 3 november 1933[2] i Berkswell Grange i Berkswell i Warwickshire (i nuvarande West Midlands), död 12 september 1995 i London, var en brittisk skådespelare.[3] Brett gjorde bland annat rollen som detektiven Sherlock Holmes i fyra Granada TV-serier (1984–1994), i alla 41 avsnitt.[2] Hans 40 år långa karriär inkluderar såväl TV- och filmroller, Shakespeare-pjäser som scenmusikaler. Brett gjorde även rollen som Freddie Eynsford-Hill i Warner Bros. filmatisering av musikalen My Fair Lady 1964.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Tidiga år[redigera | redigera wikitext]
Jeremy Brett föddes som Peter Jeremy William Huggins i Berkswell 1933. Han var son till översten Henry William Huggins (1890–1965) och Elizabeth Edith Cadbury Butler (1903–1959). Han hade en syster och tre äldre bröder. Brett utbildades vid Eton.[3]
Under sin tid vid Eton utmärkte Brett sig genom sin sångförmåga och var medlem i skolkören. Han utbildades sedan av Elsie Fogerty vid Central School of Speech and Drama, då baserad på Royal Albert Hall[4] i London och tog examen där 1954. Hans far krävde att sonen skulle byta namn för familjens äras skull, så han tog sitt artisnamn från etiketten på sin första scenkostym, "Brett & Co." Han begick sin scendebut i Manchester 1954 och i London med Old Vic company i Troilus och Cressida 1956. När Brett spelade Hamlet 1959, omkom hans mor i en bilkrasch. Detta hade en stor inverkan på honom och han kunde kanalisera känslorna via sina roller.
Karriär[redigera | redigera wikitext]
Brett filmdebuterade vid 21 års ålder 1954 och medverkade i sin första storfilm 1956 som Nikolai Rostov i Krig och fred med Audrey Hepburn i huvudrollen.[5] Från 1960-talets början medverkade Brett ofta i brittisk tv. Han spelade huvudroller i flera serier, däribland som d'Artagnan i en filmatisering av De tre musketörerna (1966–1967). Hans mest framträdande filmroll var den som Freddie Eynsford-Hill i My Fair Lady (1964), återigen mot Audrey Hepburn. Även om Brett sjöng bra, vilket han senare fick visa när han spelade Danilo i en BBC-filmatisering av Glada änkan (1968), dubbades hans sång i My Fair Lady av Bill Shirley. Kring denna tid övervägdes det om Brett eventuellt skulle ersätta Sean Connery i rollen som James Bond (007), men Brett avböjde då han kände att det inte skulle vara bra för honom. Istället blev det George Lazenby som fick axla rollen.[6]
Scen och film[redigera | redigera wikitext]
Några av Jeremy Bretts roller var klassiska komiska roller, såsom Bassanio i Shakespeares Köpmannen i Venedig (på scen 1970 och på TV 1973) i en produktion av National Theatre Company, där även Laurence Olivier (som Shylock) och Joan Plowright (som Portia) medverkade. Brett skämtade om att han som skådespelare sällan tilläts in i 1900-talet och aldrig in i samtiden. Han medverkade dock i några TV-serier som utspelade sig i samtiden, om än i gästroller, däribland The Baron (1967), The Champions (1969), Hulken ("Of Guilt, Models and Murder", 1978) samt spelade även Maxim de Winter i en filmatisering gjord 1979 av du Mauriers Rebecca, mot Joanna David. 1982 gestaltade han Robert Browning i The Barretts of Wimpole Street.[7]
Sherlock Holmes[redigera | redigera wikitext]
Även om Brett medverkade i många olika roller under sin 40 år långa karriär, är han främst ihågkommen för sin insats i rollen som Sherlock Holmes i ett antal TV-serier och TV-filmer producerade av Granada åren 1984–1994. Trots att Brett oroade sig för att bli för starkt förknippad med en viss roll, medverkade han i 41 avsnitt av Granada-serien, tillsammans med David Burke och senare Edward Hardwicke som Doktor Watson. Jeremy Brett och Edward Hardwicke framträdde även på scen 1988 och 1989 i The Secret of Sherlock Holmes regisserad av Patrick Garland.
Efter att ha axlat den krävande rollen ("Holmes är den svåraste rollen jag någonsin har spelat - svårare än Hamlet eller Macbeth")[8] gjorde Brett få andra roller och han anses allmänt vara den definitiva Holmes av sin tid, precis som Basil Rathbone var i början av 1940-talet och William Gillette vid 1900-talets början. Brett hade tidigare spelat Doktor Watson på scen, mot Charlton Heston som Holmes i en uppsättning 1980 i Los Angeles av The Crucifer of Blood (baserad på De fyras tecken), vilket gör honom till en av endast fyra skådespelare som spelat både Holmes och Watson professionellt.
