Hjärtmuskelsjukdom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hjärtmuskelsjukdom
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 I42.0
ICD-9 425.4
DiseasesDB 2137
MedlinePlus 001105
MeSH engelsk

Hjärtmuskelsjukdom, eller kardiomyopati, är en samlingsbeteckning för sjukdomar i hjärtmuskeln. Dessa sjukdomar gör det svårt för hjärtat att pumpa blod och kan därför orsaka hjärtsvikt.[1]

De vanligaste varianterna är diliterad, hypertrofisk och restriktiv kardiomyopati.[2]

Ärftliga former förekommer. Även alkohol och systemsjukdomar kan ge kardiomyopati.

Dilaterad kardiomyopati[redigera | redigera wikitext]

Vid dilaterad kardiomyopati är hjärtats pumpförmåga försämrad, vilket leder till att kammare och förmak blir förstorade. Andfåddhet och ödem utvecklas. Det venösa trycket stiger vilket gör att man kan se fyllda blodkärl i halsen. Röntgen visar förstorat hjärta. Ultraljud av hjärta visar sänkt rörlighet i vänster kammare. Behandling är saltrestriktion i kosten, digitalis, diuretika, ACE-hämmare och betablockare. Hjärttransplantation görs ibland.

Orsaken kan vara idiopatisk, men ofta beror det på alkoholism, drogmissbruk eller biverkning av läkemedel, kranskärlssjukdom, och det är vanligt att det går i släkten. Alla åldrar och båda könen kan drabbas, men oftast är det fråga om medelålders män.[3] Dilaterad kardiomyopati kan exempelvis uppkomma av ADHD-medicin (metylfenidat).[4]

Vid dilaterad kardiomyopati är det vanligare med så kallad alternans ifråga om puls och blodtryck, än hos friska. Alternans innebär att det är stor variation i slagfrekvens och tryck mellan hjärtslagen, vilket också förekommer hos friska men mycket mera sällan. Om personen har dilaterad kardiomyopati brukar alternansen vara mer eller mindre kronisk, om personen har alternans.[5] Pulsen hos barn med sjukdomen kan vara för låg (bradykardi), normal eller för snabb (takykardi).[6] En del personer med idiopatisk variant har god träningstolerans, vilket visar sig genom att pulsen ökar tillräckligt vid träning samt att vilopulsen är inom lägre normalvariationen. Andra med sämre prognos får mindre stegring av pulsen vid träning och har högre vilopuls. Det är emellertid vanligt att hjärtminutvolymen stiger mindre än hos friska.[7]

Restriktiv kardiomyopati[redigera | redigera wikitext]

Försämrad elasticitet i hjärtmuskulaturen. Vid restriktiv kardiomyopati fylls hjärtat dåligt i vilofasen (diastole). Restriktiv kardiomyopati kännetecknas av minskad fyllnadsvolym i kamrarna, trots i stort sett intakt systolisk funktion och normal kammarväggstjocklek. Fyllda halsvener och ömmande lever kan förekomma. Trycket i venerna är högt och ödem uppstår.

Hypertrofisk kardiomyopati[redigera | redigera wikitext]

Vid hypertrofisk kardiomyopati är vänster kammarvägg förtjockad. Hjärtats fyllnad i vila blir sämre på grund av förtjockningen. Det finns risk för plötslig hjärtdöd och detta särskilt vid hård ansträngning. Denna sjukdom syns väl på EKG. Betablockare används och ibland görs kirurgi.

Hypotrofisk kardiomyopati innebär att hjärtmuskeln är tjock och har svårt att slappna av. Denna extra muskelkraft kan ibland orsaka stopp i blodflödet ut ur hjärtat. Mediciner behövs för att hjälpa hjärtat att slappna och att kontrollera hjärtrytmen.

Takotsubokardiomyopati[redigera | redigera wikitext]

Takotsubokardiomyopati (från japanskans tako tsubo, ett fångstredskap vid bläckfiskfiske), vanligen kallad stressrelaterad kardiomyopati eller "brustet hjärta" (från engelskans broken heart syndrome) är en sällsynt kardiomyopati som tros kunna utlösas av akut känslomässig stress. Trots namnet brister inte hjärtat bokstavligt, men den nedre delen av vänster hjärtkammare blir utvidgad och får en försämrad pumpförmåga. Orsaken till sjukdomen är inte känd, men det har spekulerats i kramp i hjärtats kranskärl alternativt att förhöjd halt av katekolaminer (en slags stresshormoner) skadar hjärtmuskulaturen.[8] Symptomen liknar de vid hjärtinfarkt[9]. Prognosen är dock god, med fullständigt tillfrisknande. Se också somatoform autonom dysfunktion (hjärtneuros) och Prinzmetalangina.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/cardiomyopathy/basics/definition/con-20026819
  2. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/cardiomyopathy/basics/definition/con-20026819
  3. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/cardiomyopathy/basics/causes/con-20026819
  4. ^ http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18830
  5. ^ Leder et al, Alternans of Blood Pressure and Heart Rate in Dilated Cardiomyopathy, JOURNAL OF PACING AND CLINICAL ELECTROPHYSIOLOGY, Volume 25, No. 9, September 2002
  6. ^ http://www.chfed.org.uk/how-we-help/information-service/heart-conditions/dilated-cardiomyopathy/
  7. ^ Kirlin, P. C., et al. "The exercise response in idiopathic dilated cardiomyopathy." Clinical cardiology 7.4 (1984): 205-210.
  8. ^ Virani SS, Nasser Khan A, Mendoza CE, Ferreira AC,de Marchena E (2007): Takotsubo cardiomyopathy, or broken-heart syndrome; Texas Heart Inst J 34(1):76-79
  9. ^ Kurisu S, Sato H, Kawagoe T, Ishihara M, Shimatani Y, Nishioka K, Kono Y, Umemura T, Nakamura S (2002): Tako-tsubo-like left ventricular dysfunction with ST-segment elevation: a novel cardiac syndrome mimicking acute myocardial infarction; Am Heart J 143(3):448-455