Troilus och Cressida

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Troilus och Cressida ur "First Folio"

Troilus och Cressida är en pjäs av den brittiske dramatikern William Shakespeare, och sorteras vanligen tillsammans med Slutet gott, allting gott och Lika för lika som en av dramatikerns s.k. "problempjäser".

Dramat tar sin utgångspunkt i den på Shakespeares tid välkända berättelsen om kärleksparet Troilus och Cressida, som i sin tur är ett medeltida tillägg till den antika legenden om det trojanska kriget (känt från bland andra Homeros Iliaden och Vergilius Aeneiden). Troilus and Cressida är Shakespeares kanske mest bittert cyniska verk, och har på grund av sin desillusionerade ton och sina återkommande, ironiska ifrågasättanden av absoluta värden (inte minst kärlek, heder och samhällshierarkier) beskrivits som en av dramatikerns mest "moderna" pjäser. Författarinnan och litteraturvetaren Joyce Carol Oates har bland annat sagt följande om verket;

Troilus och Cressida, denna den mest plågsamma och mångtydiga av Shakespeares pjäser, framstår för den moderna läsaren som ett samtida dokument. [...] Detta är tragedi av en alldeles särskild sort; en "tragedi" som tar sin utgångspunkt i den konventionella tragedins omöjlighet.[1]

Personer[redigera | redigera wikitext]

Trojaner:

  • Troilus, prins av Troja
  • Cressida, Calchas dotter
  • Calchas, trojansk präst
  • Pandarus, farbror till Cressida
  • Priam, kung av Troja
  • Paris, prins av Troja
  • Hector, prins av Troja
  • Andromache, Hektors maka
  • Aeneas, trojansk befälhavare

Greker:

  • Ulysses, kung av Ithaka
  • Nestor, grekisk prins
  • Achilles, grekisk prins
  • Patroclus, grekisk prins
  • Thersites, en vanställd och grov grekisk soldat
  • Agamemnon, den grekiske befälhavaren
  • Menelaos, Agamemons bror
  • Helen, Menelaus hustru
  • Ajax, grekisk prins
  • Diomedes, grekisk prins

Handling[redigera | redigera wikitext]

Troilus och Cressida utspelar sig under den senare delen av trojanska kriget och följer Iliaden ganska troget från Akilles vägran att delta till Hektors död.

Pjäsen bygger på två intriger. Den trojanske prinsen Troilus uppvaktar Cressida och de har sex. Men Cressida lämnas i utbyte till grekerna mot en trojansk krigsfånge. När Troilus besöker henne i det grekiska lägret bevittnar han hur Diomedes flirtar med henne och hur hon besvarar flirten. Troilus beslutar sig för att hämnas. Troilus och Diomedes råkar på varandra under slutstriden men intrigtråden får ingen upplösning.

Huvvuddelen av handlingen upptas dock av intrigerna kring Akilles och Hektor. Agamemnon och hans kohorter försöker förmå Akilles att återuppta striden och framförallt möta Hektor. Denne sänder grekerna ett brev och förklarar att han är villig till en envig. Egentligen är det Ajax han skall kämpa emot men denne drar sig ur. Då Akilles käre vän (eller älskare, det är en tolkningsfråga) Patroklos dödas av Hektor ändrar han sig. Akilles får fatt i Herkules och låter sina följeslagare myrmidonerna döda honom.

Källor och tidiga utgåvor[redigera | redigera wikitext]

Enligt de konventionella uppskattningarna skrevs Troilus and Cressida omkring 1602, och tillkom därmed under höjdpunkten av dennes karriär som dramatiker (efter Hamlet och Trettondagsafton men före Othello och Kung Lear). Pjäsens främsta inspirationskälla utgörs av Geoffrey Chaucers Troilus and Criseyde, och det är därutöver även möjligt att Shakespeare använde George Chapmans samtida engelska översättning av Iliaden som utgångspunkt. Dramatikerns kan med sin egen, märkbart illusionslösa version av det trojanska kriget medvetet ha velat parodiera Chapmans (och, i något mindre utsträckning, Homerus egen) vördnadsfulla, högstämda stil. Pjäsen utgavs första gången (i två versioner) år 1609 och publicerades därefter i den första utgåvan av Shakespeares samlade verk 1623 (och i upprepade utgivningar 1632, 1664 samt 1685) [2].

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

Den komplexa och mångtydiga Troilus och Cressida tillhör Shakespeares minst populära pjäser, och inga entydiga bevis finns för att verket över huvud taget sattes upp under Shakespeares livstid. År 1679 hade en kraftig omarbetning av pjäsen (signerad John Dryden) premiär i London, och denna version återanvändes 1709, 1720-23 samt 1733-1735.

Inte förrän vid 1800-talets slut började Shakespeares ursprungliga text användas, och i Storbritannien dröjde det till 1912 innan en dokumenterad regelrätt uppsättning av pjäsen genomfördes (doch var den kraftigt förkortad jämfört med originaltexten).

Uppsättningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Oates, Joyce Carol (1966/1967). "The Tragedy of Existence: Shakespeare's 'Troilus and Cressida'". Ursprungligen publicerad som två essäer i Shakespeare Quarterly (1966) samt Philological Quarterly (1967). Egen översättning.
  2. ^ Scott Kastan, David (2001). Theatre for a New Audience: Troilus and Cressida: In Performance.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Troilus and Cressida, 17 juni 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]