Sista år[redigera | redigera wikitext]
Brett ville bringa mer passion till rollfiguren Sherlock Holmes. Han introducerade bland annat Holmes excentriska handgester och korta häftiga skratt. Holmes personlighet med tvångsmässiga och depressiva inslag fascinerade och skrämde Brett. På många sätt liknade Holmes personlighet skådespelarens egen, med utbrott av passionerad energi följt av perioder av håglöshet. Det blev alltmer svårt för honom att släppa Holmes efter arbetet. Under hösten 1986 uppvisade Brett humörsvängningar och fick behandling för bipolär sjukdom. Utöver detta rökte Brett upp till 60 cigaretter per dag och hade problem med hjärtat samt svårigheter att andas.[8]
Jeremy Brett avled 1995 i kardiomyopati vid 61 års ålder.[2] Mel Gussow skrev i en nekrolog i The New York Times, att "Mr. Brett ansågs vara den väsentliga Holmes: hisnande analytisk, med en fallenhet för överdrivna förklädnader och de mörkaste av sinnesstämningar samt obeveklig i hans entusiasm för att lösa de mest invecklade brotten.[9]
Privatliv[redigera | redigera wikitext]
Brett var gift med skådespelaren Anna Massey (dotter till skådespelaren Raymond Massey) åren 1958–1962.[10] Deras son, David Huggins (född 1959), är illustratör och författare. Mellan 1969 och 1976 var han i en relation med skådespelaren Gary Bond, som avled en månad efter Brett. Under 1970-talets senare del hade Brett en relation med skådespelaren Paul Shenar. Åren 1976–1985 var Jeremy Brett gift med Joan Wilson, fram till att hon avled i cancer.
Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]
- 1954 – Svengali
- 1956 – Krig och fred
- 1961 – Beauty and the Beast (TV-serie)
- 1963 – Girl in the Headlines
- 1964 – My Fair Lady
- 1966 – Chopin and George Sand - The Creative Years (TV-film)
- 1966–1967 – The Three Musketeers (Miniserie)
- 1968 – The Merry Widow (TV-film)
- 1969 – En idealisk äkta man (TV-serie)
- 1971 – Nikolaus och Alexandra
- 1973 – A Picture of Katherine Mansfield
- 1976 – The Picture of Dorian Gray
- 1978 – Hulken (TV-serie)
- 1978 – Mannen som inte kunde dö
- 1979 – Rebecca (Miniserie)
- 1979 – Par i hjärter (TV-serie)
- 1981 – Seagull Island (Miniserie)
- 1981 – The Good Soldier (TV-film)
- 1982 – The Barretts of Wimpole Street (TV-film)
- 1983 – Number 10 (TV-serie)
- 1984 – Kärlek ombord (TV-serie)
- 1984–1985 – The Adventures of Sherlock Holmes (TV-serie)
- 1985 – Florence Nightingale (TV-film)
- 1985 – Dubbelspel
- 1986 – The Return of Sherlock Holmes (TV-serie)
- 1990 – The Casebook of Sherlock Holmes (TV-serie)
- 1994 – The Memoirs of Sherlock Holmes (TV-serie)
- 1995 – Mad Dogs and Englishmen
- 1996 – Moll Flanders
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller[redigera | redigera wikitext]
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1985 | Hon. William Tatham | Aren't We All? Frederick Lonsdale |
Clifford Williams | Brooks Atkinson Theatre, New York, USA |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Jeremy Brett, 3 november 2020.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ High Profile Alumni, Central School of Speech and Drama, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Jeremy Brett (1933-1995)” (på engelska). The Sherlock Holmes Society of London. http://www.sherlock-holmes.org.uk/conan-doyle/television/jeremy-brett/. Läst 26 februari 2015.
- ^ [a b] ”Jeremy Brett Bio” (på engelska). jeremybrett.info. Arkiverad från originalet den 13 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150213162259/http://jeremybrett.info/factfile.html. Läst 26 februari 2015.
- ^ http://www.screenonline.org.uk/people/id/565276/index.html
- ^ https://web.archive.org/web/20090206185449/http://ftvdb.bfi.org.uk/sift/individual/6219?view=credit&page=2
- ^ https://web.archive.org/web/20180423170017/https://sabotagetimes.com/tv-film/james-bond-the-men-who-couldve-been-007
- ^ ”Jeremy Brett” (på engelska). Imdb. http://www.imdb.com/name/nm0107950/. Läst 26 februari 2015.
- ^ [a b] https://www.birminghammail.co.uk/news/nostalgia/sherlock-holmes-kill-midland-actor-11894976
- ^ "https://www.nytimes.com/1995/09/14/obituaries/jeremy-brett-an-unnerving-holmes-is-dead-at-59.html
- ^ ”JB Fact File: Anna Massey” (på engelska). jeremybrett.info. Arkiverad från originalet den 4 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150204033152/http://www.jeremybrett.info/jb_massey.html. Läst 26 februari 2015.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Barnes, Alan (2002). Sherlock Holmes on Screen. Reynolds & Hearn Ltd. ISBN 1-903111-04-8
- Cox, Michael (1999). A Study in Celluloid: A Producer's Account of Jeremy Brett as Sherlock Holmes. Rupert Books. ISBN 1-902791-04-5
- Manners, Terry (2001). The Man Who Became Sherlock Holmes - The Tortured Mind of Jeremy Brett. London: Virgin Publishing Ltd. ISBN 0-7535-0536-3
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Jeremy Brett på Internet Movie Database (engelska)
- Jeremy Brett på Internet Broadway Database (engelska)
- Jeremy Bretts grav på Find A Grave (engelska)
|